Åsa W - Genus i rurala och urbana miljöer Flashcards
Rural
Lantlig
Urban
Stad
Primär sektor
Jordbruk, fiske, oljeutvinnging, naturgas
Sekundär sektor
Industriproduktion
Informell sektor
Svart marknad
Formell sektor
Skattedeklarerade marknader/arbetsplatser
Push & pull
Urbanisering.
Pushfaktorer: varför människor flyttar från ett område till följd av negativa förhållanden.
Pullfaktorer: varför människor flyttar från ett område till ett annat på grund av positiva förhållanden.
Urbanisering
Flytt från landet till städer. Städer erbjuder fler möjligheter än landsbygd. Urbana jobbar inom offentliga sektorn, landsbygden inom primära.
Kvinnors migration samspelar med utbildning. 50% av världsbefolkningen är urbana.
The tipping point
Urbanieringsvåg.
Urbaniseringsperspektiv; globalt
Höginkomstländer.
Vatten: Global vattenkris handlar om kombo av vattenföroreningar och ökad vattenkonsumtion
Luft: Koldioxidutsläpp ökar med inkomstnivå. Städerna städas upp medan föroreningsbördan läggs på global nivå
Avfall: Städerna måste ställa om sin teknologi för att på genomgripande sätt rädda ekosystemet. Vi behöver förändra livsstilar.
Urbaniseringsperspektiv; regionalt
Medelinkomstländer
Vatten: Vattendrag förorenas, ex. jordbruk och industrier
Luft: Ökad ekonomisk tillväxt ger ökade utsläpp från transporter och industrier
Avfall: Öppna soptippar, landfyllningar mm skapar föroreningar, stort industriavfall
Urbaniseringsperspektiv; lokalt
Låginkomstländer
Vatten: Ju fattigare städer, destro större problem med förorenat dricksvatten
Luft: Rök från fasta bränslen, dåliga matlagnings och värmeförhållanden (påverkar främst barn och kvinnor som lagar maten)
Avfall: Tas ej hand om och leder till hälsoproblem och vattenföroreningar
Urabanisering; könsskillnader
Könsskillnader när det gäller tillgång till land och utbildning och insatsvaror
Kvinnor tjänar mindre än män
Egenskaper och variation mellan typ av odling//djur, storlek på gårdar, jordmän, jordbrukssystem mm
Könsroller varierar på plantager, handel, jordbruksprodukter, fiske, gruvor
Kvinnor i rurala områden
Sällan anställda i den formella sektorn
Det finns inget självklart samband mellan utveckling, urbanisering och kvinnors ökade deltagande i ekonomin (sysselsättning)
I Indien och vissa delar av Afrika har städers tillväxt associerats med en generell minskning av kvinnors sysselsättning
Jordbruket är fortsatt den viktigaste sektorn för kvinnors deltagande i globala syd.
Generellt i utvecklingsländer tenderar kvinnor arbeta 10% mer i rurala områden men endast marginellt mer i urbana områden
Äldre kvinnor är överrepresenterade i befolkningen i rurala områden
Kvinnor i urbana områden
Särskilt ensamstående kvinnor är utsatta
Brist på säkra bostäder och kontrakt
Otillräckligt utrymme, rent vatten, avlopp och sanitet
Ökad utsatthet för våld och sjukdomar (ej tillgång till vård)
Ofta begränsade av flertalet ansvar och roller inom barn/hushåll och tjäna pengar som ömsesidigt begränsar varandra
Åtgärder genus i urbana och rurala områden
SDG (agenda 2030) #10 - minskad ojämlikhet #11 - Gör städer och mänsklig bosättning inkluderande, hållbart och säkert
Globalt: Ekologiska industrier
Lokalt: Lös människors utsatthet
Teorier av förhållanden på arbetsmarknaden
Neoklassiska ekonomiska teorin, strukturella teorin, feministiska teorin
Strukturella teorin
Institutionella hinder på arbetsmarknaden
Primära sekundära sektorer
Formell och informell sektor
Neoklassiska teorin
Kvinnor och män konkurrerar om arbeten under olika villkor, arbetare får betalt efter prestation och produktivitet
Skyller på att marknaden inte fungerar perfekt. Kvinnor presterar sämre, sämre lön
Male biases
Feministiska teorin
Sociala och kulturella faktorer
Relationen mellan produktiva och reproduktiva roller
Roller och ansvar i hushållen, tidsanvändning, hushållens sammansättning och storlek
Skillnader mellan kvinnor i olika sociala klasser
Förändring över livscykeln
Familjevärderingar
Synen på manligt och kvinnligt
Marginalisering av kvinnor på arbetsmarknaden; kvinnor vs män
Kvinnor och män har inte samma möjligheter för att få anställningar
Kvinnor och män koncentreras i vissa sektorer med olika villkor och ersättning
Andelen kvinnor och män feminiseras och får därmed också lägre status
Segregration på arbetsmarknaden leder till ojämlikheter i ekonomin som helhet
Orättvisa inom ekonomiska dimensionen
Regionala orättvisor. I medelinkomststäder har ökningen av välståndet inneburit förbättringar när det gäller den lokala situationen. De värsta miljöproblemen har åtgärdats. Villkoren för de boende har blivit bättre. Utsläpp är mer regional karaktär och kopplade till produktion
Orättvisa inom den ekologiska dimensionen
Globala orättvisor. I de välställda städerna har de värsta riskerna undanröjts eller minskat ner medan de mer diffusa långsiktigt fördröjande riskerna finns kvar och hotar hela planetens globala livsuppehälle
Orättvisa inom den sociala dimensionen
Lokala orättvisor. Låginkomstländers utmärks av att de främst drabbas av lokala problem som skapar sjukdomar, ohälsa och död
