Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

2. Osteologi + Viscera > Artrologi (Osteologi) > Flashcards

Artrologi (Osteologi) Flashcards

1
Q

Articulationes fibrosae

A

Fibrösa leder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Fibrösa leder

A

Articulationes fibrosae

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka typer av articulationes fibrosae finns det?

A
  1. Syndesmosis (området mellan radius och ulna)
  2. Sutura (mellan skallens ben)
  3. Gomphosis (mellan tand och käkben)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Articulationes cartilaginea

A

Broskleder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Broskleder

A

Articulationes cartilaginea

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka typer av articulationes cartilaginea finns det?

A
  • Synchondrosis (mellan tungben och tinningben, samt revbensfogar mellan revben och revbensbrosk)
  • Symphysis (mellan bäckenhalvorna, mellan kotkropparna)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Articulationes synoviales

A

Synovialleder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Synovialleder

A

Articulationes synoviales

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka delar består articulationes synoviales av?

A
  1. Capsula articularis: stratum fibrosum et synoviale
  2. Cartilago articularis
  3. Cavum articularis
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Bursa synovialis

A

Slemsäck

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Slemsäck

A

Bursa synovialis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vagina synovialis

A

Senskida

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Senskida

A

Vagina synovialis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Capsula articularis: stratum fibrosum et synoviale

A

Ledkapsel

(articulationes synoviales)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Ledkapsel

A

Capsula articularis: stratum fibrosum et synoviale

(articulationes synoviales)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Cartilago articularis

A

Ledbrosk

(articulationes synoviales)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Ledbrosk

A

Cartilago articularis

(articulationes synoviales)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Cavum articularis

A

Ledhåla

(articulationes synoviales)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Ledhåla

A

Cavum articularis

(articulationes synoviales)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Articulatio temporomandibularis

A

Käkled

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Käkled

A

Articulatio temporomandibularis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Symphysis intervertebralis

A

Broskled med diskar mellan kotkropparna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Broskled med diskar mellan kotkropparna

A

Symphysis intervertebralis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Articulationes processuum articularium

A

Led mellan kotornas ledutskott (facettleder)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Led mellan kotornas ledutskott

A

Articulationes processuum articularium (facettleder)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Articulatio humeri

A

Bogled

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Bogled

A

Articulatio humeri

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Articulatio cubiti

A

Armbågsled

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Armbågsled

A

Articulatio cubiti

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Artt. radioulnaris proximalis et distalis

A

Lederna mellan radius och ulna (hos car/karnivor och su/gris)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Lederna mellan radius och ulna

A

Artt. radioulnaris proximalis et distalis (hos car/karnivor och su/gris)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vilka djur har artt. radioulnaris proximalis et distalis?

A
  • Car/Karnivor
  • Su/Gris
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Articulatio carpi

A

Karpalled

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Karpalled

A

Articulatio carpi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Vilka delar har articulatio carpi?

A
  1. Art. antebrachiocarpea
  2. Art. mediocarpea
  3. Artt. carpometacarpeae
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Articulationes metacarpophalangeae

A

Frambenets kotled / kotleder (hos eq/häst + ru/idisslare)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Frambenets kotled / kotleder

A

Articulationes metacarpophalangeae (hos eq/häst + ru/idisslare)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Vilka djur har articulationes metacarpophalangeae?

A
  • Eq/Häst
  • Ru/Idisslare
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Articulationes phalangeae

A

Falangleder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Falangleder

A

Articulationes phalangeae

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Art. interphalangea proximalis

A

Kronled hos eq/häst

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Kronled hos eq/häst

A

Art. interphalangea proximalis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Art. interphalangea distalis

A

Hovled / Klövled / Kloled

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Hovled / Klövled / Kloled

A

Art. interphalangea distalis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Articulatio sacroiliaca

A

Led mellan korsbenet och bäckenet (SI-led)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Led mellan korsbenet och bäckenet

A

Articulatio sacroiliaca (SI-led)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Articulatio coxae

A

Höftled / Lårled

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Höftled / Lårled

A

Articulatio coxae

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Articulatio genus

A

Knäled

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Knäled

A

Articulatio genus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Vilka delar har articulatio genus?

A
  • Art. femorotibialis
  • Art. femoropatellaris
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Articulatio tarsi

A

Hasled

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Hasled

A

Articulatio tarsi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Vilka delar har articulatio tarsi?

A
  1. Art. tarsocruralis
  2. Artt. intertarseae
  3. Artt. tarsometatarseae
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Articulationes metatarsophalangeae

A

Bakbenets kotled / kotleder (hos eq/häst + ru/idisslare)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Bakbenets kotled / kotleder

A

Articulationes metatarsophalangeae (hos eq/häst + ru/idisslare)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Vilka djur har articulationes metatarsophalangeae?

A
  • Eq/Häst
  • Ru/Idisslare
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Vilka huvudtyper av leder finns det?

A
  1. Fibrösa leder / Articulationes fibrosae
  2. Broskleder / Articulationes cartilaginea
  3. Synovialleder / Articulationes synoviales
59
Q

Vad karaktäriserar en synovialled?

A
  1. Har en vätskefylld ledhåla som innesluter skelettdelarnas ändstycken.
  2. Är omsluten av en ledkapsel.
  3. Innehåller ledvätska/synovia.
  4. Har hyalint brosk som täcker skelettdelarnas kontaktytor.
  5. Ledband/Ligament finns utanför/inuti leden för att reglera rörelsen.
60
Q

Ledvätska

A

Synovia

61
Q

Synovia

A

Ledvätska

62
Q

Vad består synovia av och var bildas den?

A

Synovialmembranet och dess synoviocyter kontrollerar synovians proteininnehåll, fagocyterar oönskat innehåll i synovia och producerar hyaluronsyra, som smörjer leden.
Synovia har även betydelse för ledbroskens näringsförsörjning.
Onormal ökning av synovia i en led kallas ledgalla och orsakas vanligen av led-inflm.

63
Q

Hur är capsula articularis uppbyggd?

A

Ledkapseln består av en yttre hinna (stratum fibrosum) och en inre hinna (stratum synoviale)

64
Q

Vad är speciellt för stratum fibrosum?

A
  • Kollagent bindvävslager vars grova fibrillbuntar har stor förmåga att motstå dragkraft.
  • Stabiliserar leden och håller skelettdelar på plats.
  • Fäster vid ledbroskens kanter eller strax perifert om dessa.
  • Kan vara rymlig eller stram runt leden beroende på om behovet är främst rörelsefrihet eller stabilitet. Graden av stramhet kan skilja mellan ledens sidor.
    I områden med stora påfrestningar finns regionala förtjockningar / ligament, som kan vara mer eller mindre tydligt avgränsade (eller helt skilda) från ledkapseln. I områden där stora rörelseutslag kräver att ledkapseln sträcks ut är ledkapseln mer slapp och rymlig.
65
Q

Vad är speciellt för stratum synoviale?

A
  • Är en tunn, lucker och blodkärlsrik hinna med 2 lager:
    Intiman, närmast ledhålan, utgörs av ett diskontinuerligt cellager 1-4 rader tjockt, och dess celler kallas synoviocyter.
    Under intiman finns ett lager med bindväv som kan vara lucker eller fibrös (ibland ingår även fettvävnad).
    I områden där ledkapseln utsätts för tryck är bindvävslagret vanligen fibröst. I områden där synovialmembranet behöver röra sig mer fritt är bindvävslagret luckert.
  • Synovialmembranet bekläder hela ledhålans insida utom ledytorna. I leder där ledkapselns fibrösa del går lite perifert om ledytorna täcks även skelettdelarnas ändstycken av synovialmembran närmast ledytorna. Synovialmembranet bekläder normalt även ev intraartikulära ligament (tex knäledens korsband).
  • I vissa delar av leden har synovialmembranet utskott, villi synoviales, vilka förstorar ytan.
  • I vissa leder bildar synovial- membranet stora veck, plica synovialis, som kan bukta långt in i ledhålan.
66
Q

Innehåller cartilago articularis nerver?

A

Nej

67
Q

Kan cartilago articularis variera i tjocklek beroende på hur väl ledytorna passar samman?

A

Ja

68
Q

Fäster cartilago articularis till en subkondral benplatta som bidrar till den stötdämpande effekten?

A

Ja

69
Q

Finns hyalint brosk bara i synovialleder?

A

Nej

70
Q

Ange sätt som synovialleder kan klassificeras på.

A
  • Efter antalet ben som skapar leden (articulatio simplex / composita = enkel eller sammansatt led)
  • Typ av rörelse som tillåts i leden
  • Geometrisk ledtyp
71
Q

Vad innebär flexion?

A

Böjande ledrörelse, samt i de flesta fall minskning av ledvinkel.

72
Q

Vad innebär extension?

A

Sträckande ledrörelse, samt i de flesta fall ökning av ledvinkel.

73
Q

Vad innebär rotation?

A

Ledrörelse där någonting rör sig runt sin egen längdaxel (axeln är då placerad i ledytans mitt)

74
Q

Vad kallas böjning av en led?

A

Flexion (rörelse i sagittalplan)

75
Q

Vad kallas sträckning av en led?

A

Extension
(rörelse i sagittalplan)

76
Q

Vad kallas ledrörelsen när någonting rör sig runt sin egen längdaxel?

A

Rotation (riktningen inåt = medialrotation & riktingen utåt = lateralrotation)

77
Q

Vad innebär pronation?

A

Ledrörelse med inåtrotation i de distala extremiteterna

78
Q

Vad innebär supination?

A

Ledrörelse med utåtrotation i de distala extremiteterna

79
Q

Vad kallas ledrörelse med inåtrotation i de distala extremiteterna?

A

Pronation

80
Q

Vad kallas ledrörelse med utåtrotation i de distala extremiteterna?

A

Supination

81
Q

Vilka osteologiska strukturer utgör articulatio humeri?

A
  1. Cavitas glenoidalis (scapula)
  2. Caput humeri (humerus)
82
Q

Vilka rörelser tillåter articulatio humeri?

A

Ffa flexion-extension pga omgivande stabiliserande muskulatur. Viss rotation och abduktion hos car.

83
Q

Vilka osteologiska strukturer utgör articulatio cubiti och hur begränsar de extension?

A

Det är en sammansatt led av art. humeroulnaris och art. humeroradialis där condylus humeri, incisura trochlearis på ulna och caput radialis inkluderas.
Processus coronoideus lateralis et medialis skapar kanter/fåror på ulnas ledyta som stabiliserar leden. Processus anconeus på ulna skjuts in i fossa olecrani på humerus vid extension av leden och begränsar.

84
Q

Vad heter lederna mellan radius och ulna på latin? Vilka djur finns de hos?

A

Art. radioulnaris proximalis et distalis är synovialleder (vridled) som tillåter supination och pronation av radius i förhållande till ulna hos car.
Mellan radius och ulna finns hos alla djur membrana interossea, men hos eq och ru är det ossifierat. Detta område klassas som en syndesmosis.
- Art. radioulnaris proximalis finns hos alla djur och ingår som del i armbågsleden.
- Art. radioulnaris distalis finns inte hos eq och ru då ulna är rudimentär. Leden ingår som del i art. antebrachiocarpale hos car.

85
Q

Vilka ben ingår i varje ledavdelning hos eq?
Hur kan man skilja den distala ledytan i den översta ledavdelningen från den distala i den mellersta avdelningen?

A
  • Art. antebrachiocarpea:
    [radius] –[os carpi radialis, os carpi intermedius, os carpi ulnare, os carpi accessorium]
  • Art. mediocarpea:
    [os carpi radiale, os carpi intermedius, os carpi ulnare] – [os carpale II, os carpale III, os carpale IV]
  • Artt. carpometacarpeae:
    [os carpale II, os carpale III, os carpale IV] – [os metacarpale II, os metacarpale III, os metacarpale IV]

Den distala ledytan i art. antebrachiocarpea (översta ledavdelningen) är urskålad (konkav) för att leda mot radius som har cylinderformad yta vilket möjliggör stor ledflexion.
Den distala ledytan i art. mediocarpea (mellersta ledavdelningen) är konkav i framkant och konvex i bakkant.

86
Q

Vilken av ledavdelningarna av
- Art. antebrachiocarpea
- Art. mediocarpea
- Artt. carpometacarpeae
är mest rörlig och vilka rörelser kan ske där?

A
  • Art. antebrachiocarpea har störst flexion och extension, samt är en gångjärnsled hos eq och äggled hos car där även lite adduktion och abduktion kan ske.
  • Art. mediocarpea tillåter också flexion och extension, men inte lika mycket och är en gångjärnsled hos alla djur.
  • Artt. carpometacarpeae tillåter nästan ingen rörelse och är en planled.
87
Q

Vilka ledavdelningar kommunicerar, dvs har en gemensam ledhåla?

A
  • Art. antebrachiocarpea kommunicerar ej med andra ledavdelningar.
  • Art. mediocarpea och artt. carpometacarpeae kommunicerar med varandra.
88
Q

Vad heter hästens kotled på latin och engelska, och vilka ben ingår i den?

A

Art. metacarpophalangea / Fetlock joint
Där ingår os metacarpale III, phalanx proximalis och ossa sesamoidea proximalia.

89
Q

Vilken typ av led är hästens kotled?

A

Gångjärnsled.
Os metacarpale III har på eq en tydlig styrlist (mindre utvecklad hos car) som delar ledytan i 2 och begränsar leden till att bara tillåta flexion och extension.

90
Q

Ge exempel på en kulled

A
  • Articulatio humeri / Axelled
  • Articulation coxae / Höftled / Lårled
91
Q

Vad för slags led är art. humeri?

A

Kulled

92
Q

Ge exempel på en äggled.

A

Art. antebrachiocarpea (car)

93
Q

Vad för slags led är articulatio antebrachiocarpea?

A

Äggled

94
Q

Vad är ett annat namn för äggled?

A

Ellipsiodal led

95
Q

Vad är ett annat namn för ellipsiodal led?

A

Äggled

96
Q

Ge exempel på en sadelled.

A
  • Artt. interphalangeae distales (car + eq)
  • Artt. interphalangeae proximales (eq, anses ibland vara gångjärnsled)
97
Q

Vad för slags led är artt. interphalangeae distales?

A

Sadelled

98
Q

Ge exempel på en gångjärnsled.

A

Art. cubiti

99
Q

Vad för slags led är art. cubiti?

A

Gångjärnsled

100
Q

Ge exempel på typer av synovialleder.

A
  • Gångjärnsled
  • Sadelled
  • Äggled / Ellipsiodal led
  • Kulled
101
Q

Vad är en leds huvudsakliga funktion?

A

Att överföra belastning, eller modifiera belastning och samtidigt tillåta rörelse mellan skelettstycken. Graden av effektiv kraftöverföring och rörlighet varierar mellan olika leder.

102
Q

Vad styr rörelsen i leden?

A

Ledytornas utformning, benutskott eller skelettstrukturer, ledkapselns stramhet, samt omkringliggande ligament, muskler och mjukvävnad.

103
Q

Vad ger stötdämpning i leden?

A
  • Subchondralt ben och periartikulär bindväv upptar mycket av direkta stötar.
  • Flexion i leden samt fjädring av ligament.
  • Brosk (i liten grad).
  • Ligament och brosk mellan småbenen i art. carpi och art. tarsi.
  • Ledskivor.
104
Q

Vad är ledskivor främst till för?

A

Att fördela ledrörelserna på flera plan.

Genom att det finns en ledskiva i ledens mitt kan olika rörelsetyper ske mellan proximala ledytan och ledskivan samt mellan ledskivan och distala ledytan. Detta sker tex i knäleden, där femurkondylerna rullar mot meniskerna medan meniskerna glider över tibiaplatån.

105
Q

Ledskiva

A

Discus articularis

106
Q

Discus articularis

A

Ledskiva

107
Q

Vad ör discus articularis uppbyggd av?

A

Stram kollagen bindväv med enstaka elastiska trådar och ibland broskceller.
Ledskivan är utformad så att ytorna passar mot resp ledyta, ytterkanterna är sammanväxta med ledkapseln och ledskivan är lite formbar via kompression.

108
Q

Vad är bursas huvudsakliga funktion?

A

Att skydda senor från utskjutande skelettdelar under senorna.

109
Q

Vad är senskidans huvudsakliga funktion?

A

Att skydda senor från utskjutande skelettdelar under senorna, och se till att senan kan glida relativt friktionsfritt.

110
Q

Hur är bursor och senskidor uppbyggda och vad skiljer dem åt?

A

De har principiellt samma uppbyggnad som synovialledens kapsel, dvs stratum fibrosum och stratum synoviale, samt har ett hålrum med synovia. Skillnaden är att senskidan omsluter senan och följer dess förlopp, ofta förbi en led, medan bursan ligger under senan, ofta vid dess ursprung/fäste. Det finns även bursor placerade direkt under huden.

111
Q

Är art. genus en kulled?

A

Nej

112
Q

Är kondylleder och gångjärnsleder samma typ av leder?

A

Nej

113
Q

Har planleder ett litet rörelseomfång som motsvarar glidrörelser?

A

Ja

114
Q

Är sadelleden en biaxial led som tillåter rörelse i 2 plan?

A

Ja

115
Q

Är art. tarsi en kondylled?

A

Nej

116
Q

Kan flexion och extension ske i vridleder?

A

Nej

117
Q

Är äggleder och kulleder samma typ av leder?

A

Nej

118
Q

Vad innebär adduktion?

A

Ledrörelse när ett fram/bakben rör sig in mot medianplanet, dvs i medial riktning

119
Q

Vad kallas ledrörelse när ett fram/bakben rör sig in mot medianplanet, dvs i medial riktning?

A

Adduktion

120
Q

Vad innebär abduktion?

A

Ledrörelse när ett fram/bakben rör sig ut från medianplanet dvs i lateral riktning

121
Q

Vad kallas ledrörelse när ett fram/bakben rör sig ut från medianplanet dvs i lateral riktning?

A

Abduktion

122
Q

Vad innebär circumduktion?

A

Ledrörelse där centrumet för rörelsen ligger i det distala fram/bakbenet (som
rör sig runt i en cirkel) och det proximala fram/bakbenet hålls stilla vid längdaxeln i ledens mitt.

123
Q

Vad kallas ledrörelse där centrumet för rörelsen ligger i det distala fram/bakbenet (som
rör sig runt i en cirkel) och det proximala fram/bakbenet hålls stilla vid längdaxeln i ledens mitt?

A

Circumduktion

124
Q

Vilka leder finns i columna vertebralis?

A
  1. Symphysis intervertebralis mellan kotkropparna (fibrös led med ledskiva/disk)
  2. Artt. processuum articularium mellan kotornas ledutskott (synovialled, sk facettled kliniskt, ses som planleder)
125
Q

Ledskivan/Disken i symphysis intervertebralis

A

Discus intervertebralis

126
Q

Discus intervertebralis

A

Ledskivan/Disken i symphysis intervertebralis

127
Q

Vilka rörelser förekommer i resp ryggsegment; halsrygg, bröstrygg, ländrygg? Hur skiljer de sig mellan eq och car?

A
  • Halsrygg: mer rörlig med flexion-extension, lateralflexion och vridning (i art. atlantoaxialis).
  • Bröstrygg: ledytorna mellan T1-T2 tillåter flexion-extension (när djuret sänker huvud och hals till marken). I övrigt kan bara lite lateralflexion och axiell rotation ske.
  • Ländrygg: flexion och extension tillåts (störst i lumbosacralleden).

Ca och fe är generellt mer rörliga i ffa bakre bröst- och ländryggen, där större flexion-extension sker samt även lateralflexion och rotation tillåts i större utsträckning.

128
Q

Vilka osteologiska strukturer ingår i art. coxae?

A
  • Caput femoris (ledytan är sfärisk och har i mitten en grop/fåra = fossa capitis där ligament fäster)
  • Acetabulum (har centralt en skrovlig fördjupning = fossa acetabuli som omges av en halvmåneformad ledyta = facies lunata, ledytan avbryts kaudoventralt av en inskärning = incisura acetabuli)
129
Q

Vad för geometrisk ledtyp är art. coxae?

A

Kulled

130
Q

Tillhör art. coxae: articulatio simplex eller articulatio composita?

A

Articulatio simplex

131
Q

Är art. coxae en uni-, bi- eller multi-axial led?

A

Multi-axial

132
Q

Knäleden

A

Articulatio genus

133
Q

Articulatio genus

A

Knäleden

134
Q

Vilka leder består art. genus av?

A
  • Art. femorotibialis
  • Art. femoropatellaris
135
Q

Vilken led bildas av art. femorotibialis och art. femoropatellaris?

A

Art. genus

136
Q

Vilka osteologiska strukturer bildar lederna art. femorotibialis?

A
  • Condylus lateralis et medialis på femur
  • Condylus lateralis et medialis på tibia
137
Q

Vilka osteologiska strukturer bildar lederna art. femoropatellaris?

A
  • Patella
  • Trochlea ossis femoris (inkl tuberculum trochleae ossis femoris hos eq)
138
Q

Knäledens ledskiva

A

Meniscus articularis

139
Q

Meniscus articularis

A

Knäledens ledskiva

140
Q

Hur många vesaliska sesamben har car?

A

3

141
Q

Vilka djur har 3 vesaliska sesamben?

A

Car

142
Q

Ge exempel på ett vesaliskt sesamben hos car

A

Fabellae

143
Q

Vilken av följande ledavdelningar är mest rörlig, och vilka rörelser kan ske där?
- Art. tarsocruralis
- Artt. intertarseae
- Artt. tarsometatarseae

A

Art. tarsocruralis är mest rörligt och en gångjärnsled som tillåter flexion-extension.
De andra ledavdelningarna är planleder där begränsat med glidrörelser tillåts.

2. Osteologi + Viscera (14 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions