Artigenkänning – vilda växter Flashcards
Blåklint
Korgblommiga – Centaurea cyanus L.
I åkrar, åkerogräs
Brännässla
Kväveindikator
Frossört
Fuktig mark
Gatkamomill (Matricaria suaveolens)
Luktar ananas
Gula/gulgröna blommor,som saknar kronblad (strålblad).
I Sverige upptäckt först 1840, men har sedan spritt sig enormt och blivit en naturaliserad art, och finns numera i hela landet. Troligen har den inkommit som frön i planteringsjord från Botaniska trädgården i Uppsala.
Fackelblomster (Lythrum salicaria))
Jonas: Fuktigt, blött
Wiki: den kan bland annat återfinnas i snårvegetationen vid sjöars steniga stränder.
Gråbo (Artemisia vulgaris)
Korgblommiga
Jonas: Vägkanter, ruderatmark/skräpmark
Den växer i Skandinavien mest på förfallna och skräpiga odlingar, byggnadstomter, lastningsplatser, vägkanter och liknande platser, i floran även kallade ruderatmark. Gråbo betraktas som ogräs, när den uppträder i åkermark.
Bild: CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=244676
Gulvial (Lathyrus pratensis)
Lathyrus=ärtväxt, Prat=ängs
Jonas: Vägkanter, bar jord
Klängande, blir upp till 100 cm hög, kantiga stjälkar. Lite hårig, blad i par, enkelt eller grenigt klänge.
Ibland förväxlas gulvial med käringtand, Lotus corniculatus. En skillnad är bl a att käringtand saknar klängen.
Baldersbrå (Tripleurospermum indorum)
Scentless mayweed och false chamomile.
Korgblommiga
Jonas: Bar jord, åkerogräs.
Förväxling 1: Prästkrage
Blommorna är lika prästkragen, men baldersbrå har dillaktiga blad, det har inte prästkrage.
Kan sakna vita strålblommor, då lurigt lik gatkamomill.
Förväxling 2: Kamomill
Bs diskblommor är platta – Ks diskblommor är toppiga och ihåliga. Kamomill har även en sötaktig och kryddig doft (ananas)
Åkertistel (Cirsium arvense (L.) Scop.)
Korgblommiga
Jonas: Indikerar svag hävd och kväverik miljö
Biotop: kulturmark.
Förväxling
Å har en/två ljuslila blomm/a/or på varje stängel, kärrtistel har många på varje
Blommar juli - september. Mycket besvärligt rotogräs.
Ängskavle (Alopecurus pratensis L.)
Jonas: Liknar timotej men mjukare ax
Biotop
Ett av våra allra vanligaste gräs. Växer på alla slags kulturmarker, ängar, stränder och diken. Arten odlas ofta som vallväxt.
Förväxling
Timotej, men T har små djävulshorn på småaxen som inte ängskavle har.
Blekbalsamin (Impatiens parviflora DC.)
Jonas: Lundar ädellövskog, näringsrik skogsmark,
brunjord - också som ogräs
Växer ofta i stora bestånd. De blekgula blommorna: en centimeter långa och har en rak sporre, juli - september. Bladen är tunna, spetsigt äggformade med sågade kanter, de sitter motsatta nertill och strödda upptill.
Förväxling
Springkorn (samma släkte) men S har stora hängande klargula blommor.
Bredkaveldun
Jonas: Blött
Högväxt vattenväxt med de för kaveldunen (Typha) typiska kolvlika axen. Bladen är platta, oftast grågröna, två centimeter breda och kan bli ända upp till tre meter långa.
Förväxling:
Bredkaveldun är lik smalkaveldun (T. angustifolia), men den senare är spädare och har smalare blad, tunnare rödbrunt honax och ett tydligt mellanrum mellan hanax och honax.
Brunört (Prunella vulgaris L.)
Jonas: Dyker upp i gräsmattor när man slutar klippa
Blom: juli-augusti med violetta eller ibland rent vita blommor.
Biotop: Växer på nästan alla typer av marker.
Ekorrbär
Jonas: Skog, ej så näringsrikt (kväverikt) som t ex lundstjärnblomma, balsaminer och skogsbingel.
Kännetecken
Blommar maj-juni, har krypande jordstammar och växer därför oftast i bestånd. Giftig. Röda bär.
Förväxling
Ekorrbär kan knappast förväxlas med någon annan art. Den är lätt att känna igen på de två hjärtlika stjälkbladen, de små vita blommorna och de röda bären.
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Maianthemum_bifolium1.jpg
Gäddnate (Potamogeton natans L.)
I vatten
Stora, elliptiska flytblad och avsaknad av undervattensblad.
Gökärt (Lathyrus linifolius)
Ängsväxt, minskar sannolikt. Växer i backar och skogar.
Blommar i maj-juni, rosa-blekt rödvioletta blommor, samlade i fåblommiga klasar. Kronan är oftast rosa i början och sedan mer blåviolett. Kala svarta fruktbaljor.
Gråfibbla (Pilosella officinarum)
Biotop
Torr, sandig mark
Växtsätt
Lågväxt, mattbildande, bladlös men hårig stjälk, gråfiltad undersida.
Blommor
Juni-aug, ljusgula med en röd strimma på undersidan.
Förväxling
Förväxlas lätt med mattfibbla (P. peleteriana) och nickfibbla (P. peteriana), vilka båda har blad med gråfiltad undersida.
Mattfibbla: kortare utlöpare där bladen är lika stora/större och ofta rosettlikt samlade i änden.
Nickfibbla: skiljs genom att ha två eller tre korgar på stjälken, dessa sitter dessutom på gaffelgrenade, ofta nickande skaft.
Grässtjärnblomma (Stellaria graminea)
Biotop
Torra backar och berghällar, i skogsbryn och i vägkanter.
Växtsätt
Kal, flerårig, rikt grenig ört som kan bli upp till fem decimeter hög.
Blommor
Juni–september. Blommornas stödblad är hinnlika och oftast håriga i kanten. Blommorna är vita och sitter i rikblommiga tvåsidiga knippen, de är omkring en halv centimeter breda och har kronblad som är kluvna nästan till basen.
Förväxling
Grässtjärnblomma är mest lik kärrstjärnblomma (S. palustris), men den senare är blågrön i färgen och har större blommor. Arten finnstjärnblomma (S. fennica) har blommor i fåblommiga knippen, samt sträva grenar och bladkanter. En annan snarlik art är skogsstjärnblomma (S. longifolia), men denna är spädare, påfallande ljusgrön och har blad som är bredast på mitten.
Harkål (Lapsana communis L.)
Communis = vanlig
Biotop
Jonas: Lövskogar, näringsrikt.
På kulturmark, i åkrar, trädgårdar, skogsbryn och på ruderatmark
Växtsätt
Ganska högväxt, ettårig ört, kan bli drygt en meter hög. Stjälken är rikbladig och styvt hårig nedtill, men kal upptill.
Blommor
Juli-sept. Blomkorgar i glesa kvastlika samlingar i toppen av den greniga stjälken.
Förväxling
Kan ibland förväxlas med skogssallat (Mycelis muralis), men S har släta holkfjäll, frukter med hårpensel, samt blad med trekantig ändflik.
Hundkäx (Anthriscus sylvestris )
Sylvestris= sylva= skog
Flockblommig
Växtsätt
Ganska högväxt, flerårig ört, kan bli upp till 1,5 meter. Stjälken är grenig, fårad och hårig nertill och kal upptill. Blad: triangulära och två till tre gånger pardelade.
Det mest karaktäristiska för arten är dess frukter som är mörkbruna, blanka, helt släta och avlånga med ett kort spröt upptill.
Jonas: Vägkanter. Kvävegynnad växt.
Biotop
Oftast på öppen mark men förekommer också i lundar och glesa skogar
Blommor
Maj-juli, små vita blommor i flockar.
Förväxling
Andra arter i familjen, som spansk körvel, odört, vildpersilja sällsynta arterna rotkörvel & guldkörvel
Jättegröe (Glyceria maxima )
Biotop
Växer fuktigt/i vatten
Växtsätt
I vidsträckta bestånd, upp till tre meter höga med centimeterbreda blad, blankt klargröna och ganska styva med tvärt avsmalnande spets.
Förväxling
Liknar kvarngröe (G. grandis), men K har ljusgrön färg, smalare blad, mindre, mörkare och mer fåblommiga småax med kortare skärmfjäll, samt kortare ståndarknappar.
Kan bli lika hög som vass (Phragmites australis), men V kan lätt särskiljas genom grågröna blad och hårlika snärp.
Käringtand (Lotus corniculatus )
Corniculatus > cornu= horn
Ärtväxter (Fabaceae)
Växtsätt
Stjälkarna är oftast nedliggande eller uppstigande men kan ibland vara upprätta. Bladen är parbladiga med två bladpar och ett uddblad, det nedre bladparet är dock stipellikt och bladen ger därför intryck av att vara trefingrade.
Blommor
Juni-juli, gula blommor i flockar, drygt 1 cm lång krona, ibland något rödaktig. Fruktbaljor: långsmala, mångfröiga.
- *Förväxling**
- Gulvial* har klänge istället för uddblad, samt blommor samlade i klase till skillnad från käringtand där de sitter i flock.
De andra två arterna i släktet käringtänder (Lotus) är sällsynta. Arten stor käringtand (L. pedunculatus) är storväxt, har ihålig stjälk, samt foderflikar som är tillbakaböjda när den är i knopp. Arten smal käringtand (L. tenuis) är spenslig och har smala, lansettlika, spetsiga småblad och mycket tunn stjälk.
Kärleksört (*Sedum telephium L.)
Telephium;*
Telefos, kung i Mysien, som då han sårats svårt av Akilles botade sig genom att lägga blad av kärleksört på såren
Biotop
Den växer oftast på berg eller steniga backar. Huvudunderarten röd kärleksört (ssp. telephium) förekommer i odling och kan ibland förvildas.
Växtsätt
Stjälken är upprätt och har köttiga blad som sitter strödda eller motsatta.
Blommor
augusti-september, gulvita eller något grönaktiga och har kronblad som är omkring fyra millimeter långa
Förväxling
Kärleksört kan knappast förväxlas med andra arter.
Kärrtistel (Cirsium palustre)
palustre > palus= kärr
Korgblommiga
Biotop
På alla slags fuktiga marker.
Växtsätt
Stjälken är vingad i hela sin längd vilket skiljer den från de andra arterna i släktet.
Förväxling
Åkertistel: Flera mörkare lila blommor i kvastlik blomställning.
K är högre än Å.
Kirskål
podagraria > grekiskans podagra (fotgikt) och syftar på att den förr ansågs bota podager
Jonas: Indikerar kväve, ökar.
Biotop
På alla typer av kulturmark i hela landet, anses vara ursprunglig i näringsrika ängsskogar
Växtsätt
BKirskål är lätt att känna igen på sina speciella blad som är en eller två gånger trefingrade med breda, spetsiga, tandade småblad. Den har jordstammar med rik skottbildning där varje enskild bit växer upp till nya plantor om de bryts eller grävs av.
Blommor
Juni-augusti, små vita blommor i flockar
Klibbkorsört (Senecio viscosus L.)
viscosus > latinets viscum (lim), betyder klibbig
Biotop
På stränder, berghällar, ruderatmarker och i vägkanter
Växtsätt
Stjälken är vanligen rikt grenig med ganska breda och trubbigt parflikiga blad, vilka är grågröna i färgen och klibbiga av talrika körtelhår.
Blommor
Gula blomkorgar i glesa samlingar.
Kvickrot (Elytrigia repens (L.))
Jonas: Envist ogräs, ganska kväverik mark. Mycket vanlig.
Biotop
I vägkanter, åkrar, trädgårdsland och på stränder.
Växtsätt
Beståndsbildande gräs med lång, krypande, underjordisk jordstam. Stråna är upprätta och kan bli drygt en meter höga. Bladen är platta och ganska breda, med finhårig sträv ovansida och kal slät undersida.
Missne (Calla palustris L.)
Palustris > latinets palus (kärr)
Jonas: Blött
Biotop
Ofta på torvblandad dy i skogskärr och myrkanter, i kanten av näringsrika sjöar.
Prästkrage (Leucanthemum vulgare Lam.)
Korgblommiga
Jonas: Ängsväxt. Minskande, vanlig i vissa områden. Lättetablerad i nya ängar.
Växtsätt
Oftast ogrenad stjälk, upp till 7 dm.
Blommor
Vita tunglika strålblommor (“prästkragen”) och gula rörlika diskblommor. Juni-juli
Förväxling
Baldersbrå (Tripleurospermum perforatum) eller kamomill (Matricaria recutita), men dessa har finflikiga dill-lika blad och blomkorgar i glesa toppställda samlingar.
Revsmörblomma (Ranunculus repens L.)
repens > latinets repere (krypa)
Ranunkelväxter
Jonas: Gräsmattor, betesmarker
Biotop
alla slags fuktiga jordar, som stränder, diken, hyggen och fuktängar. Den växer lika ofta på kulturmark, i åkrar, trädgårdsland, rabatter och vägkanter
Växtsätt
oftast lågväxt ört. Stjälken är något köttig och bildar talrika ovanjordiska utlöpare som rotar sig och bildar nya plantor. Bladen är mörkgröna, skaftade och sitter i en rosett vid basen, de är tredelade med en tydligt skaftad mittflik. Känns igen på de räfflade blomskaften och bladens skaftade mittflik.
Blommor
Maj till juli.
Skogsbingel (Mercurialis perennis L.)
perennis betyder flerårig.
Jonas: Mindre allmän. Lundar ädellövskog, näringsrik skogsmark, brunjord
Biotop
Skuggiga lövskogar på mullrik mark, ofta tillsammans med bok
Växtsätt
oftast växer i stora bestånd. Stjälken är upprätt och ogrenad med motsatta blad. Bladen är friskt gröna, glest håriga och kortskaftade, bladskivan är spetsigt oval och har naggtandad kant.
Arten är tvåbyggare med han- respektive honblommor på olika plantor
Skogsstjärna (Trientalis europaea L.)
europaeus betyder europeisk.
Jonas: Skog, ej så näringsrikt(kväverikt) som t ex lundsjärnblomma, balsaminer och skogsbingel. Överblommad nu.
Biotop
växer vanligen i barrskog, men förekommer ända upp på kalfjällen, ovanför skogsgränsen.
blommar vanligen i maj-juni och från
Skogsstjärna kan knappast förväxlas med andra
Slåttergubbe (Arnica montana L.)
Jonas: Rödlistad, mycket stark indikator på ogödslad äng eller betesmark
Biotop
växer på kalkfattig mark, i hävdade naturbetesmarker och slåtterängar, ljunghedar, skogsbryn och vägkanter.
Växtsätt/blommor
Slåttergubbe är lätt att känna igen på sina motsatta blad och orangegula blommor. blommar i juni-juli,
Vanlig smörblomma (Ranunculus acris L.)
Ranunkelväxter
Jonas: Gödslade betesmarker
Springkorn (Impatiens noli-tangere L.)
noli-tangere > latinets noli (låt bli) och tangere (tangera, röra)
Jonas: Ovanlig. Lundar ädellövskog, näringsrik
skogsmark, brunjord
Biotop
Den växer på mullrik jord i skuggiga, fuktiga lundar och skogskärr.
Växtsätt/blommor
medelstor ört med strödda blad och stora hängande klargula blommor. Den växer oftast i stora bestånd. Blommar från juli till september. Blomman är tre till fyra centimeter lång, ofta brunfläckig och har en krökt sporre.
Förväxling
Kan förväxlas med blekbalsamin (I. parviflora), men B har små upprätta blekgula blommor med rak sporre.
Svärdslilja (Iris pseudacorus L.)
pseudacorus > latinets pseudo (falsk, oäkta) och Acorus > vetenskapliga namnet på släktet kalmusar. Namnet betyder ‘falsk kalmus’ (bladen liknar kalmus)
Jonas: Blött, blommar tidigt.
Växtsätt/blommor
Kan bli upp till en meter hög. Den har en vågrät, krypande jordstam och bildar ofta stora bestånd. Bladen är svärdlika, matt grågröna och upp till tre centimeter breda. Blommar i juni-juli.
Biotop
Växer i vatten eller på fuktiga marker
Förväxling
Arterna dansk iris (I. spuria) och strandiris (I. sibirica), som också hör till släktet irisar (Iris), skiljs genom smalare blad och blå blommor. Svärdsliljor som inte blommar kan förväxlas med kalmus (Acorus calamus), men den senare är aromatiskt doftande och har saftigt gröna blad med vinröd bladbas. Kalmus hör till en annan växtfamilj, familjen kallaväxter (Araceae), och har mycket små blommor som sitter i en sidoställd kolv.
Vitfryle (Luzula luzuloides (Lam.) Dandy & Willmott)
Artnamnet luzuloides betyder ‘lik Luzula’, vilket syftar på släktet frylen (Luzula) där den numera hör hemma. svenska namnet vitfryle syftar på de vanligen vitaktiga kalkbladen.
Jonas: Sällsynt. Införd ”parkväxt”. Folder: Gunnebo kulturreservat
Biotop
Den växer vanligen på kulturpåverkad mark till exempel i parker och på banvallar. Har kommit in med gräsfrö från mellersta Europa
Växtsätt
Vitfryle är lätt att känna igen på de yviga, glänsande vitaktiga blomsamlingarna.
Vitrapunkel (Phyteuma spicatum L.)
spicatum > latinets spica (ax)
Jonas: Sällsynt. Införd ”parkväxt”.
Växtsätt
upprätt ogrenad stjälk och strödda blad. Bladen har sågad kant, de nedre bladen är skaftade och hjärtlika medan de övre är oskaftade och lansettlika. Vitrapunkel blommar juni-juli med små gulvita eller sällan blå blommor som sitter i täta avlånga ax i toppen av stjälken.
