Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Arbetsrättslig grundkurs > Arbetsrättslig grundkurs > Flashcards

Arbetsrättslig grundkurs Flashcards

1
Q

Redogör för rättskällehierarkin.

A
  1. EU-rätt (direktiv, förordningar osv)
  2. Svensk grundlag
  3. Lag (tvingande, dispositiv, semi-dispositiv)
  4. Förordning (regering) och Föreskrift (myndigheter)
  5. Förarbeten (propositioner, utskottsbetänkanden)
  6. Rättspraxis (prejudikat från högsta instans)
  7. Kollektivavtal
  8. Personliga anställningsavtal 9. Doktrin (forskning, doktorsavhandlingar, vetenskapliga artiklar)
  9. Sedvana (hur brukar man göra på en arbetsplats)
  10. Allmänna rättsgrundsatser (tex avtal ska hållas)

Lagar och andra författningar är generellt sätt det man först ska beakta och behandla för att hitta en lösning på problemet. Dock saknas det ofta lagstiftning i många områden eller så är lagstiftningen vag, föråldrad eller ofullständig. Om detta förekommer så är förarbeten och rättspraxis näst i rättskällehierarkin och där efter kollektivavtal och personligaavtal. Övriga rättskällor anses ha en lägre dignitet tex doktrin, sedvana och allmänna rättsgrundsatser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Redogör för lagstiftningsprocessen.

A
  1. Initiativ – Det vanligaste är att det kommer ett lagförslag från regeringen som kallas proposition, men det kan också komma ett initiativ i form av en motion (ett förslag från en enskild riksdagsledamot) eller en (fler)partimotion (från en grupp riksdagsledamöter tillhörande ett eller flera partier). Det sker alltså ett initiativ till att börja lagstiftningsprocessen.
  2. Utredning – En utredning utförs på ett lämpligt sätt (oftast genom en parlamentariskt sammansatt kommitté). Kommittén utreder frågan närmre och det resulterar i ett betänkande eller en departementspromemoria med lagförslag. (publiceras i SDU/Ds)
  3. Remissbehandling – Lagförslaget och utredningen går sedan ut till de myndigheter som berörs av lagstiftningen och organisationer som kan ha intresse av dem (tex universitet). Vanligt att det även går ut till en eller flera hov- och kammarrätter samt tings- och förvaltningsrätter. Remissvaren skickas sedan in igen med myndigheterna/organisationernas betänkande.
  4. Remiss till Lagrådet – Remissvaren sammanställs och skickas tillsammans med lagförslaget och utredningen in till Lagrådet för yttrande. Granskning av Lagrådet före lagstiftning är inte obligatoriskt men det kan förekomma vid vissa slag av lagstiftning. Lagrådet består av domare eller pensionerade domare från HD eller HFD och Lagrådets yttrande tas in som bilaga till propositionen.
  5. Proposition – Vanligtvis är nästa steg i lagstiftningsprocessen utarbetande av en proposition till riksdagen där alla betänkande sammansätts.
  6. Utskott – Innan en proposition behandlas av riksdagen måste den beredas i ett riksdagsutskott, det kan då väckas så kallade följdmotioner. Det aktuella utskottet utarbetar ett betänkande och eventuella ändringar.
  7. Riksdagsbeslut – Riksdagen röstar om det aktuella lagförslaget som sedan antas eller avslås. Vis en förordning är det regeringen som tar beslutet.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vid rättstvister, när är AD första och sista instans och när ska talan först väckas i tingsrätten?

A

Det är bara vissa parter som får väcka talan direkt till AD i en arbetstvist – arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer samt arbetsgivare som själv har slutit kollektivavtal. Målet som tas upp direkt i AD ska också vara av en viss art. Det ska vara tvister som gäller MBL (tex förhandlingsrätt), tolkning av kollektivavtal eller kollektivavtalsreglerade förhållanden. I princip alla frågor som rör arbetsförhållandet eller rättsligt reglerat förhållande mellan AG/AGO och ATO. (ej intressetvister tex om det ska finnas KA eller ej)

I andra typer av arbetstvister ska talan först väckas i tingsrätten. Om en part är missnöjd med tingsrättens avgörande i en sådan tvist kan överklagande ske till AD, men AD måste då ge ett prövningstillstånd.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka kriterier finns det för att vara AT?

A
  • Personlig arbetsskyldighet
  • Kan ej utföra arbete för konkurrenter
  • Garanterad viss lön
  • Varaktigt förhållande
    Arbetsutrustning tillhandahålls av AG
  • Ersättning för utlägg
  • Arbetet sker under någon annans kontroll och ledning
  • Utför efter hand uppkomna arbetsuppgifter

HELHETS BEDÖMNING AV DESSA KRITERIER

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilka kriterier finns det för att vara UT?

A
  • Prestera ett visst arbete eller ett visst resultat
  • Ställer ej sin arbetskraft kontinuerligt till AGs förfogande.

HELHETSBEDÖMNING

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Ange några utmärkande drag för elever i praktik

A
  • Utgångspunkt att lärlingar är att betrakta som en AT.
  • Praktik inom offentlig regi är ett undantag från den arbetsrättsliga lagstiftningen, dock omfattas praktikanterna av AML.
  • Högstadiepraktikanter betraktas inte som AT, men de omfattas av AML men inte LAS.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Ange några utmärkande drar för ideellt arbete.

A

Arbetsinsatsen bygger inte på en avtalsgrund (med lön osv) som anställningsavtal, utan det bygger på en frivillig intressegrund. Får ingen ersättning, har ingen arbetsskyldighet osv. Ideellt arbete kan tex vara volontärarbete av olika slag.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad innebär §32-befogenheterna?

A

§32-befogenheterna står för AGs rätt att fritt leda och fördela arbetet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad begränsar AGs arbetsledningsrätt gällande omplaceringar?

A

29/29-principen:
ATs arbetsskyldighet - AT är skyldig att utföra allt arbete som är:
- inom ramen för KA (Tex tjänstemän är ej skyldig att utföra arbete för arbetarnas KA)
- För AGs räkning (AT ej skyldig att arbeta för någon annan)
- inom ATs kvalifikationsområde

Bastubadarprincipen:
En rättsprincip som innebär att omplacering pga personliga skäl kräver godtagbara skäl.

Grundar sig i ett fall där en AT blev påkommen att bada bastu på arbetstid och blev därför omplacerad till en lägre position med lägre lön.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad innebär lojalitetsplikten för AT?

A

AT ska vara lojal mot AG:

  • Ej bedriva konkurrerande verksamhet
  • Sätta AGs intressen framför sina egna (inom rimliga gränser - tex kan ej ta ut semester när som)
  • Viss tystnadsplikt enligt anställningsförhållandet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad innebär visselblåsarlagen?

A

Visselblåsarlagen innebär att AT har en viss kritikrätt. AG får inte straffa den som påtalar kritik.

  • AT har rätt att ifrågasätta AGs agerande och påtala missförhållanden
  • AT omfattas inte av skyddet av visselblåsarlagen om hen inte först följer dessa följande steg:
    1. Kritik ska först framföras internt
    2. Om inget händer kan At lyfta det externt
    3. AT får ej ha som syfte att skada AG, utan syftet ska vara att komma tillrätta med problemen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad innebär lojalitetsplikten för AG?

A
  • Beakta ATs intressen innan omplacering/uppsägning
  • Ej skada AT
  • Uppsägning ska vara sista utvägen vid personligs skäl
    1. AG ska påtala problemet för AT
    2. AG ska informera om konsekvenserna om problemet fortsätter
    3. AG ska ge chans för bättring
    4. AG ska undersöka möjligheterna till omplacering
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad innebär med ATs lydnadsplikt?

A
  • AT ska följa order av AG (inom vissa ramar)
  • AT har en skyldighet att acceptera omflyttningar och godtagbara omplaceringar (Vägran av detta kan leda till ordervägran vilket kan leda till saklig grund för uppsägning)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Nämn olika typer av förändringar som kan göras av ATs arbetsuppgifter.

A
  1. Omflyttning - Kortvarig och tillfällig förändring av arbetsuppgifter (Faller under AGs arbetsledningsrätt)
  2. Omplacering - mer långvarig förflyttning, kan vara byte av geografisk plats (Om omplaceringen faller under ramen av PA/KA så får AG besluta om detta själv)
  3. Omreglering - avslut av anställning och ingående av en ny anställning - tex flytt till lägre lön eller andra arbetsuppgifter (ska hanteras som en uppsägning under 7§ LAS)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Förutom orsaken, vad påverkar om det råder saklig grund för uppsägning pga misskötsamhet?

A
  • Vilken befattning AT har (AG har rätt att förvänta sig mer av de AT med högre befattning)
  • Arbetsplatsens storlek (en större arbetsplats har större chans till omplacering)
  • Anställningstiden (om någon har varit anställd en lång tid och skött sig bra så krävs det grövre misskötsel för uppsägning)
  • Framtidsprognos (hur stor är sannolikheten att beteendet kommer fortsätta efter tillsägelse och varningar?)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad baserar man turordningskretsarna på?

A
  • Driftsenhet (geografiska läget)

- KA-området (arbetare vs tjänstemän)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vilka undantag finns det vid turordningslistan?

A
  • Småföretag med högst 10 personer får ha 2 nyckelpersoner som undantas från turordningen
  • AGs familj
  • Kvalifikationer (en som varit anställd längre kan bli uppsagd om den som varit anställd kortare har kvalifikationer för omplacering som den andra inte har)
  • AT med nedsatt arbetsförmåga som har beretts särskild sysselsättning
  • FM har förtur vid arbetsbrist om hen behövs för den fackliga verksamheten
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad innebär ett hängavtal?

A

En oorganiserad AG (ej med i AGO) avtalar med lokal ATO om att tillämpa centralt KA

19
Q

Vad innebär MIOK?

A

M - Mål
I - Inriktning
O - omfattning
K - Kvalité

Inom offentlig sektor beslutas MIOK-delarna politiskt och KA kan ej besluta om dessa delarna.

20
Q

Vilka är de dolda klausulerna i KA?

A

Dolda klausuler i KA innebär de sakerna som gäller i KA men som inte står med.

  • §32-befogenheterna
  • 29/29-principen
  • Bastubadarprincipen
21
Q

Vad är en intressevist?

A

En tvist mellan två parter om KA ska bindas eller ej.

22
Q

Vad är en rättstvist?

A

En tvist om hur lag eller KA ska tolkas. Kan tex handla om turordningsregler, saklig grund för uppsägning, förhandlingsskyldighet osv.

Tvisten ska först förhandlas om på lokalnivå och sedan centralnivå om den inte löses. Om det inte kan lösas på centralnivå så blir det en rättslig prövning i AD

23
Q

Vad innebär medbestämmandeförhandlingar?

A
  • Förhandlingar enligt 11-13§§ MBL
  • Sker på lokal nivå först och sedan centralnivå om det ej nås en överenskommelse.
  • Om det ej nås en överenskommelse på centralnivå så är det AG som bestämmer
24
Q

Vad innebär den allmänna förhandlingsrätten?

A
  • 10§ MBL
  • Förhandlingar som omfattar intressetvister och rättstvister.
  • Förhandling för alla tvister som rör förhållandet mellan AG och medlem i ATO.
  • ATO/AGO och AG har förhandlingsrätt (spelar ingen roll om det finns KA eller ej)
  • När någon utnyttjar sin förhandlingsrätt enligt 10§ MBL är motparten skyldig att delta i förhandlingarna.
  • KAN VARA EFTER BESLUT HAR FATTATS
25
Q

Ange de rekvisit som behöver vara uppfyllda för att det ska klassas som en stridsåtgärd.

A
  1. Åtgärd - objektiv handling (även hot)
  2. Syfte - subjektiv del (tex påverka motparten i tvistefråga)
  3. Kollektiv prägel: endast ATO, AGO/AG kan gatta beslut om laglig stridsåtgärd.
26
Q

När är en sympatiåtgärd lovlig?

A
  • Primärkonflikten är lovlig
  • Kollektiv prägel (beslut har fattats av ATO/AGO/AG)
  • Inget eget syfte - vill endast visa stöd
  • Tillfällig natur - får ej pågå länge

Offentlig sektor: endast tillåtet om den andra parten omfattas av LOA.

27
Q

Vad betyder beneficium?

A

Det beloppet som AT behöver för att försörja sig och sin familj - Kronofogdemyndigheterna bestämmer beloppet

28
Q

Vad händer om AT har fått för mycket lön?

A
  • Conditio indebiti
  • Om AT är i god tro och förbrukat beloppet så kan AG ej kräva tillbaka pengarna

God tro avgörs av: beloppets storlek, utbetalningens varaktighet, lönebeskedets utformning, ATs arbetslivserfarenhet

  • Om AT är i kvalificerad ond tro (förstått eller borde förstått/uppmärksammat AG på felet) så har AG rätt till tvungen kvittering enligt 3§KvittL
29
Q

Vad ska vara uppfyllt för att det ska ses som en föreningsrättskränkning?

A
  • Åtgärd (även hot)
  • Syfte (att tex inte bli medlem i facklig organisation)
  • Motpart (EJ AT-AT eller AG-AG osv)
30
Q

När har FM rätt till ledighet med bibehållna anställningsförmåner?

A
  • Om det angår en facklig fråga enligt 1§ FML
  • Om det har rätt till ledighet enligt 6§ FML
  • Om det rör den egna arbetsplatsen enligt 7§FML

OBS! EJ OM FRÅGAN RÖR FM SJÄLV PERSONLIGEN

31
Q

Vad innebär med att MBL är en subsidiär lag?

A

Det innebär att MBL ger vika för annan lagstiftning. Om det tex står något annat i LAS än vad som sägs i MBL så ska LAS gälla.

32
Q

När ska förhandling ske enligt 11§ MBL respektive 13§ MBL?

A

11§ MBL - verksamhetsfallet tex organisationsförändringar, uppsägning pga arbetsbrist, budget osv (MED KA-ATO) + Arbetstagarfall med KA-ATO

13§ MBL - arbetstagarfall om merparten av AT som påverkas tillhör en ATO som ej har bundet KA.

33
Q

När råder det synnerliga skäl för AG att fatta beslut utan att förhandla enligt 11§ MBL innan beslut fattas?

A

Rekvisit för synnerliga skäl:

  1. Viktig fråga som har betydelse för verksamheten
  2. Oförutsägbar situation (AG har själv inte gjort så att den situationen har uppstått)
  3. Föreligga ömmande skäl i det specifika fallet (tex att AG får en stor förlust om beslutet inte genomförs)

–> Förhandling ska ändå hållas efter beslut har fattats, men av en annan karaktär.

34
Q

Nämn de tre olika lagstiftningsteknikerna-

A
  1. Självreglerande system (normrationalitet):
    - Traditionellt tänkande, följder lagen eftersom den finns.
    - Skapas en norm i samhället och vi följer den normen.
    - Tex, avtal ska hållas.
    - Jurister är inskolade i detta tankesättet
  2. Intervenerande system (Intresseavvägningar):
    - De olika parterna i ett avtal har olika stark makt, tex AT-AG
    - Syftet är att balansera upp den svagare parten.
    - Vanligt i arbetsrätten
  3. Planerade system (målrationalitet):
    - Jobbar med rätten som en process.
    - Olika aktörer ska arbeta med att uppnå ett visst mål genom lagstiftningen.
    - Starkt tankesätt i DL
35
Q

Vad är skillnaden på en EU:förordning och ett EU:direktiv?

A

EU:s förordningar:

  • Överordnad svensk lag
  • Behöver därför inte stå med i svensk lag

EU:s direktiv:

  • Implementeras i nationell lagstiftning i varje medlemstat
  • Medlemsstaterna kan förändra och påverka direktiven i sin stat.
  • EU direktiven ger det lägsta skyddet för AT, men medlemsstaterna kan ändra så deras land får det bättre, men inte sämre.
  • vanligt att direktiven ska implementeras inom 3 år.
36
Q

Vilka steg ska man undersöka när det handlar om ett diskrimineringsärende?

A
  1. Relation till AG
  2. Personkrets
  3. Missgynnande
  4. Diskriminerande handling
  5. Orsakssamband mellan missgynnandet och personkretsen
  6. “ursäktad”?
37
Q

När får AG använda sig utav positiv särbehandling?

A
  • För att uppnå rättvisa mellan grupper
  • Måste kunna bevisa att jämställdhet är ett långsiktigt strävande (tex genom skriftlig jämställdhetsplan)
  • Underrepresenterat kön på arbetsplatsen
  • Krav: Personerna ska ha lika eller likvärdiga meriter. (kan ej välja en man till dagis om en kvinna har bättre meriter)
38
Q

Vad innebär den omvända/delade bevisbördan i mål om diskriminering

A

Om offret kan bevisa att hen antagligen blivit diskriminerad så är det AG som har bevisbörda på att visa att så inte är fallet.

39
Q

Vilka olika tolkningsmodeller av lagtext finns det?

A
  • Restriktiv tolkning: begränsa tillämpningen
  • Extensiv tolkning: bred tolkning
  • Teleleologisk tolkning: ändamålsenlig tolkning –> vad är syftet med lagen?
  • E contrario tolkning: motsats tolkning –> tex 41§ MBL om fredsplikt och stridsåtgärder
  • Analog tolkning: finns ingen rättsregel till den aktuella situationen så man använder lösningen på en snarlik fråga som vägledning
40
Q

Vilka olika tolkningar finns det vid en lagkollision?

A
  • Lex superior: högst upp i hierarkin gäller
  • Lex posterior: nyaste lagen företräder
  • Lex specilais: speciallagstiftning går före allmänlagstiftning
41
Q

Vad innebär konkludent handlande?

A

En term inom juridiken som innebär att ett avtal kan bindas utan skriftligt eller muntligt anbud/accept.

Avtalet ingås då genom att en person tex börjar hjälpa kompisen med hens företag och hjälpen fortsätter utan att någon påtalat annat. Då har ett avtal upprättats utan att någon påtalat det.

42
Q

Vad är skillnaden på frivillig och tvungen kvittning?

A

Frivillig:

  • 2§ KvittL
  • AT har gett medgivande till detta
  • AG har bevisbörda för att AT gett sitt medgivande
Tvungen: 
- 3§ KvittL
- Grundad på avtal
- AT erkänt sig betalningsskyldig
- Kennexitetskrav: uppkommit i samband med anställningen
TEX:
1.AT uppsåtligen vållat skada:
- klar och fallen fordran
- vållat skada i tjänst
- föreligga uppsåt
2. Kvittning som medges i KA: tex AT sagt upp sig med ej arbetar under uppsägningstid
43
Q

Vad innebär det att AML är en ramlag?

A

Att AML är en ramlag innebär att lagen ger allmänna riktlinjer, men dessa riktlinjer förutsätter komplettering genom detalj- och tillämpningsföreskrifter. Sådana föreskrifter finns i arbetsmiljöförordningen och i Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS).

Arbetsrättslig grundkurs (1 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions