Arbetsrätt - 1 Flashcards

1
Q

Vad/vilka reglerar Sveriges arbetsmarknad?

A

Den svenska modellen - det facketföreningar och arbetsgivarorganisationer har kommit överens om i form av kollektivavtal

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad reglerar den svenska modellen?

A

lön och ersättningar samt förbättring av anställningsvillkor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur många kollektivavtal finns på den svenska marknaden?

A

ca 700

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är viktigt för att den svenska modellen ska fungera?

A

Det behövs även en hög organiseringsgrad för att modellen ska vara accepterad och fungera

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur förhåller sig kollektivavtal till lagen?

A

I Sverige gäller lagstiftning och kollektivavtal sida vid sida och samverkar sinsemellan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Gäller ett kollektivavtal för en anställd som inte är med i facket?

A

Ja, Om en arbetsgivare har slutit ett kollektivavtal så är alla anställda bundna av detta avtal oavsett om de är med i facket eller inte.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka är det tre största fackliga organisationerna?

A

LO (Landsorganisationen i Sverige), TCO (Tjänstemännens Centralorganisation) & SACO (Sveriges Akademikers Centralorganisation)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är LO?

A

LO (Landsorganisationen i Sverige): centralorganisation som organiserar arbetare, sammanslutning av 14 olika fackförbund, 1,4 miljoner medlemmar. Fackförbund inom LO är byggnad, metall, och handelsanställda.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är TCO?

A

TCO (Tjänstemännens Centralorganisation): organiserar tjänstemän, 13 fackförbund, ca 1,4 miljoner medlemmar. Fackförbund - ST, Unionen, Vision

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är SACO?

A

SACO (Sveriges Akademikers Centralorganisation): organiserar tjänstemän med krav att medlemmarna ska vara akademiker, 21 fackförbund, 700 000 medlemmar. Förbund - Akademikerförbundet SSR, Akavia, lärarnas riksförbund

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är Svenskt Näringsliv?

A

företagens företrädare i Sverige. Arbetar för att alla företag i Sverige ska ha bästa möjliga förutsättningar. De företräder 60 000 små, medelstora och stora företag, de är organiserade i 49 bransch- och arbetsgivarförbund. Förbunden utgör föreningen Svenskt Näringslivs medlemmar. Företag är primärt med i arbetsgivarförbund och/eller branschorganisation, genom det blir de även medlemmar i svenskt näringsliv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är Almega?

A

Ett stort arbetsgivarförbund är Almega, de har i sin tur ett antal förbund och branscher under sig, t.ex. Kompetensföretagen, tjänsteförbunden och vårdföretagarna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad finns det för olika typer av kollektivavtal?

A

Centrala och lokala

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är ett centralt kollektivavtal?

A

sluts mellana arbetsgivarorganisation och facklig organisation på en central nivå

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är ett lokalt kollektivavtal?

A

enskild arbetsgivare och facklig organisation för att reglera lokala arbetsförhållanden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är ett hängavtal?

A

Om en arbetsgivare inte är med i en arbetsgivarorganisation men ändå vill hänga på ett centralt kollektivavtal så kan den enskilde arbetsgivaren sluta ett avtal direkt med den fackliga organisationen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

När tecknades det första kollektivavtalet?

A

1869 - i samband med Murarstrejken och ses som inledningen till den fackliga arbetarrörelsen i Sverig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är Decemberkompromissen?

A

I slutet av 1800-talet bildades LO och SAF-Svenska arbetsgivareföreningen som är föregångare till Svenskt Näringsliv. 1906 slöts den så kallade Decemberkompromissen, LO erkände arbetsgivarnas rätt att leda och fördela arbetet samt att fritt antaga och avskeda arbetare.
SAF erkände fackets rätt att organisera sig och att förhandla på arbetsplatserna.

19
Q

Vad är Saltsjöbadsavtalet?

A

Den 20 december 1938 slöts det så kallade Salsjöbadsavtalet. Avtalet slog fast en norm om att arbetsmarknadens parter ska sluta avtal, utan inblandning av regeringen. Det la grunden för det som kallas “Den svenska modellen”. Modellen bygger sedan dess på att fackförbunden och arbetsgivarorganisationerna gemensamt tar ansvar för att utveckla de regler som ska gälla på den svenska arbetsmarknaden.

20
Q

Vad innebär Saltsjöbadsavtalet?

A

En förhandlingsordning och villkor för arbetsfred

21
Q

När tillkom LAS och vad reglerar den?

A

1974 - Lagen om anställningsskydd

22
Q

Vad är MBL?

A

MBL - Medbestämmandelagen, (Tuta och kör). Trädde i kraft 1977

23
Q

Vad är syftet med MBL?

A

Syftet med lagen är ökad delaktighet och ökat inflytande för de anställda. Detta säkerställs genom arbetsgivarens skyldighet att informera och förhandla med de fackliga organisationerna. Det är dock arbetsgivaren som fattar beslut

24
Q

Vilka delar reglerar MBL?

A

Förhandlingsrätt
föreningsrätt
informationsrätt
kollektivavta

25
Q

Vilka kan inte luta sig mot MBL?

A

Som enskild anställd kan man inte luta sig till den här lagen.
Lagen reglerar den fackliga organisationensrätt till förhandling och information

26
Q

Vad behandlar Föreningsrätten?

A

Behandlar rätten för arbetsgivare och arbetstagare att tillhöra och utnyttja medlemskaper i en organisation utan att bli utsatta för påtryckningar.

27
Q

Vilka delar finns i förhandlingrätt?

A

Primär, Sekundär & annan förhandlingsskyldighet

28
Q

Vad innebär Primär förhandlingsrätt?

A

Den innebär att en arbetsgivare med kollektivavtal på eget initiativ ska förhandla med de fackförbund han har tecknat kollektivavtal med innan man fattar beslut i vissa frågor. Arbetsgivaren ska kallas till förhandling inför två typer av beslut som man kallar för; verksamhetsfallet & arbetstagarfallet.
Verksamhetsfallet avser viktigare förändringar av verksamheten
Arbetstagarfallet handlar om viktigare förändringar om arbets- och anställningsförhållanden för medarbetare som tillhör ett fackförbund

29
Q

Vad innebär sekundär förhandling?

A

Ett fackförbund som har ett kollektivavtal med en arbetsgivare kan begära förhandling i frågor som rör deras medlemmar på arbetsplatsen, det är möjligt att begära förhandling både före och efter arbetsgivaren har fattat beslut i frågan, så länge beslutet inte har verkställts. Det kallas för att arbetsgivaren har sekundär förhandlingsskyldighet i de här fallen. Precis som i de primära förhandlingarna så måste arbetsgivaren vänta med att fatta beslut tills dess att förhandlingen är avslutad.

30
Q

Vad innebär allmän förhandlingsrätt?

A

att arbetsgivare såväl fackförbund har en ömsesidig förhandlingsrätt i frågor som rör arbetsgivaren och medlemmar i fackförbundet som är eller har varit anställda hos arbetsgivaren.

31
Q

Har en arbetsgivare utan kollektivavtal förhandlingsskyldighet?

A

Arbetsgivare som saknar kollektivavtal har primär förhandlingsskyldighet mot de fackförbund som har anställda på företaget, när det gäller uppsägning pga arbetsbrist och vid verksamhetsövergång. Detta regleras i paragraf 13.

32
Q

Vad måste man ta fram för att få förhandla?

A

Om någon part önskar förhandla så måste denne ta fram en förhandlingsframställan till motparten, den måste inte vara skriftlig men om motparten begär det så måste framställan vara skriftlig och den ska innehålla vilken fråga förhandlingen avser

33
Q

Nämn de 4 punkterna inom informationsrätt

A
  1. Förhandling 2.Editionsplikt 3.Med kollektivavtal 4. Utan kollektivavtal
34
Q

Vad innebär Förhandling inom informationsrätt?

A

Information i samband med förhandling. Vid en förhandling måste parterna ge motparten tillräckligt med information för att de ska kunna ta ställning i en förhandling. Den här typen av informationsrätt gäller i alla typer av förhandlingar oavsett om man är bunden av ett kollektivavtal eller inte.

35
Q

Vad innebär “Med kollektivavtal” inom informationsrätt?

A

Lokala arbetsgivarorganisationer som är bundna av kollektivavtal har en längre gående informationsrätt än arbetstagarparter som saknar kollektivavtal med arbetsgivaren. De har en informationsrätt utöver det som har ett direkt samband med en förhandling. Den här informationsrätten kan delas upp i tre olika typer:
1. Information på arbetsgivarens initiativ, information som arbetsgivaren ska lämna på eget initiativ
2. Information på begäran av arbetstagarorganisation, information som arbetsgivaren är skyldig att ge om den lokala organisationen begär det
3. Information i form av utredningar och avskrifter, arbetsgivaren är skyldig att utföra på begäran av den lokala organisationen

36
Q

Vad innebär Editionsplikt inom informationsrätt?

A

skyldighet att visa upp skriftlig information. Editionsplikten har ett direkt samband med förhandlingen, om en part hänvisar till ett skriftligt dokument under en förhandling måste hen göra detta underlag tillgängligt för motparten om denne begär det. Denna regel gäller båda parter

37
Q

Vad är arbetsgivarren skyldig att informera den lokala organisationen om?

A

hur verksamheten utvecklas, det gäller prouktionsmässigt och ekonomiskt, hen ska också informera om riktlinjer för personal politiken. om den lokala organisationen begär så ska den få granska böcker, räkenskaper och andra handlingar som rör arbetsgivarens verksamhet i den utsträckning som behövs för att organisationen ska kunna företräda sina medlemmar.

38
Q

Vad innebär “Utan kollektivavtal” inom informationsrätt?

A

Om en arbetsplats saknar kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att informera samtliga fackliga organisationer som har minst en medlem på arbetsplatsen. Det gäller hur verksamheten utvecklas produktionsmässigt och ekonomiskt, hen ska också informera om riktlinjer för personalpolitiken. Den här regel gäller endast om arbetsgivaren saknar kollektivavtal, om arbetsgivaren har kollektivavtal så gäller informationsskyldigheten endast de fackliga organisationer som är bundna av kollektivavtalet.

39
Q

Vilka typer av skadestånd finns det om man bryter mot MBL?

A

Om arbetsgivare, arbetstagare eller organisation bryter mot MBL eller mot tecknat kollektivavtal kan man vara skyldig att betala skadestånd för uppkommen skada.

  1. Ekonomiskt skadestånd - avser t.ex. förlorad arbetsinkomst, även skada som avser person eller sakskada. För att en skada ska kunna ersättas krävs en direkt koppling till brott mot MBL eller kollektivavtal.
  2. Allmänt skadestånd - Har som syfte att inskärpa betydelsen av att arbetsrättsliga regler följs och att lämna motparten ersättning för den kränkning hen utsätts för genom lag eller avtalsbrott. Man vill med detta skadestånd avskräcka parterna från att bryta mot MBL
40
Q

Vad krävs för att en åtgärd ska räknas som föreningsrättskränkning?

A

Det krävs att det föreligger en konkret handling och att syftet har varit att skada någon som utnyttjat sin föreningsrätt

41
Q

Vilka parter omfattas av den primära förhandlingsrätten?

A

Endast de parter som har tecknat kollektivavtal med varandra

42
Q

Om jag som arbetsgivare vill förhandla med facket i en fråga, vad måste jag göra?

A

Göra en förhandlingsframställan

43
Q

Förhandlingar på den svenska arbetsmarknaden, vilka tre grupper delar man in det i?

A
  1. Rättstvistsförhandlingar (“tvisteförhandlingar”) - behandlar frågor som på ett eller annat sätt är rättsligt reglerade.
  2. Intresseförhandlingar - Behandlar frågor som inte är rättsligt behandlande, det finns inget facit i lag eller avtal.
  3. Medbestämmandeförhandlingar - förhandlar om frågor där arbetsgivaren enligt lag och avtal ensidigt kan fatta beslut om.
44
Q

Vad innebär förhandlingsskyldighet?

A

Den innebär att part är skyldig att inställa sig till förhandlingen, motivera sin ståndpunkt i förhandlingsfrågan, ge motparten sådan information att denne kan ta ställning i förhandlingen, ge förslag till lösning i förhandlingsfrågan. En förhandling behöver inte ske fysiskt, utan det kan ske via zoom eller telefon. Om en part är kallad till förhandling och inte infinner sig eller vägrar att delta, är det frågan om förhandlingsvägran.