Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

psykologi i en historisk och social kontext > anteckningar > Flashcards

anteckningar Flashcards

1
Q

vad är definitionen av psykologi?

A

psyket= själen/inre
logi= lära
–> läran om själslivet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

vad är psykologins rötter (2)

A

filosofi= sokrates, platon, Aristoteles
biologi/fysiologi= Hippokrates, humoralpatologi (kroppsvätskornas påverkan på psyket)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

vilka är de historiska psykologiska perspektiven (6)

A
  1. strukturalism
  2. funktionalism
  3. psykodynamisk
  4. behaviorism
  5. humanism
  6. gestalt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

beskriv strukturalismen och nämn en viktig person

A

William James, fokuserade på funktionen av tankar, känslor och beteenden osv. Kopplingen mellan människor och andra djur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

beskriv psykodynamiskt och nämn en viktig person

A

Sigmund Freud. Detet, jaget och överjaget, det undermedvetna, psykoanalys

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

beskriv behaviorism och nämn två viktiga personer

A

John Watson och B.F Skinner.
observerbara observationer (beteenden)
inlärningsteori= klassiks/respondent betingning och operant/instrumentell betingning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

beskriv humanism och nämn två viktiga personer

A

Abraham Maslow och Carl Rogers.
Maslows behovstrappa, positiv bild av mänskligheten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Beskriv gestalt

A

Helheten är större än summeringen av delarna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är drifter och vilka är de två grundläggande?

A

Vi föds med drifter vi inte kan kontrollera.
EROS- livsdrift, kopplad till sexuella driften
THANATOS- dödsdrift, kopplat till agression och våld

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Beskriv den topografiska modellen och dess delar

A

Medvetna- mentala processer vi är medvetna om, tankar, uppfattningar
Förmedvetna- mentala processer vi är kan bli medvetna om, minnen, lagrad kunskap
Omedvetna- mentala processer vi inte är medvetna om: rädslor, oacceptabla sexuella önskningar, våldsamma motiv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

beskriv strukturmodellen/ den dynamiska modellen

A

samspelet mellan:
DETET (id)- primitiva drifter och behov, omedvetna, lustprincipen, djävulen
JAGET (ego)- medlare, verklighetsprövning, realitetsprincipen, egot hela tiden i konflikt med detet och överjaget
ÖVERJAGET (superego)- internaliserade normer, ängeln som stoppar djävulen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

vad är försvarsmekanismer?

A

hur jaget hanterar konflikt mellan detet och överjaget

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

beskriv bortträngning (försvarsmekanismer)

A

tränger bort något från det medvetna till omedvetna (tex om man varit utsatt för sexuellt våld)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

beskriv förnekelse (försvarsmekanismer)

A

nekar till att man har ett specifikt problem (ex missbruk)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

beskriv rationalisering (försvarsmekanismer)

A

bortförklaringar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

beskriv regression (försvarsmekanismer)

A

faller tillbaka till tidigare utvecklingsstadier (man är vuxen, hälsar på hos föräldrarna och kan plötsligt inte tvätta eller laga mat)
- ett sätt hantera konflikterna inom sig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

beskriv förskjutning (försvarsmekanismer)

A

flyttar sina reaktioner till något annat, ofta mindre hotfullt (ex arg på sin chef, men inte så bra att skrika på sin chef, men man kan gå hem och skrika på sin partner)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

beskriv reaktionsbildning (försvarsmekanismer)

A

utformar en motsatt reaktion, oftast till en ytterlighet (ex att man har en attraktion till någon som är tabu, man blir därför istället otrevlig och hatisk mot personen)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

beskriv projektion (försvarsmekanismer)

A

tillskriver sina egna egenskaper och upplevelser (ofta mindre önskvärda) till någon annan (det är inte jag som är arg, det är du)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

beskriv sublimering (försvarsmekanismer)

A

drifter översätts till något socialt acceptabelt (ex så som man kan bete sig i en hockeymatch kan man inte bete sig ute på stan)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

vad heter de fem stadierna i den psykosexuella utvecklingen?

A
  1. orala stadiet
  2. anala stadiet
  3. falliska stadiet
  4. latensperioden
  5. genitala stadiet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

beskriv det orala stadiet (år, fixering, erogen zon, mål)

A

spädbarnsåldern
beroende av rökning/ överdrivet ätande/ bita på naglarna, munnen
avvänjning från bröstmjölk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

vad är erogena zoner

A

källa och mål för sexual driften i olika stadier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

vad är fixeringar

A

om man inte uppnår målet så fastnar man i tidigare stadier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

beskrev det anala stadiet (år, fixering, erogen zon, mål)

A

ca 1-3 år
perfektionism/petighet/städmani eller raka motsatsen: slarvighet/desorganiserad/ sjaskighet
anus
sköta sin toalett

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

beskriv det falliska stadiet (år, fixering, erogen zon, mål)

A

ca 3-6 år
fastna i ohälsosamma könsroller, machokille vs butch
identifiera med könsroller + Oidipus- elektra komplexen
genetalierna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

beskriv Oidipus-elektra komplexet

A

Oidipus- pojkar
elektra- flickor
motsatta könet av föräldrarna är den man vill ha och samma kön den man vill vara, i pojkens fall är pappan konflikten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

beskriv latens stadiet (år, fixering, erogen zon, mål)

A

ca 6 år- puberteten
inte intresserad/ har förmåga till intimitet
inget specifikt
utveckla försvarsmekanismer, öva på könsroller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

beskriv det genitala stadiet (år, fixering, erogen zon, mål)

A

pubertet- vuxen ålder
inte tydligt fixering
mogen sexualitet, bidra till samhället
genitalerna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

beskriv en psykoterapi teknik

A

tolkningar/tydningar, öppna upp personen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

vilka är de två tolkningsmetoderna (psykoanalysen) och beskriv de

A

fria associationer - prata fritt, ett sätt att komma i kontakt med det omedvetna
drömtydning- ett sätt det omedvetna kan ge uttryck

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

beskriv utvecklingspsykologi

A

stabilitet och förändringar i beteende, mentala processer som fortgår under hela livet och sker i ett socialt, kulturellt och historiskt sammanhang

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

vilka är de 7 kännetecknen för utveckling

A
  1. utvecklingen är livslång
  2. utvecklingen kan gå åt flera olika håll
  3. utvecklingen innebär vinster och förluster
  4. utvecklingen är plastisk (formbar)
  5. utvecklingen ingår i ett historiskt och kulturellt sammanhang
  6. utvecklingen påverkas av många olika faktorer
  7. utvecklingen flerdisciplinär
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

utvecklingen är livslång

A

vi utvecklas under hela livet, den tar inte slut

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

utvecklingen kan gå åt flera håll

A

kognitiv, fysisk och socioemotionell förmåga kan förändras på olika sätt med ålder/ erfarenhet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

utvecklingen innebär vinster och förluster

A

tex ett barn kan tappa i kreativ förmåga i samband med att hen blir bättre på att tänka logiskt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

utvecklingen är plastiskt

A

utvecklingen är formbar, formas av erfarenheter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

utveckling ingår i ett historisk och kulturellt sammanhang

A

spelar roll för hur utvecklingen påverkas, sker ej i historiskt/kulturellt vakuum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

vilka viktiga aspekter finns för utveckling

A

arv/miljö- biologiskt/ socialt arv
gradvis/språngvis
generell/ individuell
individen i sitt sammanhang

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

vilka är de 6 teoretiska perspektiven (utveckling)

A
  1. inlärningsperspektivet
  2. kognitiva perspektivet
  3. psykodynamiska perspektivet
  4. interaktionistiska perspektivet
  5. utvecklingsekologiska perspektivet
  6. socialkonstruktionistiska perspektivet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

vad är inlärningsteori

A
  • inlärning har skett när erfarenhet orsakat relativt permanenta förändringar i organismers beteende
  • hur tankar, känslor och beteenden formas av individens miljö
  • förutsäga och påverka utveckling/ beteenden
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

vilka är de 3 inlärningsteorierna och beskriv de

A
  1. respondent/ klassisk betingning:
    pavlov, Watson
    betingning, stimuli/ respons (mer omedvetet)
  2. operant betingning:
    skinner
    förstärkning, bestraffning, utsläckning
  3. modellinlärning
    bandura
    värderingar, könsroller, självkänsla
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

vad är det kognitiva perspektivet + centrala personer + begrepp

A
  • hur vi tar emot, lagrar, bearbetar och använder information
  • tankar och antaganden formar scheman som sedan påverkar våra beteenden
  • Piaget, vygotskij + kohlberg
  • assimilation, ackommodation, språk
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

vilka är stadierna i den kognitiva utvecklingen (4)

A
  1. sensomotoriska stadiet
  2. pre-operationella stadiet
  3. konkret-operationella stadiet
  4. formellt-operationella stadiet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

beskriv sensorimotoriska stadiet

A
  • 0-2 år
  • barnet skaffar sig kunskap om omvärlden via sinnen och motorisk manipulation
  • scheman baseras på sinnesupplevelser och yttre handlingar
  • mest ackommodation (nya scheman skapas, eller uppdateras)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

beskriv pre-operationella stadiet

A
  • 2-6 år
  • börjar tänka symboliskt
    talförmågan möjliggör en annan mental struktur
  • barnet använder symboler för att representera objekt, platser och människor
  • magiskt tänkande, låtsaslekar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

beskriv det konkret-operationella stadiet

A
  • 6-12
  • tänker mer logiskt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

beskriv det formellt-operationella stadiet

A
  • 12 år
  • mer abstrakt tänkande, tänka kring sitt eget tänkande (meta)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

psykodynamiska perspektivet + viktiga personer

A
  • vi styrs av omedvetna faktorer som utgör drivkraften bakom våra beteenden, känslor och försvarsmekanismer
  • erikson: psykosociala teori
  • bowlby: anknytningsteori
  • stern: självutvecklingsteori
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

vad är Eriksons psykosociala teori + hur många

A

olika faser där lust kontras realiteten
- 4

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

vad är fas 1 i Eriksons psykosociala teori

A

tillit vs misstro
0-1 1/2 år

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

vad är fas 2 i Eriksons psykosociala teori

A

självständighet vs blygsel
autonomi vs skam
1 1/2- 3 år

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

vad är fas 3 i Eriksons psykosociala teori

A

initiativ vs skuldkänsla
3-7 år

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

vad är fas 4 i Eriksons psykosociala teori

A

arbetsflit vs underlägsenhetskänslor
7-puberteten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

vad är anknytningssystem (Anknytningsteori)

A

det system som aktiveras om barnet upplever inre eller yttre hot

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

vad är omvårdnadssystemet (Anknytningsteori)

A

beteendesystem som aktiveras av föräldern när barnet signalerar oro eller rädsla
svara på barnets signaler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

vad är trygg bas, säker hamn (Anknytningsteori)

A

organiserar barnets drivkrafter, “utforskande” och “trygghetsskapande” och skapar balans
trygg bas- AP utgångspunkt vid utforskande
säker hamn- AP tillflyktsort vid upplevelse av yttre hot

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

vilka anknytningsmönster finns det

A

trygg
otrygg: ambivalent och undvikande
desorganiserad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

vad är Interaktionism- konstruktionism och utvecklingsekologi

A
  • samspel i fokus, hur individen utvecklas i sin sociala miljö på olika systemnivåer
  • socialkonstruktionismen fokuserar på samhälleliga faktorer för individens utveckling ex: identitetsutveckling, kön/genus
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

vilka nivåer finns i bronfenbrenners ekologiska system

A
  1. individ
  2. mikro- familj, föräldrar, skola, lärare
  3. meso- interaktioner/relationer mellan hem, skola, grannskap, fritid
  4. exo- massmedia, politik, kommunala resurser, föräldrarnas arbetsplats
  5. makro- lagar, kultur, normer, traditioner
  6. tid
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

hur är den fysiska utvecklingen vid spädbarnsåldern 0-2 år

A
  • begränsad och reflexstyrd handlingsrepertoar
  • automatiskt medfödd respons på vissa typer av stimuli
    -syn dålig, men preferensmetoden/habitueringsmetoden- preferens för ansikten vid 2 månader
  • hörsel mer utvecklad än synen, preferens för förälderns röst eller musik
  • neurologiska utvecklingen: myelinisering + synasbildning, överskott av hjärnceller som ska hitta sin plats. Får de stimulans och näring hittar de sin plats.
  • sitta krypa gå
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

beskriv den kognitiva (tankesätt) utvecklingen i spädbarnsåldern 0-2 år

A
  • delad uppmärksamhet:
  • out of sight, out of mind: runt 8 månader börjar barnet inse att saker inte försvinner bara för att de inte ser dem
  • Månad 8-12 tydliga intentioner med sina handlingar och det kan kombinera scheman för mer komplexa handlingar, det kan dra slutsatser om när något ska ske, t.ex. blir ledset när pappa tar på sig jackan, då det för barnet betyder att pappa ska gå.
  • slutet av spädbarnstiden: forma mentala representationer, mentala bilder av objekt, personer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

beskriv den emotionella sociala utvecklingen spädbarnen 0-2

A
  • daniel stern, självutveckling
  • känsla av det uppvaknande självet 0-2
  • känsla av kärnsjälv 2-6
  • känsla av ett subjektivt själv 7-15
  • känsla av verbalt själv 16-36
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

beskriv den fysiska utvecklingen i förskoleåldern 3-6 år

A
  • bättre balans som ökad vikt
  • tillväxt av myelinisering, snabbare nervimpulser, laternalisering (kommunikation mellan hjärnhalvor)
  • mer komplexa motoriska handlingar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q

beskriv den kognitiva utvecklingen i förskoleåldern 3-6 år

A
  • preoperationella stadiet
  • tänka symboliskt
  • Barnet kan föreställa sig något (en bild, person dvs. en mental representation), och också sätta namn på det (symboler). Barnet bygger så att säga in de yttre handlingarna och kan föreställa sig dem i huvudet (internaliserar). Det kan föreställa sig sin mamma, fast hon är i andra rummet
  • egocentriskt, svårt att skilja sin inre och yttre värld
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
66
Q

beskriv den emotionella och sociala utvecklingen 3-6

A
  • eget ansvar för sina emotioner
  • theory of mind: tolka och förutspå och påverka andras emotionella reaktioner
  • beskriva sig själv
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
67
Q

beskriv den fysiska (hjärnan) utvecklingen i tidiga skolåldern 7-12 år

A
  • frontala cortex utvecklas snabbt, myelinisering –> bättre koordination på kroppen
  • finmotorik och koordination är fullt utvecklad vid 12 år
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
68
Q

beskriv den kognitiva utvecklingen i tidiga skolåldern 7-12 år

A
  • konkret operationella stadiet
  • förstå logiska principer som konversation (vatten i olika bägare) reversibilitet (går åt båda håll) transivitet (ordna föremål efter längd, storlek, färg)
  • myelinisering av frontalloberna utvecklar de exekutiva funktionerna- barnet kan tänka snabbare och svara an på mer relevant information
  • 8 år lika bra arbetsminne som vuxna
  • humor, ironi, metaforer blir begripliga
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
69
Q

beskriv den emotionella/ sociala utvecklingen 7-12

A
  • se sig själv med andras ögon
  • inlärd hjälplöshet: attribuerar sina misslyckanden till sina egna förmågor
  • känslor: 7-8 år stolthet, svartsjuka, tacksamhet, skuld
  • Självkänslan kan i början av skolåldern vara uppblåst, men i mötet med andra och deras förmågor omvärderas den till en mer realistisk idé om sig själv
    Förutsättning: att kognitivt kunna byta perspektiv
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
70
Q

vad är psykisk funktionsnedsättning

A
  • omfattande och långvariga konsekvenser av psykisk ohälsa
  • medicinska och sociala följder
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
71
Q

vilka följder finns av psykisk ohälsa
Strukturella/ existensiella/ sociala/ stigma

A
  • arbetslöshet, utanförskap, hemlöshet (strukturella)
  • förlust av jag-känsla, kontroll, identitet, integretet (existensiella)
  • sociala relationer påverkas/ förloras, ensamhet (sociala)
  • stigma
    förlust av meningsfullhet, mål, planer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
72
Q

beskriv klinisk återhämtning

A
  • återhämtning FRÅN
  • medicinskt perspektiv
  • symtomfokus, bota specifika problem
  • 3:e persons perspektiv
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
73
Q

beskriv personlig återhämtning

A
  • vara I återhämtning
  • existentiellt perspektiv, individuell process i relation till social kontext
  • förståelse
  • styrkor och förmågor, salutogent synsätt
  • 1:a persons perspektiv
  • ## återhämtning ses som en process
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
74
Q

vad är första personsperspektiv

A
  • Fokus på den andres upplevelse såsom personen beskriver den
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
75
Q

återhämtningsprocessen

A
  • Moratorium: hopplöshet, förlust av mening, roll(er) - närmast som ett slags undantagstillstånd
  • Medvetenhet: glimt av nytt hopp, återhämtning framträder som en möjlighet
  • Beredning/förberedelse: nyorientering, socialt nätverk
  • Förnyelse/återuppbyggande: nya mål och planer börjar ta form - mening
  • Tillväxt/utveckling: välbefinnande, meningsfullt liv (med eller utan symtom)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
76
Q

vad är stöttat / delat beslutsfattande

A
  • delaktighet i allt som rör den egna personen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
77
Q

vad är arbetsallians

A
  • interpersonell förståelse och interpersonell relation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
78
Q

hur har socialpsykiatri betydelse för återhämtning

A
  • sociala kontexten spelar roll
  • människan kan inte reduceras till sina problem/ diagnos
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
79
Q

vad är socialpsykologi

A
  • det sociala samspelet, sociala spelregler som är förgivettagna om vårt uppträdande
  • identitet skapas i sociala kontexter
  • människan är intersubjektiv- en social varelse
  • mitsein- medvaro
  • fördomar är sociala konstruktioner
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
80
Q

vad är symbolisk interaktionism

A
  • förståelse och förklaringar i det sociala samspelet
  • Människan ses som reflekterande och tolkande, skapar mening i relation till omgivningen och andra människor
  • Medvetande och identitet i en ständig process (ett blivande)
  • intentionalitet- medvetandets siktbarhet mot vår omgivning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
81
Q

vad är beteendetrafik

A

mänskliga interaktioner är styrda av regler, yttre och sociala

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
82
Q

beskriv habitus (bourdieu)

A
  • de sociala regler som vi lär oss blir till slut vana, blir förkroppsligade
  • vi söker oss till de sociala miljöer vi förstår och tillsammans med andra kan påverka
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
83
Q

beskriv ontologisk trygghet (giddens)

A
  • allt flyter på
  • världen är trygg och hanterbar (KASAM)
  • egna identiteten upplevs som oproblematisk
  • kontroll i tillvaron
  • belysa sociala normer och regler genom aktivt bryta om de
  • synliggöra habitus genom att bryta mot det
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
84
Q

skam

A
  • känsla av att göra något fel eller inte passa in
  • överträda sociala gränser, skam är då beteendereglerande
  • reaktion på att inte ses som tillräckligt bra i jämförelse med andra
  • rädsla att hamna utanför en gemenskap
  • nödvändighet för att spela det sociala spelet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
85
Q

beskriv stämplingsteroin

A
  • Becker
  • om vi inte följer de spelregler som finns i kontexter och situationer kan vi stämmas som avvikare
  • stämpling är en social process
  • gradvis rollövertagande (självmedvetenhet, självreflektion) identiteten skapas och påverkas i sociala processer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
86
Q

4 typer av avvikelser

A
  1. olagliga eller opassande handlingar
  2. tillhör en social kategori som bedöms problematisk
  3. fysiska/ kroppsliga tecken
  4. karaktärsdrag som uppfattas som onormala
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
87
Q

vad är socialt moratorium

A

individualiteten bryts ned

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
88
Q

vad är diagnosens funktion

A
  • stöd/förklaring
  • nyckel till insatser, vård, ekonomisk ersättning,
  • risk för stigma, identifiering, utanförskap
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
89
Q

självstigma

A
  • stämpling kan leda till stigma som gör att vi ser oss själva som avvikare i högre grad
  • medvetenhet kring omgivningens fördomar
  • acceptera och stämma in i de
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
90
Q

4 steg i stigmatiseringsprocessen

A
  1. etikettering
  2. vissa etiketter kopplas till generella föreställningar om personerna
  3. seperation i vi och dem
  4. diskriminering och statusförlust
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
91
Q

vilka är Goffmans stigmakategorier

A
  1. kroppsliga
  2. fläckar på den personliga karaktären
  3. stambetingade (upplevd etnicitet eller religionstillhörighet)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
92
Q

stigma som social process

A
  • avvikelser och stigma skapas/förstärks i sociala sammanhang
  • föränderligt och påverkbart i sociala sammanhang
  • normalitet kan tillåta olikheter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
93
Q

nämn 3 coping strategier

A
  1. undvikande- isolering
  2. ordnande av framträdande- Hoffmans dramaturgi
  3. positiv rationell acceptans- acceptera olikheten
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
94
Q

LÄGG TILL DSM-5 + FENEMENOLOGI

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
95
Q

Nämn några centrala tänkare inom existentialismen

A
  • simone de Beauvoir
  • jean- Paul sarte
  • freidrich Nietzsche
  • kirkegaard
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
96
Q

vad säger existentialismen om existensen

A

existensen kommer före essensen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
97
Q

vad säger existentialismen om människan

A
  • det jag i varje ögonblick väljer att göra av mig
  • fri
  • ansvarig för allt man gör, skapar ångest
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
98
Q

fri, ansvar, ångest

A
  • fria val sker inte i ett kontextuellt vakuum, situationen spelar roll
  • ## endast fri i en situation om man kan omfatta biologiska, psykologiska, fysiska, historiska, sociala faktorer/variabler i den värld jag KASTAS IN I
99
Q

Hur har ökade valmöjligheter påverkat människan

A

vilsenhet, innan ärvde man jobb, mer förutsägbart

100
Q

existo

A

bli till, människan är i ständig tillblivelse och utvecklas ständigt

101
Q

vad är en människa (existensialismen)

A

intentionell:
- medvetandets siktbarhet
- vi förstås i relation till någon annan
- upplevelse behöver inte underordnas fakta

meningssökande:
- vi är dömda till mening
- meningslöshet är en meningsfull upplevelse av meningslöshet

människan lever i tiden:
- utkastad

människan är här på gott och ont:
- Människan är inte ond eller god i sin natur, vi väljer och har förmågan att göra olika, både gott och ont.
- Saker och ting händer, detta kan ha mycket lite att göra med vad individen vill eller inte vill, eller vad hen objektivt förtjänar eller inte förtjänar

102
Q

ångest (existensialism)

A
  • ofrånkomligt villkor
    4 villkor med livet som gör ångesten närvarande:
    1. medvetenhet om den egna dödligheten
    2. ingen mening med livet i sig
    3. ensamhet
    4. frihet- krav på ständiga val och beslut
103
Q

autencitet (existensialism)

A
  • förverkliga sin existens
  • leva mer sanningsenligt
104
Q

beskriv existentialistisk psykologi

A
  • livet ofrånkomligen innehåller svårigheter, motgångar och förändringar, ställer krav på individen
  • möjligheter och mening
  • människan är fri och ansvarig att skapa mening
105
Q

viktiga namn i behaviorismen

A
  • watson
  • skinner
106
Q

vad är inlärningsteori

A
  • klassisk/respondent betingning
  • operant/ instrumentell betingning
107
Q

vad är beteende potential

A

tillägnar nya och relativt bestående beteenden genom erfarenheter
ex: hund lär sig trick men vill inte göra det en dag, men kan det fortfarande

108
Q

beskriv associativ inlärning

A
  • responser lärs in när de upprepat associeras med vissa stimulin
  • när ett objekt/ stimulus blir associeras med ett annats objekt/ stimulus
    exempel:
  • klassisk/ respondent betingning
  • operant/ instrumentell betingning
109
Q

beskriv icke-associativ inlärning

A
  • när upprepad exponering till ett och samma stimulus förändrar hur vi reagerar på det
  • TILLVÄNJNING- minskar respons. exempel: flytta från landet till stan, sluta reagera på ljud. anpassar oss för saker som inte är farliga
  • SENSIBILISERING- ökar respons. exempel: jordbävning, dagar efter är man överkänslig för vibrationer osv
110
Q

klassisk betingning

A
  • inlärningsprocess där ett stimulus förutspår ett annat stimulus
  • ett stimulus leder till en respons som från början var associerat med ett annat stimulus
111
Q

ge exempel på klassisk betingning

A
  • ljudet av tandläkarens borr: svettiga händer
  • synen av någon man tycker om: ler
  • lukten av en specifik typ av alkohol: illamående
  • ljudet av ens bil: hunden kommer springandes
112
Q

vilka 3 förutsättningar finns för klassisk betingning

A
  1. 2 stimuli
  2. tidsintervall, 2 stimuli måste presenteras med kort tidsintervall och uppmärksammas av organismen
  3. association (förutsägbarhet): kopplingen mellan stimuli måste vara uppenbar
113
Q

vad är OBS

A
  • obetingat stimulus
    biologiskt skapade att reagera på, reflexer tex
114
Q

vad är OBR

A
  • obetingad respons
    reflexmässiga reaktionen som är en naturlig följd på obetingade stimuluset
115
Q

vad menas med S

A
  • neutralt stimulus
    har ingen specifik betydelse. blir till ett betingat stimulus
116
Q

vad är BS

A
  • betingat stimulus
    från början neutralt men efter upprepade associationer mellan neutralt stimulus och obetingad respons. associerar det neutrala med något annat
117
Q

vad är BR

A
  • betingad respons
    inlärda reaktionen som blivit kopplat till det betingade stimuluset
118
Q

vad är associativ inlärning

A
  • responer som lärs in när de upprepat associeras med vissa stimuli
  • när ett objekt/ stimulus blir associerat med ett annat objekt/ stimulus
    exempel:
    klassisk/ respondent betingning
    operant/ instrumentell betingning
119
Q

beskriv operant betingning

A
  • konsekvenserna av ett beteende påverkar sannolikheten att beteendet sker igen (uppmuntras eller bestraffas)
  • inlärning via erfarenhet eller konsekvenser
  • association mellan beteende och konsekvenser
120
Q

ge exempel på operant betingning

A
  • barn med utbrott
    bestraffas det: minskar
    uppmärksammas det: ökar
121
Q

vad är formning

A

stegvis förändring av ett beteende genom operant betingning

122
Q

vilka typer av förstärkning finns

A

positiv och negativ
P- TILLFÖRSEL (lägger till) sav en viss konsekvens, ÖKAR sannolikheten för ett givet beteende
ex: klistermärken i skolan, tidigare rast för man gjort något bra

N- BORTTAGANDE (tar bort något) (minskning) av en viss konsekvens ÖKAR sannolikheten för ett visst beteende, slipper vissa sysslor om man är bra i skolan

123
Q

vilka typer av bestraffning finns?

A

positiv och negativ bestraffning
P- TILLFÖRSEL (ökning) av en viss konsekvens MINSKAR sannolikheten för ett givet beteende
ex: barn som beter sig illa måste hjälpa till i trädgården
N- BORTTAGANDE (eller minskning) av en viss konsekvens MINSKAR sannolikheten för ett visst beteende.
ex: skolkning, CSN försvinner

124
Q

beskriv förstärkning

A
  • ÖKAR sannolikheten att ett beteende upprepas
  • förstärker/ producerar ett beteende
125
Q

beskriv bestraffning

A
  • MINSKAR sannolikheten att ett beteende upprepas
  • försvagar eller minskar beteendet
  • eliminerar eller hindrar ett beteende
126
Q

beskriv klassiska betingning

A
  • inlärning via association mellan stimuli/händelse
  • automatisk reaktion på ett stimulus/händelse
127
Q

beskriv operant betingning

A
  • inlärning via konsekvenser av ett beteende
  • viljestyrka beteenden
  • aktivt deltagande
128
Q

vad har operant och klassisk betingning gemensamt?

A
  • inlärning
  • inlärda flykt och undvikande beteenden
  • utsläckning och spontan återhämtning
  • generalisering och diskriminering
129
Q

beskriv inlärning

A

processen som leder till inlärda beteenden genom klassiskt och respondent betingning

130
Q

beskriv utsläckning

A
  • betingningen upphör, associationen avtar eller försvinner
  • BR kan släckas ut genom att BS presenteras utan OBS
131
Q

beskriv spontan återhämtning

A

beteendet kommer tillbaka efter att utsläckning skett
- BS leder till BR efter att utsläckning skett

132
Q

beskriv stimulus generalisering + exempel

A

organismen börjar reagera till stimuli liknande BS
ex: nära på att drunkna, rädd för pool men även sjöar associeras till pool

133
Q

beskriv stimulus diskriminering

A

organismen kan lära sig att särskilja liknande stimuli
exempel: trafikljus, måste lära sig vad det betyder
- man skiljer på liknande stimulus

134
Q

beskriv kognitiva perspektivet kortfattat

A

hur kognitioner (tankar, förväntningar, attityder osv) påverkar beteenden och känslor
- hur vi lär oss och minns saker

135
Q

beskriv informationsbearbetning

A
  • hur vi skapar inre representationer
  • hur vi processer och beräknar information
  • mer eller mindre medvetna processer
136
Q

beskriv scheman

A

kognitiv struktur som uppkommer genom informationsbearbetning

137
Q

inlärd hjälplöshet och depression

A
  • inre vs yttre: inre, mitt fel, yttre, vi har utvecklats olika
  • stadigvarande vs tillfälliga: Det är så här det är (D) eller det är bara tillfälligt.
  • övergripande vs specifika: jag är dålig i alla relationer (D) eller Jag är ingen bra partner men är en bra vän
138
Q

vad är känslor?

A
  • kroppsliga reaktioner till inre och yttre stimuli
  • i kroppen, fysiologiskt
139
Q

vilka tre kanaler har känslor

A
  • fysiologiska/ kroppsliga
  • kognitiva
  • beteenden
140
Q

hur yttrar sig känslor i rädlsa

A

Fysiologisk: flykt-kamp-frys
Kognition: “Jag är i fara”
Beteende: flykt

141
Q

vilka livssituationer utlöser kristillstånd

A
  • normala/ förväntade, livskriser
  • plötsliga och oväntade, traumatiska kriser
142
Q

vilka är Eriksons utvecklingskriser (9)

A
  1. sensoriskt/ oral: Tillit vs misstro
  2. muskulärt/analt: autonomi vs tvivel och skam
  3. motoriskt: initiativ vs skuld
  4. latens: arbetsflit vs mindervärde
  5. Adolescensen: identitet vs förvirring
  6. tidig vuxen ålder: närhet vs isolering
  7. medelåldern: generativitet vs stillastående
  8. övre medelåldern: sänkt kapacitet vs närståendes död
  9. ålderdomen: vishet vs förtvivlan
143
Q

vad händer i puberteten

A
  • hormoner släpps loss
  • könsmognad
  • sexualitet ny dimension i livet
144
Q

hur utvecklas ungdomar kognitivt

A
  • fundera om vad som är möjligt
  • tänka på alternativ och företeelser som inte är närvarande
  • ställa upp hypoteser och gå igenom de systematiskt
  • reflektera över eget tänkande, vad andra tänker på
145
Q

varför ökar riskbenägenheten hos ungdomar

A
  • olika sätt att separera sig från barn och ta steget mot vuxendomen
  • rädsla att hamna utanför
146
Q

vad händer om man har en negativ lösning på identitets konflikten (erikson identitet vs identitetsförvirring)

A
  • osammanhängande och ofullständig identitet
  • besluts eller prestationsångest
  • svårighet i nära relationer
147
Q

vilka är james marcias fyra identitetspositioner

A
  • uppnådd identitet: utforskat och tagit ställning, stabil, den friska polen, värderingar och mål
  • moratorium: präglas av utforskande men inte bestämt sig, osäker på vem man är
  • för tidig identitet: Man har tagit ställning till vem man är innan man utforskat
    Bestämda (Rigida) i sina åsikter, men svag identitet.
  • diffus identitet/ identitetsförvirring: inte tagit ställning eller utforskat, oengagerade, saknar giltiga värderingar
148
Q

vilka livskriser har barn och ungdomsåren

A
  • spädbarnsperioden: främlings och seperationsrädd
  • småbarnperioden: autonomi och narcissism
  • förskoleperioden: leka med andra barn
  • tidig skolålder: gäng kamartkontakt, släpper direkta föräldrarberoende
  • tonårsperioden: sexuell erfarenhet, krav från omgivningen
149
Q

vilka delar finns mellan vuxen och äldre

A
  1. vuxenblivande 20-30 år
  2. de tidiga vuxenåren 30-60 år
  3. de senare vuxenåren 65+
150
Q

vad innebär krisen vid slutet av ungdomen och när inträffar den

A
  • flytta hemifrån
  • självständigare livsformer
  • 20 år
151
Q

vad innebär krisen vid yngre medelåldern och när inträffar den

A
  • yrkesmässig etablering, parrelation
  • frihetsmöjligheterna är inskränkta pga partner, barn och ekonomi
  • få eller inte få barn
  • 30 år
152
Q

vad innebär krisen vid medelåldern och när inträffar den

A
  • sandwich generationen: ta hand om barn och föräldrar
  • alkoholmissbruk
  • tidens press att ej nå målen yrkesmässigt, framgång/ besvikelse
  • 40 år
153
Q

vad innebär krisen vid övre medelåldern och när inträffar den

A
  • kroppens åldrande med krämpor
  • sjukdom och död bland vänner och bekanta
  • barnen flyttar
  • arbetsmarknadsproblem
  • 50 år
154
Q

vad innebär krisen vid ålderdomen och när inträffar den

A
  • integritet- accepterar begränsning och förlust, ger mening och sammanhang, man besitter livserfarenhet och visdom
  • förtvivlan- desperation och förtvivlan, ångest inför livsval, ånger, dödsfruktan
  • hälsoproblem
  • 60 år
155
Q

anledningar till att dricka alkohol och brukar narkotika

A

ta de lugnt, varva ner.
Komma i rätt stämning
Vara social
Ha kul

156
Q

vilka 3 system i hjärnan bidrar till att droger konkurrerar med livsnödvändiga ting

A

belöningssystemet- go for it GRÖN (motiverande, positivt förstärkande)

beslutsfattandesystemet- think about it GUL (förutse framtida konsekvenser, impulskontroll

aversionssystemet- stay away from it RÖD (obehagskänslor, negativt förstärkande)

157
Q

beskriv go for its positiva förstärkning i 2 faser

A

fas 1:
drogsökandebeteende, längtan

fas 2:
drogeffekt

158
Q

drogeffekten försvinner med toleransutvecklingen men vad gör det inte?

A

drogsökandebeteendet/längtan efter droger växer

159
Q

beskriv stay away from it

A
  • den positiva upplevelsen av drogeuforin minskar eller uteblir
  • drogeffekten är över uppstår ett emotionellt negativt tillstånd
  • ## bara nytt intag av droger man eliminera detta (negativ förstärkning)
160
Q

beskriv STOP let’s think about it

A
  • Att förutse framtida konsekvenser jämfört med impulsen
  • räkna ut att det kommer att straffa sig i det
  • långa loppet och kan trycka undan impulsen
    För att göra det använder FRONTALLOBEN
161
Q

hur är frontalloberna relevanta vid missbruk

A
  • representera olika möjliga framtidsscenarier
  • överväga det omedelbara mot det framtida
  • hämma olämpliga impulsiva beteende
162
Q

vad är reward craving

A
  • drogromantisering
  • positiv förstärkning
163
Q

vad är relief craving

A
  • drogsug efter effekt som tar bort obehag
  • negativ förstärkning
164
Q

hur förklaras missbruk med biologiska förklarningar

A

hjärnkemi, biologiskt arv

165
Q

hur förklaras missbruk med psykologiska förklarningar

A

missbrukarpersonlighet, anknytning, försvar

166
Q

hur förklaras missbruk med sociala förklaringar

A

risk och skyddsfaktorer, socialt arv

167
Q

vad är skillnaden mellan mental och fysisk tolerans

A

mental: sämre reaktionsförmåga, närmre till känslor, mentalt påverkad utan att veta om det
fysisk: gummiband, semester, vingla osv

168
Q

vad är fas 1 i beroendeutvecklingen

A
  • dricker sig ej berusad
  • måttlighetskonsument
  • använder sig ej av narkotika
169
Q

vad är fas 2 i beroendeutvecklingen

A
  • berusnings dricker eller drogar
  • kan använda narkotika
  • socialt beroende
  • tillståndsberoende inlärning (man lär sig i visst promille fönster man bara har tillgång till i det fönstret)
170
Q

vad är fas 3 i beroendeutvecklingen

A
  • Psykologiskt beroende
  • psykologiska försvar
  • “proffs”
171
Q

vad är fas 4 i beroendeutvecklingen

A
  • fysiskt beroende
  • abstinens
  • dricker drogar för att slippa
172
Q

när har man mild substance use disorder

A

när 2-3 kriterier av 11 är uppfyllda

173
Q

när har man moderate substance use disorder

A

4-5 kriterier av 11

174
Q

när har man severe substance use disorder

A

6+ kriterier av 11

175
Q

vad är fenomenologi (ordet)

A

läran om fenomen

176
Q

hur är vårt medvetande strukturerat (fenomenologi)

A
  • Erfarenhetens kvalitativa natur (en blid av något, en direkt närvaro, en text om något)
  • Vår erfarenhet är förkroppsligad (embodiment) (rum)
  • Erfarenheten ges som en sammanhängande temporalitet (tid)
177
Q

vad är intentionalitet

A
  • medvetandets riktadhet
  • Intentionaliteten kan inte ifrågasättas, dvs., har jag en upplevelse av något så har jag en upplevelse av något.
  • Att upplevelsen handlar om något
178
Q

hur visar sig världen för oss (fenomenologi)

A
  • Real/irealobjekt
  • Världen är meningsmättad…
  • Intresse för erfarenhet/upplevelse
  • ”Intentionalitet”
179
Q

Vad är fenomenologi intresserad av?

A
  • Medvetandets struktur
  • Levd kropp
  • Levd tid
  • Mening, att se till och analysera och förstå mening.
180
Q

var hittar vi beroendet (fenomenologi)

A

I personens upplevelse av att vara drogberoende

181
Q

beskriv den levda kroppen

A

vi både har och är en kropp, sammanflätad upplevelse av vår kropp, psyke och livsvärld

182
Q

beskriv drogsug

A

ett begär väcks att röra oss från vår smärtsamma kropp (fenomenologi)

183
Q

vad är det strukturella i psykoanalysen

A

detet, jaget överjaget

184
Q

vad är somatisering

A

ångest som sätter sig i kroppen

185
Q

inte traumat i sig som behöver jobbas i genom utan…

A

vad traumat sätter igång i ens associativa nätverk, det skapas en barriär mellan medvetna och omedvetna, man väljer ut vissa delar och kapar ut andra, det som kapas finns dock kvar i ens omedvetna

186
Q

beskriv det omedvetna

A

icke jag, det
opersonligt, främmande, chockerande, får oss ur balans

187
Q

vill psykodynamisk ta bort symtomen?

A

nej! det ses om en styrka, ex ångest och musiker hand i hand

188
Q

beskriv symptomen i psykoanalysen

A

så det omedvetna tar sig i uttryck

189
Q

beskriv freudian slips

A

felsägning som man kan analysera

190
Q

beskriv projektioner

A

lägger över det vi inte vill se i oss själva på andra

191
Q

vad är skillnaden på utsägelse och utsaga

A

utsägelse- vad det egentligen är
utsaga- något man säger
ex: jag vill ha ett bamseplåster, utsaga är bara det men uts’gelse är att man vill att någon tar hand om en

192
Q

rita upp hälsokorset

A
193
Q

definiera kris

A

naturlig konsekvens av att leva
reaktion på en händelse som utgör ett hot mot vår upplevelse av säkerhet, kontroll och/eller mening

194
Q

beskriv exponering i kris

A

krisutlösare/ traumahändelse

195
Q

beskriv reaktion i kris

A

traumatisering

196
Q

beskriv vilka händelser som potentiellt kan vara traumatiserade och vad som avgör om de e det eller ej

A

det har med ens reaktionsmönster att göra

händelser:
- närståendes död
- problem i samband med graviditet och barnafödande
- otrohet och seperation

197
Q

vilka faser finns i det psykiska traumat

A

chockfas
reaktionsfas
bearbetningsfas
nyorienteringsfas

198
Q

beskriv chockfasen

A

svårt att minnas
håller verkligheten ifrån sig
psykologiska försvar

199
Q

beskriv reaktionsfasen

A

börjar öppna upp för vad som hänt
försöker minnas
skuldkänslor för att hitta mening

200
Q

vad är den akuta krisen

A

chock + reaktionsfas

201
Q

vilka försvar finns i den akuta krisen och vad är dess uppgift

A

uppgift: minska upplevelsen av och medvetandet om hot och fara för jaget

regression- gå tillbaka till tidigafre utvecklingsstadium
förnekelse- förvränga verkligheten
rationalisering
isolering
undertryckande
bortträngning av hela skeenden dissociativa drag

202
Q

vad är skillnaden mellan försvar och coping

A

försvar- skydda, omedvetna
coping- deala med, mer medvetna sätt att hantera svårigheter

203
Q

hur skyddar sig jaget med försvar

A

detet- våra drifter, djuret/barnet i oss
jaget- det upplevda jaget, vuxna i oss
överjaget, ideal samvete, föräldern i oss

204
Q

vad är primitivt tillbakadragande och exempel på hur

A
  • drar sig undan sociala eller interpersonella situationer
  • använda droger får att nå andra medvetandetillstånd
  • flykt från verkligheten
205
Q

vad är förnekelse

A
  • nej det är inte sant
  • vägrar acceptera ett faktum eller aspekt av verkligheten
  • mani- orealistiska föreställningar om behov av sömn eller ekonomiska tillgångar
206
Q

vad är bortträngning

A
  • motiverad glömska, avsiktligt förbiseende
  • minneslucka från trauma
  • ett sätt att prioritera för att inte bli överbelastad
207
Q

beskriv isolering

A

isolera känslan från tanken eller händelsen
skärma av den känslomässiga innebörden

208
Q

förskjutning

A

byter objekt till ett mindre hotfullt
någon annan får ta det
rasmism, hugga ved när man är arg

209
Q

identifikation

A

if you can’t beat them, join them
inspireras av förebilder

210
Q

utåtagerande

A

när man agerar ut går man från en passiv till aktiv position

211
Q

sublimering

A

det goda försvaret, kreativ, sund socialt accepterad

212
Q

vilka symtom har man i den akuta krisen

A

chock + reaktionsfas
sorg, övergivenhetskänslor mm

213
Q

beskriv bearbetningsfasen

A

fokus mot framtiden
inlärning av nya sociala roller
försoning mot det förflutna

214
Q

beskriv nyorienteringsfasen

A

självkänslan återupprättas
ska ej glömma bort det som hänt, det får nya betydelser

215
Q

vilka delar av den traumatiska krisen har försvar vs coping

A

chock- försvar
reaktion- försvar
bearbetning- coping
nyorientering- coping

216
Q

rita upp stress/sårbarhetsmodellen

A
217
Q

vad är sårbarhet

A

faktorer som predisponerar en person att utveckla ett visst psykiatriskt syndrom
- psykologiska faktorer som styr individens kognitiva tolkningsmönster som kan avgöra om en händelse skall betecknas som hotande, ointressant eller positiv

218
Q

vad är stress

A

händelse som ställer ökande krav på individens anpassning och förändringsförmåga

219
Q

vad påverkar sårbarheten

A

livskris
överdeterminering- droppen som får bägaren att rinna över
trötthet och sjuklighet

220
Q

beskriv riskfaktorer

A

saker som utmanar din förmåga att ha ett lyckligt och hälsosamt liv
- låg självkänsla
- interfamiliellt våld
- grannskapsfattigdom
- statlig instabilitet

221
Q

beskriv skyddfaktorer

A

tillstånd eller faktorer som hjälper människor att hantera stressande händelser, familj eller samhälle
- positiva attityder
- föräldrars engagemang, stöd
- positiva förebilder
- tillgång till resurser (hälsa, utbildning)

222
Q

hälsa faktorer

A

biofysisk, genetisk träning, bra ätande
psykokognitiv- medfödda personlighetsdrag
socialt kapital- tillgång till resurser och vänner, normer
sociokulturell kontext- var och när man är född

223
Q

sårbarhet och motståndskraft förstås som ett sätt att…

A

förmedla risk och skyddsfaktorer

224
Q

vad är resiliens

A

motståndskraft
må bra eller återhämta sig bra efter att blivit utsatt för utmaningar som hotar funktion, förmåga att framgångsrikt anpassa sig till potentiella störningar

225
Q

resiliens som egenskap

A

egenskaper som gör det möjligt för individer att anpassa sig till omständligheterna de möter

226
Q

vilka faktorer skyddar mot häsloeffekter av stress

A
  1. känsla av kontroll
  2. självkänsla
  3. socialt stöd
227
Q

vilka faktorer sinn som minskar sannolikheten för droganvändning och missbruk

A

starka familjeband + äktenskap
akademisk kompetens
sociala färdigheter

228
Q

vilka faktorer finns som ökar sannolikheten för droganvändning och missbruk

A

vänner/familj som är missbrukare
tidig inledning av droganvändning
historia av övergrepp från föräldrar

229
Q

vilka exponeringar räknas som trauman

A

död eller livsfara
allvarlig skada
sexuellt våld (troligast att det leder till psykologiska problem)

230
Q

vilka typer av exponeringar för trauman finns

A

själv utsatt
själv bevittnat
underrättas att en traumatisk händelse drabbat en nära familjemedlem eller vän
upprepad exponering via jobbet, sekundär traumatisering

231
Q

har man varit med om ett trauma…

A

ökar risken att man är med om flera

232
Q

vilka psykologiska problem är associerade med traumaupplevelser

A

PTSD, depression, ångest

233
Q

beskriv PTSD diagnos (DSM-5)

A

ångeststörning som uppkommer efter en eller flera traumatiska upplevelser
måste varit med om trauma för att räknas
symtom minst en månad

234
Q

vilka symtom har PTSD

A

påträngande minnen
undvikande av platser eller att prata om det
uppskruvad kamp-flykt-frys system
funktionsnedsättning

235
Q

hur skiljer sig män/kvinnor ang trauma

A

män större risk att uppleva trauma
kvinnor större risk att utveckla PTSD

236
Q

insatser med PTSD

A

kbt oftast

237
Q

existensen kommer före essensen

A

inget givet sätt att vara, skapar dig själv, bygger egen mening med livet

238
Q

frihet och ansvar

A
239
Q

vad är en människa i existentialismen

A

det man i varje ögonblick väljer att göra av sig, fri, men därför ansvarig, skapar ångest, en typ av frisk ångest

240
Q

latin- existo

A

bli till, vi är alltid i tillblivelse och ständig i utvecklande

241
Q

vad är en människa enligt existentialismen

A
  • intentionell (medvetandets siktbarhet), vi förstås i relation till någon annan/annat
  • meningssökande, dömda till mening, meningslöshet är en meningsfull upplevelse av meningslöshet
  • lever i tiden, erfarenheten struktureras i en temporal upplevelse
  • här på gott och ont, saker händer, lite med vad individen ville eller inte vill
242
Q

vad innebär det att leva autentiskt

A

förverkliga sin existens, leva sanningsenligt

243
Q

mitsein

A

medvaro, människan är social och världen är intersubjektiv

psykologi i en historisk och social kontext (2 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions