Ångestsyndrom Flashcards
Vad är separationsångest?
För utvecklingsnivån avvikande eller överdriven rädsla eller ångest att vara åtskild från dem som personen är fäst vid.
Symtom på separationsångest
3/8
- Återkommande vånda för att behöva lämna hemmet eller någon som denne är fäst vid.
- Återkommande mardrömmar med separationstema
- Fysisk symtom (magont, illamående, huvudvärk kräkningar)
- Ihållande motvilja eller vägran att gå ut, bort från hemmet till skolan, arbetet
- Ihållande och orimlig rädsla för att förlora närstående personer
- Ihållande och orimlig rädsla för att någon ska råka ut för en olycka
- Vill inte vara ensam utan närstående i hemmet eller i andra miljöer.
- Motvilja eller vägran att sova borta från hemmet eller somna utan att vara nära någon närstående.
B) Rädsla, ångesten eller undvikandet är ihållande. Minst4 veckor hos barn och tonåringar och vanligen 6 månader eller längre hos vuxna.
C) Orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion socialt, i studier, i arbete eller inom andra viktiga funktionsförmågor.
D) Förklaras in bättre av någon annan form av psykisk ohälsa t.ex: vägran att lämna hemmet pga kraftigt motstånd mot förändring vid autism, vanföreställningar eller hallucinationer gällande separation vid psykossjukdom, vägran att lämna bostaden utan pålitlig följeslagare vid agorafobi, oro för närstående vid GAD eller sjukdomsångest.
Vad är selektiv mutism?
Oförmåga att tala i specifika sociala situationer där det förväntas att man ska tala (t.ex. i skolan) trots att individen talar i andra situationer.
Vilka är kriterierna för selektiv mutism?
b) störningen försämrar prestationsförmågan i studier eller arbete eller försvårar social kommunikation
c) Varar i minst 1 månad (inte enbart första månaden i skolan)
D) beror inte på en brist på kunskap eller förtrogenhet med det talade språl soms individen förväntas använda i sammanhanget.
E) förklaras inte bättre med någon kommunikationsstörning ( stamning med debut i barndomen) och förekommer inte enbart i anslutning till autism, schizofreni eller annan psykossjukdom.
Vad är Specifik Fobi?
En uttalad rädsla eller ångest inför ett specifikt objekt eller situation (t.ex. flygresor, höjder, djur, sprutor, blod)
OBS: hos barn kan rädslan/ångesten uttryckas i gråt, raseriutbrott, klängighet eller freezing.
Vilka är kriterierna för Specifik fobi?
b) objekt/situation utklöser så gott som alltid omedelbar rädsla eller ångest.
c) objekt/situation undviks eller uthärdas under intensiv ångest och rädsla
d) Rädslan eller ångesten står inte i proportion till den sociokulturella kontexten eller den faktiska faran
e) Ihållande i 6 månader eller längre vanligen
f) orsakar kliniskt signifikant lidande
g) Kan inte förklaras bättre av rädsla, ångest och undvikande av situationer förknippade med panikartade symtom eller andra funktionsbegränsande symtom (som vid agorafobi), objekt eller situationer kopplade till tvångssyndrom, omständigheter som påminner om traumatiska händelser, att behöva lämnet hemmet vid separationsångest eller sociala situationer som vid social fobi.
Vad är Social ångest?
En uttalad rädsla eller ångest för en eller flera sociala situationer där personen riskerar att utsättas för kritisk granskning av andra i sociala interaktioner (t.ex. föra en konversation, träffa obekanta människor), bli iakttagen av andra (t.ex. äta dricka i andras åsyn) och att framträda inför andra (t.ex. hålla tal)
OBS: hos barn måste rädslan visa sig i jämnårigt umgänge. Inte enbart i kontak med vuxna.
Vilka är kriterierna för Social ångest?
b) fruktar att personens ångest eller beteende ska framkalla negativa omdömen (som är förödmjukande, pinsamt, leder till avvisande eller väcker anstöt)
c) sociala situationerna framkallar så gott som alltid rädsla eller ångest. (hos barn gråt, raseri, stelhet, stumhet, gömmer sig)
d) situationer undviks helt eller uthärdas under intensiv rädsla eller ångest.
e) Reaktion står inte i proportion till den sociokulturella kontexten eller faktiskt hot
f) rädslan, ångesten eller undvikandet är ihållande, vanligen 6 månader eller längre
g) orsakar kliniskt signifikant lidande
h) kan inte tillskivas fysiologisk effekt av någon substans eller annat medicinskt tillstånd
i) förklaras inte bättre av pansiksyndrom, dysmorfofobi eller autism
j) inte kopplat till parkinson, obesitas vanställdhet eller brännskador eller trauma
Spec. om social fobi är begränsad till att tala eller framträda offentligt
Vad är paniksyndrom och vilka är kritrerierna?
Återkommande och oväntade panikattacker. En våg av intensiv rädsla och oehag som kulminerar inom minuter.
4/13 symtom
Ex: bultande hjärta/hastig puls
svettning, illamående, frossa eller värmevallningardödskräck
OBS kan förekomma kulturspecifika symtom (räknas ej in i dom fyra)
B) Minst en av attackerna har under minst en månad åtföljts av ett eller bägge följande:
1. Ihållande oro eller ängslan att få fler attacker eller för följderna av attackerna (t.ex. få en hjärtattack, bli tokig)
2. En betydande och maladaptiv beteendeförändring med anledning av panikattackerna (t.ex. undvika fysisk träning)
C) Kan inte tillskrivas fysiologiska affekter av någon substans eller medicinskt tillstånd.
D) Kan inte förklaras bättre med någon annan form av psykisk ohälsa (t.ex. uppträder inte enbart i sociala situationer, vid exponering för fobiska situationer, i anslutning till tvångstankar, vid exponering för omständigheter som påminner om traumatiska händelser, eller i samband med att behöva lämna hemmet eller någon person som hen är fäst vid.
Om annan primär diagnos men har panikattacker, skriv posttraumatiskt stressyndrom med panikattacker.
Vilka är kriterierna för Agorafobi?
A) uttalad rädsla eller ångest inför minst två av följande situationer:
1.färdas med allmänna transporter
2.Vistas på öppna platser (t.ex. parkeringar, marknader, broar)
3.Vistas inom slutna platser (t.ex. affärer, teatrar, biografer)
4.Stå i kö eller befinna sig i folksamling
5.Vara utanför hemmet på egen hand
b) Personen fruktar eller undviker dessa situationer p..g.a. inte skulle finnas hjälp eller svårt att ta sig därifrån vid panikattack eller generande symtom (falla omkull, inkontinens).
C) De agorafoba situationerna utlöser så gott som alltid rädsla eller ångest.
D) Situatationera undviks aktivt, närvaro av följeslagare eller uthärdas under intensiv rädsla eller ångest
E)Rädslan eller ångest stor inte i proportion till den faktiska faran.
F) Rädslan, ångesten eller undvikander är ihållande, vanligen 6 månader eller längre.
G) Orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion på något område
H) Om det samtidigt föreligger annat medicinskt tillstånd (tarmsjukdom, parkinson) är rädslan, ångesten eller undvikandet uppenbarligen starkt överdrive.
IFörklaras inte bättre bättre av någon annan form av psykisk ohälsa. (inte beg till situationsbetingad specifik fobi, rör inte enbart sociala situationer, inte förknippade med tvångstankar, inbillade defekter eller brister i utseendet dymorfofobi, omständigheter som påminner om traumatiska händelser, eller separationsrädsla.
OBS: Agorafobi diagnostiseras oavsett förekomst av paniksyndrom. Om personen presenterar en klinisk bild där kriterierna för såväl paniksyndrom som agorafobi är uppfyllda ska bägge diagnoserna noteras.
Vad är GAD och vilka är kiterierna?
A) Överdriven oro och ångest (förväntansångest) kring olika händelser eller aktiviteter, som förekommer under minst 6 månader.
B) Svårigheter att kontrollera oron – personen upplever att de inte kan kontrollera sin oro, vilket påverkar vardagliga aktiviteter negativt.
C) Ångesten och oron är förknippad med minst tre av följande sex symtom (hos barn räcker det med ett symtom):
1. Rastlöshet eller en känsla av att vara på helspänn.
2. Lätt trötthet.
3. Svårigheter att koncentrera sig eller tomhet i huvudet.
4. Irritabilitet.
5. Muskelspänning.
6. Sömnstörningar (svårigheter att somna, svårigheter att sova eller orolig sömn).
D) Ångesten, oron eller de fysiska symtomen orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämring i sociala, yrkesmässiga eller andra viktiga funktionsområden.
E) Tillståndet kan inte tillskrivas effekterna av en substans (t.ex. drogmissbruk eller medicinering) eller ett medicinskt tillstånd (t.ex. hypertyreos).
F) Ångesten förklaras inte bättre av en annan psykisk störning (t.ex. paniksyndrom, social ångest, tvångssyndrom, posttraumatiskt stressyndrom m.m.).
Vilka är kriterierna för substans- läkemedelsbetingat ångestsyndrom?
A) Panikattacker eller ångest är dominerande i den kliniska bilden.
B) Det finns bevis från anamnes, fysisk undersökning eller laboratorieundersökningar på både:
1. Ångestsymtomen utvecklades under eller kort efter exponering för en substans eller läkemedel, eller under abstinens efter substansanvändning.
2. Den substans eller det läkemedel som används har potential att orsaka ångestsymtom.
C) Den ångest som uppstår kan inte förklaras bättre av ett annat ångestsyndrom som inte är relaterat till substansanvändningen. Detta kan bedömas genom att symtomen antingen:
1. Föregår substans-/läkemedelsanvändningen.
2. Kvarstår under en längre tid (t.ex. över en månad) efter att substansen eller läkemedlet har upphört.
D) Symtomen orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämring i sociala, yrkesmässiga eller andra viktiga funktionsområden.
E) Störningen förklaras inte bättre av en substansoberoende ångeststörning. Till exempel kan symtomen uppstå under en psykotisk episod eller vara en del av en annan medicinsk störning.
DSM-5 gör en särskild notering om att detta ångestsyndrom kan uppstå vid både intoxikation (akut påverkan av en substans) och abstinens (reaktioner efter att substansen upphört). Kategorin är bred och kan omfatta många olika typer av substanser, inklusive alkohol, koffein, cannabis, opioider, stimulantia och olika mediciner.
Vilka är kriterierna för ångestsyndrom orsakat av annat medicinskt tillstånd
- Framträdande ångestsymtom (t.ex. panikattacker, generell ångest eller tvångstankar) dominerar i den kliniska bilden.
- Det finns bevis från anamnes, fysisk undersökning eller laboratorieundersökningar på att ångestsymtomen är en direkt fysiologisk följd av ett annat medicinskt tillstånd.
- Störningen orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämring i sociala, yrkesmässiga eller andra viktiga funktionsområden.
- Störningen förklaras inte bättre av en annan psykisk störning, till exempel ett annat ångestsyndrom.
- Ångestsymtomen förekommer inte enbart under förloppet av ett delirium (ett akut förvirringstillstånd med nedsatt uppmärksamhet och medvetande).
Det medicinska tillståndet som orsakar ångestsymtomen kan vara en rad olika sjukdomar eller tillstånd, inklusive men inte begränsat till hormonella störningar (t.ex. hypertyreos), hjärtsjukdomar, lungsjukdomar eller neurologiska tillstånd som Parkinsons sjukdom.
För att diagnosen ska kunna ställas krävs en tydlig koppling mellan det medicinska tillståndet och de ångestsymtom som individen upplever.
Vad handlar Andra specificerade ångestsyndrom om ?
Andra specificerade ångestsyndrom enligt DSM-5 används när en individ uppvisar ångestsymtom som orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämring i viktiga funktionsområden (socialt, yrkesmässigt, etc.), men som inte uppfyller de fullständiga kriterierna för något av de specifika ångestsyndromen som beskrivs i DSM-5.
Diagnosen “Andra specificerade ångestsyndrom” används när klinikern vill precisera varför individens tillstånd inte uppfyller kriterierna för ett specifikt ångestsyndrom. Det kan handla om att symtomen inte är tillräckligt frekventa eller varar för kort tid. DSM-5 tillåter att klinikern anger en specifik orsak till detta, och några vanliga exempel kan inkludera:
- Begränsade panikattacker – individen upplever panikattacker som inte fullt uppfyller kriterierna för paniksyndrom (t.ex. färre än fyra symtom vid attackerna).
- Allvarlig generell ångest som varar under mindre än 6 månader – symtomen liknar de vid generaliserat ångestsyndrom, men de har inte pågått tillräckligt länge för att uppfylla kraven på 6 månader.
- Kulturellt specifika syndrom – t.ex. ataque de nervios, som är en kulturspecifik reaktion på stress som ses i vissa latinamerikanska kulturer.
- Nattliga panikattacker – panikattacker som uppkommer enbart under sömnen och inte kan diagnostiseras som paniksyndrom.
Denna diagnos används alltså när en ångeststörning är närvarande men inte helt följer de standardiserade diagnostiska kriterierna. Den ger flexibilitet för att anpassa diagnosen till specifika kliniska situationer.
När ställs Ospecificerat ångestsyndrom?
Diagnosen ospecificerat ångestsyndrom enligt DSM-5 används när en individ uppvisar kliniskt signifikanta ångestsymtom som orsakar lidande eller försämrad funktionsförmåga, men där symtomen inte uppfyller de fullständiga kriterierna för något av de specifika ångestsyndromen (t.ex. paniksyndrom, generaliserat ångestsyndrom, social ångest, etc.).
Denna diagnos används i två huvudsakliga situationer:
- Ofullständig information: Kliniker kan använda denna diagnos när det saknas tillräcklig information för att ställa en mer specifik ångestdiagnos. Detta kan ske exempelvis i akuta situationer där patientens fullständiga medicinska och psykiatriska historia inte är tillgänglig.
- Symtombild som inte passar en specifik ångestdiagnos: Symtomen kan vara betydande men matchar inte exakt kriterierna för något av de specificerade ångestsyndromen i DSM-5, och klinikern väljer att inte specificera anledningen till detta.
Till skillnad från “Andra specificerade ångestsyndrom” där klinikern anger en specifik orsak till varför symtomen inte uppfyller kriterierna för en viss diagnos, används “ospecificerat ångestsyndrom” när man inte preciserar eller inte kan ange en exakt anledning.
