Ångest & Stress Flashcards

1
Q

Vad är skillnaden mellan ångest och rädsla? Och vad är panikångest

A

• Rädsla: konkret farliga situationer där faran är uppenbar.
-Relaterat till försvarsbeteenden i farliga situationer

• Ångest: relaterat till riskbedömningar i situationer där faran är osäker.
- Ofta för att situationen är ny eller att en reell fara har varit närvarande i samma situation vid ett tidigare tillfälle.
- Anticipatorisk ångest
- Fritt flytande angest (angestsyndrom, generaliserad ångest)

• Panikångest: En typ av ångest där upplevda möjliga hot triggar en flyktreaktion kan uppstå närsomhelst med ångestsyndrom

• OBS att både rädsla och ångest kräver en värdering av en situation
- Alla blir inte rädda vid farliga situationer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är symptomen i autonoma nervsystemet vid ångest/stress?

A

Autonoma nervsystemet
(Sympatiska)
• Hjärtklappning
• Ökad andning* (möjlig CO2 obalans kan leda till att kropp förhindrar andning)
• Svettning
• Spända muskler
• Ökat blodtryck
• Pupillerna vidgas
• Syreupptagning ökar
• Stresshormoner utsöndras

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är amygdala och hur är det kopplat till ångest?

A

• Liten struktur i limbiska systemet (allocortex i boken) med nära kopplingar till hippocampus

•Är involverad i processer som avgör om stimuli är farliga eller är emotionellt viktiga.

• Vid lesionsstudier på rattor så sker ingen rädslobetingning

• Tenderar att vara mer aktiva hos människor med angestsjukdomar t ex fobiker.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Nätverksmodell av rädsla

A

• Tidigare hade man starkt fokus på amygdala som “Rädslohjärnan”
• Forskning mer i närtid har lett till en nätverksmodell
- Uppmärksamhet
- Kroppsliga reaktioner
- Minneslagring av rädsla
- Emotionsreglering

• Amygdala och Bed nucleus of stria terminalis (BNST)
- Amygdala detekterar omedelbara hot. Värderar inkommande sensorisk information mycket snabbt.
- BNST bearbetar längdragna hot (oviss framid, förväntad smärta) och driver uthalliga stressresponser. Regleras mycket av Pre-frontal Cortex.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad menas med snabba och långsamma vägen för rädsla?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Nätverksmodell av rädsla: uppmärksamhet

A

• Amygdala - bearbetar hot
• insula - känner av kroppens inre tillstånd
• ACC (Anterior cingulate cortex) - styr uppmärksamhet vid oväntade stimuli

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Nätverksmodell av rädsla: kroppsliga reaktioner

A

• Amygdala - Sympato adrenamedullary (Autonoma NS aktiveras)
• Insula - samordnar kroppen fysiologiska tillstånd inkl. Rädslorespons
• Periaqueductal grey - fight/flight & freeze

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Nätverksmodell av rädsla: minneslagring av rädsla

A

• Amygdala - kopplat ihop rädslorespons med minnet. Direktkoppling till Hippocampus
• Hippocampus - hur/var/när skedde en skrämmande händelse

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Nätverksmodell av rädsla: reglering av rädsla

A

Händer efter initiala rädsloresponsen
• vmPFC - hämmar amygdala-aktivitet och är avgörande dör utsläckning av betingad rädsla (t.ex i terapi)
• dmPFC - involverad i kognitiv tolkning av hot, särskilt när det är oklart eller tvetydigt
• dlPFC - associerad med kognitiv reglering och kontroll - t.ex att omvärdera ett hot

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Autonoma nervsystemet – Snabb väg (via amygdala)

A

Kallas också den “sympato-adrenomedullära axeln”.

Snabb aktivering: •Hypothalamus aktiverar det sympatiska nervsystemet, särskilt via amygdala.

• Effekt: Höjer pulsen och blodtrycket direkt – kroppen går i “fight or flight”-läge.

• Varaktighet: Kortvarig eftersom det snabbt stängs av av det parasympatiska systemet (som lugnar kroppen igen).

Binjuremärgen (adrenal medulla): Utsöndrar snabbt adrenalin, noradrenalin och dopamin – dessa hormoner ger en omedelbar energikick och beredskap.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

HPA-axeln – Långsam väg (via BNST)

A

HPA står för Hypothalamus – Pituitary (hypofysen) – Adrenal cortex (binjurebarken).

• Aktivering: Hypothalamus skickar signaler till hypofysen, som i sin tur stimulerar binjurebarken.

• Effekt: Utsöndrar kortisol (stresshormon) och aldosteron.

• Syfte: Aktiverar kroppen hormonellt för att hantera långvarig stress – exempelvis mobiliserar energireserver (socker från levern).

• Tid: Toppar cirka 10 minuter efter stressen startat.
Långsam och långvarig effekt jämfört med det autonoma systemet.

• HPA-axeln är även aktiv när vi vaknar – därför kan höga nivåer av kortisol kopplas till ångest.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Långtidseffekter av höga kortisolnivåer

A

• metaboliska störningar
- ökat blodsocker
- övervikt
- diabetes typ 2

• hjärt/kärls-sjukdomar (hjärtinfarkt, stroke)
- ökat blodtryck (hypertoni)
- höga nivåer av blodfetter (hyperlipidimi)

• sämre immunförsvar

• problem med mag/tarmsystem

• ökad risk dör depression och ångest
- även allmän irritabilitet

• kognitiva nedsättningar
- minnessvårigheter
- koncentrationssvårigheter
- sömnstörningar
- utmattning

• hormonella störningar
- störningar i menscykeln
- minskad sexlust

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Var lagras enkla rädsloassociationer?

A

I amygdala (men det är inte hjärnans “rädsocentrum”).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad kopplar rädsloassociationer till sitt sammanhang?

A

Hippocampus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Var lagras minnen beroende på typ av sinnesintryck?

A

I cortex, i det nätverk som motsvarar den viktigaste modaliteten (t.ex. ljud i audiocortex).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Var bearbetas ångest och komplexa rädslominnen?

A

I BNST och frontalloben (kognitiva delar).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Förklara studien

A

• Patienten utan amygdala klarar inte av rädslobetingning (SM046),
men minns sambandet.

• Patienten utan hippocampus klarar av rädslobetingning, men minns inte sambandet (WC1606).

• Patienten utan vare sig amygdala eller hippocampus klarar inte av rädslobetingning och minns heller inte sambandet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Förklara patienten S.M. - kvinnan utan amygdala

A

SM – kvinnan utan amygdala:

• Föddes med en sjukdom som förstörde amygdala.
• Kände ingen rädsla i hotfulla situationer.
• Kunde förstå fara men inte känna rädsla.
• Om man inte kan lära sig att bli rädd så kommer ingen rädsloreaktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Kan man känna rädsla utan amygdala?

A

Ja – personer med bilaterala amygdalaskador kan uppleva panik om de andas in CO₂. Det tyder på att vi har separata larmsystem för inre och yttre hot.

20
Q

Hur ser amygdalavolymen ut i personer med paniksyndrom?

A

Den är mindre

21
Q

Extinktion (utsläckning):

A

– Inom inlärningspsykologi betyder det att en inlärd rädslorespons minskar när det skrämmande stimuli upprepade gånger presenteras utan något negativt som följer.
– Exempel: Om du är rädd för hundar för att du blivit biten, men sedan möter snälla hundar flera gånger utan att något händer → rädslan minskar.

22
Q

Exponeringsterapi

A

– En behandling mot rädsla och ångest där man gradvis och upprepat utsätts för det man är rädd för – i en trygg miljö.
– Bygger på extinktion: Hjärnan lär sig att det man fruktar inte är farligt.
– Används t.ex. vid fobier, PTSD, social ångest, OCD.

23
Q

Hur kan rädslan återvända efter exponeringsterapi?

A

• Spontan återhämtning

• Renewal
- om inte miljö skiftar, state- dependant learning. Ex koffein: stor mängd kan få ångest komma tillbaka
- om yttre miljö skiftas: test i olika rum

24
Q

Vad finns det för problem med exponering?

A

• Tar inte bort ursprungligt minne

• Skapar istället rivaliserande säkerhetsminne. Mer kontextspecifikt än rädslominnet

25
Vad är glutamat och GABA viktigast för
Glutamat: Inlärning av rädsla GABA: dämpa rädslorespons - bensodiazepiner som är jätteeffektivt vid ex krisrespons
26
Vad är 3 mono-aminer och hur bildas de?
• Seretonin bildas av tryptofan • Dopamin bildas av fenylalanin • Noradrenalin bildas av dopamin
27
Var bildas dopamin?
Kan knappt ta sig över BBB. Bildas i ventrala tegmentum eller substantia nigra
28
Var bildas seretonin?
• Det som verkar i hjärnan bildas i dorsala raphe-kärnan • 90% finns i mag/tarm och hjälper med matsmältning
29
Serotoninsystemet är komplext – det påverkas av:
• Syntes (hur det bildas) • Release (hur det frisätts) • Receptorer (hur det tas emot av hjärnceller) • Återupptag (hur snabbt det tas tillbaka in i cellen) • Nedbrytning (hur det bryts ner i kroppen)
30
Serotoninsystemet är komplext – det påverkas av:
• Syntes (hur det bildas) • Release (hur det frisätts) • Receptorer (hur det tas emot av hjärnceller) • Återupptag (hur snabbt det tas tillbaka in i cellen) • Nedbrytning (hur det bryts ner i kroppen)
31
Vad är problemet med serotoninhypotesen
En ny studie (Moncrieff et al. 2022) visar att det **inte finns starka bevis** för att depression orsakas av **för lite serotonin (5-HT)**. --- **Flera svagheter:** - Forskningen har mest fokuserat på **hur serotonin bildas och släpps ut**, inte hela bilden. - Det finns **många serotoninreceptorer (14 st)**, men de flesta är **dåligt undersökta**. - Vissa receptorer (som 5-HT₁A) reglerar produktionen – men **man ser inte alltid skillnader vid depression**. - **Studier på social ångest** visar blandade resultat – ibland mindre aktivitet, ibland ingen skillnad. - Efter behandling med SSRI ser man **minskad bindning till vissa receptorer**, men det förklarar inte allt. --- ** Transport av serotonin:** - Data om transportproteiner (som flyttar serotonin mellan celler) är **tvetydig** – ibland verkar **mer serotonin vara kopplat till mer depression**, inte mindre. --- **Slutsats:** Det kanske är bättre att kalla det **"serotoninkoncentrationshypotesen"**, eftersom problemet inte bara handlar om mängden serotonin, utan om **hur hela systemet fungerar**.
32
Det finns studier där man utfört PET-scans för att se skillnaden mängden dopamin och seretonin i olika delar hjärnan hos kontrollgrupp jämfört med patienter med social ångest. Vad var gruppskillnaderna?
• Högre seretonin-bindning i Nucleus accumbens (förknippat med belöning) vid social ångest • Inget samband mellan seretoninbindning och symptomsvårighet • Vid paniksyndrom: lägre seretoninbildning • Ingen skillnad i dopamintransportörbindning • Högre bindning i amygdala, putamen, och pallidum hade samband med mer symtom • Generellt högre bindning oavsett monoamin
33
Vad finns det för behandling mot ångest?
• Psykoterapi - KBT - Korttidsdynamiska • Psykofarma - SSRI - SNRI - Tricykliska - MAOI
34
Hur fungerar SSRI vid social ångest?
SSRI = läkemedel som ökar serotoninet i hjärnan Problemet: Vi vet inte exakt hur det fungerar Två huvudidéer: 1. Blockerar återupptaget av serotonin - Läkemedlet stoppar kroppen från att ta tillbaka serotonin. - Effekten dröjer i flera veckor, även om blockeringen sker direkt. 2. Självreglering i hjärncellerna - Vissa receptorer (5-HT1A) på serotonincellen reagerar på eget serotonin. - Först minskar detta serotoninet (inhibering), men efter ett tag anpassar sig receptorerna (desensitisering). - Det kan förklara varför det tar tid innan effekten märks. - Men: detta är bara en möjlig förklaring, inte bevisat. --- En annan fråga: Är det bara medicinensom hjälper – eller spelar positiva förväntningar också stor roll?
35
Förklara hur vi undersöker förväntanseffekt på SSRI preparat?
36
Vad är emotionsreglering?
Förmågan att kontrollera sina känslor för att nå ett långsiktigt mål. Det är viktigt för socialt liv och hänger nära ihop med exekutiva funktioner.
37
Vilka faktorer påverkar vår emotionsreglering?
• Exekutiva funktioner (PFC – prefrontala cortex) - PFC mognar senare i män än kvinnor -> körkortsdebatt • Förväntningar (t.ex. smärta – ACC) • Strategiernas effektivitet Flexibilitet i känslomässiga svar
38
Hur skiljer sig emotionsreglering hos barn och personer med ADHD?
Barn och personer med ADHD har ofta svårare att reglera känslor, eftersom de exekutiva funktionerna är mindre utvecklade.
39
Vad är hedonisk och instrumentell emotionsreglering, och hur kan känslor användas instrumentellt?
• Hedonisk reglering handlar om att öka njutning och minska smärta. • Instrumentell reglering syftar till att öka förväntade vinster genom att använda reglering som ett verktyg för att uppnå mål. Exempel på instrumentell användning: • Glädje kan öka samarbete med andra. • Ilska kan vara användbart vid konfrontation. • Rädsla kan hjälpa till att undvika farliga situationer.
40
Vad säger forskningen om användningen av känslor i emotionsreglering?
• Det kan vara bra att använda känslor, även obehagliga, för att uppnå mål. • Det handlar om att minska skadliga känslor men också använda dem strategiskt. • Även obehagliga känslor kan ge fördelar, t.ex. att elda upp ilska inför ett slagsmål.
41
Vad fokuserar forskningen på inom emotionsreglering och vilka modeller används?
• Forskning tittar på specifika strategier samt teoretiskt bredare på hur emotionsregleringsstrategier fungerar. • Grubblerier har studerats: upprepande tankar om känslomässiga stressymtom och deras orsaker: - Försök att lösa känslomässiga konsekvenser av negativa händelser. - Kan vara ineffektiva och kontraproduktiva. - Kan leda till depression. • Processmodellen (Gross, 1998) är en central modell inom emotionsreglering.
42
Vad moduleras amygdala av
Frontalloben modulerar amygdala
43
Namnge färgade delar
44
Förklara faller Phineas Gage
Phineas Gage överlevde en allvarlig olycka där en järnstång trängde genom hans skalle och förstörde delar av hans pannlob (främst orbitofrontala/ventromediala= emotionella regleringsområdet). Före olyckan var han känd som ansvarsfull och omtyckt, men efter olyckan förändrades hans personlighet drastiskt – han blev impulsiv, oansvarig och hade svårt att planera och kontrollera sina känslor. Fallet blev mycket viktigt inom neuropsykologin eftersom det visade hur pannloben är kopplad till personlighet, känsloreglering och beslutsfattande.
45
Namnge delarna och vad de medverkar i
Blå: dlPFC - kognitiv (medveten) emotionell reglering Gul: vmPFC - extinktion (utsläckning av betingad rädsla) Röd: amygdala
46
Vad kan skador på orbitofrontalcortex ge?
Skador kan ge: • Personlighetsförändringar • Försämrad impulskontroll • Daligt omdöme, dåliga "livsval" • Svảrigheter att känna igen och först emotionell information • Svart att först emotionella konsekvenser t.ex. dả beslut fattas • "Lynnighet" eller avflackade affekter