Andningsprocessen

Question 1

Vilka fyra delar kan andningsprocessen delas in i?

Answer 1

Ventilation

Gasutbyte mellan alveolarluft och blod

Gastransport i blod

Gasutbyte mellan blod och celler

Question 2

Vad händer med muskelanvändningen i ventilationen vid fysisk ansträngning?

Answer 2

Muskler i halsen och i bukväggen börjar delta. TA REDA PÅ VILKA!

Question 3

Vad är Compliance?

Answer 3

Lungans volymförändring per enhet tryckökning, C=deltaV/deltaP

Compliance är alltså ett mått på slapphet, liksom elasticitet är ett mått på styvhet.

Question 4

Varför är lungornas yta en fuktig miljö?

Answer 4

För att syre och koldioxid behöver lösas I vätskehinnan för att kunna diffundera mellan luft I lungorna och blodet.

Question 5

Vilka fyra steg delas andningsprocessen och cellandningen in I?

Answer 5

• Lungornas ventliation
• Gasutbyte mellan alveolarluften och blodet
• Gastransporten I blodet
• Gasutbytet mellan blodet och cellerna

Question 6

Vad är lungkretsloppet?

Answer 6

Den del av cirkulationssystemet som startar I höger hjärthalva och slutar I vänster. Dvs att syrefattigt blod från vener som tex vena cava inferior kommer till höger hjärthalva och pumpas därifrån genom lungartären till lungorna för att berikas med syre. Sedan pumpas det genom lungvenen till hjärtats vänstra halva.

Question 7

Vad är respiratoriskt epitel?

Answer 7

Epitelet som förekommer I stora delar av luftvägarna, som är enkelskiktat cylindriskt. Cellerna är försedda med cilier och mukösa celler. Varje epitelcell kan ha hundratals cilier (flimmerhår).

Question 8

Varför är risken för infektioner, astmabesvär och liknande större vid fysisk ansträngning?

Answer 8

När andningen går fortare hinner luften inte värmas upp, fuktas eller filtreras lika väl I luftvägarna. Således kommer stora mängder orenad, torr och kall luft in I lungorna. Denna luft kan innehålla större mängder mikroorganismer än annars.

Question 9

Var är pharynx (svalget) och vad finns det för epitel där?

Answer 9

Svalget är där luft från näshålan och munhålan möts. Här finns flerskiktat skivepitel (som I esophagus). Pharynx har två öppningar; en till esophagus och en till struphuvudet, larynx.

Question 10

Vad är trachea?

Answer 10

Luftstrupen, som är en fortsättning av struphuvudet. Har 16-20 broskringar som gör att luftstrupen inte faller samman vid undertryck (inandning), eller blåses upp vid övertryck (utandning). Glatt muskulatur på baksidan. Har respiratoriskt epitel.

Question 11

Vad är surfaktant och från vad utsöndras det?

Answer 11

En blandning av fosfolipider och proteiner som bildar en hinna på den fuktiga alveolytan mot luften i alveolerna.
Surfaktant minskar ytspänningen och hindrar alveolerna från att falla samman i slutet av exspirationen, och gör dem lätta att vidga under inspiration.
Utsöndras från alveolära epitelceller typ 2

Question 12

Vad är lungroten?

Answer 12

En “mängd rör” som går in I lungan. Denna innehåller huvudbronken, grenar av lungartären och lungvenerna, lymfkärl och nerver. Varje lunga har alltså en lungrot.

Question 13

Vad delas lungsegmenten in efter?

Answer 13

Lungsegment är indelade efter huvudbronker, dvs varje segment försörjs av en huvudgren från huvudbronken och en huvudgren från lungartären. I högra lungan finns 10 segment och I vänstra lungan finns 8-9

Question 14

Vad heter halsmuskeln som kan användas vid forcerad inspiration?

Answer 14

Sternocleidomastoid

Question 15

Hur ser luftvägsmotståndet ut och vad har det för inverkan på ventilationen?

Answer 15

Ju indre rör, desto större luftmotstånd. När motståndet ökar mpste tryckskillnaden mellan alveol och atmosfär öka I motsvarande grad för att normal ventilation ska kunna upprätthållas. Lyckligtvis är motståndet I luftvägarna vanligtvis så litet att små tryckskillnader räcker för att skapa en tillräcklig luftström.

Question 16

Var är luftströmmen turbulent och var är den laminär?

Answer 16

Turbulens – små virvlar I luftströmmen – är den primära orsaken till det motstånd som finns I luftvägarna. Ju högre strömningshastighet, desto mer turbulens. Luftströmmen är turbulent I större rör; luftstrupen och bronkerna. Luftströmmen är laminär I mindre rör; tunna bronkgrenar och bronkioler.

Question 17

Var är luftmotståndet som störst?

Answer 17

I de medelstora bronkgrenarna som leder luft till lungloberna och lungsegmenten.

Question 18

Vad ger upphov till lungornas stora tänjbarhet?

Answer 18

De elastiska bindvävsfibrerna. De sitter så att de hela tiden strävar efer att dra ihop lungorna mot lungroten.

Question 19

Hur stor andel av kroppens energiomsättning utgörs av andningsarbetet?

Answer 19

I vila, ca 1 %
Vid hårt fysiskt arbete kan det stiga till hela 10 %

90 % av andningsarbetet är arbetet med att övervinna elastiska krafter. Motståndet I luftvägarna star för resterande 10 %.

Question 20

Vad är partialtryck?

Answer 20

Med partialtryck menas andelen av det totala gastrycket som en viss gas utgör. Partialtrycket är direkt proportionerligt mot hur stor del av gasen som utgörs av den gas man tittar på. I atmosfärluft utgör syrgas 21 % av gasmängden. Följaktligen är partialtrycket för syre 21 % av det totala lufttrycket (totala är ca 101,3 kPa, 21 % av detta är 21,3 kPa, alltså partialtrycket för O2).

Question 21

Vad driver diffusionen av syrgas från alveoler till blod, och från blod till vävnader?

Answer 21

Koncentrationsgradienten. Eftersom kroppens vävnader förbrukar O2 kommer partrialtrycket för O2 vara lägre I det venösa blodet som pumpas till lungorna än I alveolerna.

Question 22

Hur kan syreupptaget öka för att kunna ta emot syret I den stora mängden luft som tas upp vid maximal fysisk ansträngning?

Answer 22

Lungkapillärer som annars är stängda kan öppnas.
Dessutom leder mer inhalerat O2 till en större koncentrationsskillnad. Detta gör att diffusionen av O2 går fortare.
Resultatet är att pO2 i blodet förblir ungefär detsamma som vid vila; ca 13,3 kPa.

Question 23

Hur transporteras syrgas genom blodet?

Answer 23

Främst bundet till hemoglobin. Det kan även transporteras I löst form, men detta är en liten andel (ca 1,5 %). Varje minut transporteras ca 1000 ml syrgas från lungorna. Kroppens energiförbrukning är dock bara ca 250 ml vid vila. Alltså finns en stor reservkapacitet. Vid maximal fysisk ansträngning kan O2-förbrukningen överstiga 5000 ml/minut. Detta sker dels genom att hjärtats minutvolymökar kraftigt, och dels genom att en större andel av det cirkulerande syret används. Om hemoglobin inte fanns, och O2 bara kunde transporteras I löst form, hade hjärtats minutvolym behövt vara över 1500 liter, istället för 6 liter (vid vila). Således är hemoglobin synnerligen viktigt.

Question 24

Vilka fysikaliska förhållanden kan påverka hemoglobinets mättnadsgrad?

Answer 24

Sänkt pH eller höjd kroppstemperatur minskar hemoglobinets förmåga att binda in O2. Dessutom avges det lättare. Hemoglobinets förmåga att binda in O2 är alltså direkt kopplad till syreupptaget I lungorna.

Question 25

Vad är andningscentrum och vad gör det?

Answer 25

Andningscentrum består av inspiratoriska såväl som exspiratoriska nervceller.

Med jämna mellanrum skickas impulser från inspiratoriska nervceller som genom excitatoriska synapser överförs till motoriska nervceller i ryggmärgen. -> aktiverar inspiratorisk muskulatur -> inandning i ca 2 sek följt av 3 sek avslappning (passiv exspiration).

Exspiratoriska nervceller används vid forcerad utandning.

Question 26

Vad inhiberar inspiratoriska nervsignaler vid hårt fysiskt ansträngning? Och vad reglerar denna inhibering?

Answer 26

Sträckkänsliga sinnesceller i lungorna ger andningscentrum info om hur fyllda lungvolymerna är. Sinnescellerna aktiveras av sträckning och hämmar impulsbildning i inspiratoriska nervceller i andningscentrum.

Dessa sinnesceller aktiveras först när tidslvolen överstiger 1 liter, och aktiveras således bara vid hård fysisk aktivitet när andningen sker med mer kraft.

Question 27

Vad är den konduktiva zonen?

Answer 27

Allt ovanför respiratorerna bronkioler! Dvs inkluderar generationer ~1-20, men även mun- och näshåla osv.

Question 28

Vad är den respiratorerna zonen?

Answer 28

Allt från och med respiratoriska bronkioler och “ner”. Dvs även alveolar sacs och alveoler. Här sker gasutbytet.

Question 29

Hur stort är lufttrycket i atmosfären?

Answer 29

101 kPa eller 760 mmHg

Question 30

Varför är pO2 lägre i kroppen än i atmosfären? OBS inte i själva alveolerna, utan på vägen dit!

Answer 30

För att det finns en del vatten inuti kroppen som står för ca 6,3 kPa av trycket. Eftersom vatten då tar upp en del av det totala trycket blir de partiella trycken för övriga substanser lägre än i atmosfären.

Question 31

Vad reagerar centrala kemoreceptorer på och vad är responsen?

Answer 31

Förändringar i cerebrospinalvätskans pH. De påverkas således främst av pCO2 (inte H+ eftersom de inte kan passera blod-hjärnbarriären).
Höjning av arteriellt pCO2 -> sänkning av arteriellt pH -> djupa och snabba andetag som sänker pCO2 så att balans återfås.
Centrala kemoreceptorer bildar synapser med nervceller i andningscentrum och kan således påverka andningen.

Question 32

Vad reagerar perifera kemoreceptorer på? Hur svarar de?

Answer 32

De finns i halsartärens vägg och aortabågen. Är känsliga för förändringar i pH och pO2. Således är perifera kemoreceptorer viktiga för korrigering av pH-rubbningar som inte beror på pCO2 (tex laktat i muskler).
Perifera skickar, likt centrala, signaler som gör att man andas djupare och oftare.