Anatomisk terminologi och rörelseapparaten Flashcards
1
Q
Anterior
A
framför, framåt, framsidan
2
Q
Posterior
A
bakom, bakåt, baksidan
3
Q
Ventral
A
mag-relaterat
4
Q
Dorsalis
A
rygg-relaterat
5
Q
Superior
A
ovanför
6
Q
Inferior
A
nedanför
7
Q
Cranialis
A
huvud-relaterat
8
Q
Caudalis
A
svans-relaterat
9
Q
Dexter
A
höger
10
Q
Sinister
A
vänster
11
Q
Lateralis
A
på sidan / till sidan
12
Q
Medialis
A
mitten
13
Q
Distal
A
långt/längre ifrån kroppens mitt
14
Q
Proximal
A
nära/närmare kroppens mitt
15
Q
Contralateralt
A
motsatt sida
16
Q
Ipsilateral
A
samma sida
17
Q
Bilateral
A
båda sidor/dubbelsidig
18
Q
Unilateral
A
ena sidan / enkelsidig
19
Q
Superficialis
A
ytligt
20
Q
Profundus
A
djupt
21
Q
Externus
A
yttre
22
Q
Internus
A
inre
23
Q
Ascendens
A
uppåtstigande
24
Q
Descendens
A
nedstigande
25
Longus
lång
26
Brevis
kort
27
Hur många ben finns i kroppen?
drygt 200
28
Hur många leder finns i kroppen?
drygt 300
29
Hur många muskler finns i kroppen?
drygt 600
30
Vad är skelettets funktioner?
Hävstångssystem, mineraldepå, blodbildning och skydd för inre organ
31
Vad ingår i axialskelettet?
Kranium, ryggraden (kotpelare), revbenen, bröstbenet
32
Vad ingår i extremitetsskelettet?
Armarnas skelettdelar + skuldergördeln
Benens skelettdelar + bäckengördeln
33
Hur delar man in kranium (22 st ben)?
Hjärnskålen, 8 st.
Ansiktsskelettet, 14 st.
34
Hur många kotor har vi och hur delas de upp?
33 stycken.
7 halskotor, 12 bröstkotor, 5 ländkotor, 5 kortkotor (sammanvuxna), 3-4 svanskotor (sammanvuxna)
35
Vad är disker?
Är det som gör att kotorna hålls samman samt tål tryckbelastningar och är fjädrande.
36
Vad kallas 3-axlade leder och vilka kända har vi?
Kulleder. Axeln och höften.
37
Vad kallas 1-axlade leder och vilka kända har vi?
Gångjärnsleder. Armbågen och knä.
38
Vad är skelettmuskelatur?
De musklerna som gör att vi kan röra på oss, svälja, tala, göra miner mm. De ger stabilitet till skelettet och skyddar inre organ.
39
Vad är glattmuskelatur?
Muskler som inte kan styras av viljan. Finns i exempelvis urinblåsan, mag-tarm kanalen och blodkärlen.
40
Koncentrisk
Exempelvis bicepscurl. Musklerna dras ihop och muskeln blir kortare.
41
Excentrisk
Exempelvis tricepscurl. Musklerna förlängs samtidigt som man kontraherar dem.
42
Isometrisk
Statisk
43
Huvudets muskler kan delas upp i tre delar. Vilka?
Mimiska muskler (röra läpparna och blinka mm), tuggmuskler (lyfta underkäken), halsmuskler (böja huvudet).
44
Andningsmusklerna.
1. Diafragma (inandning)
2. Intercostales externi (inandning)
3. Intercostales interni (utandning)
45
Bukens muskler.
Raka bukmuskeln (framåtböjning)
Yttre sneda bukmuskeln (framåtböjning, sidoböjning)
Inre sneda bukmuskeln (framåtböjning, sidoböjning)
Tvärgående bukmuskeln (utandning, bukpress)
46
Ryggens muskler.
Ryggsträckaren (bakåtböjning, stabilisering, övriga rörelser)
Kappmuskeln (bakåtböjning av huvudet, lyfter/sänker skuldergördeln)
Breda ryggmuskeln (sträcker)
Sågtandade muskeln (drar skulderbladet back och fram, armens uppåtlyftning)
47
Höftens muskler.
1. Höftböjarmuskeln (flexion i höftleden)
2. Sätesmusklerna (kontur, stabilisering av bäckenbenet, inåt/utåtrotation)
3. Adduktorerna (drar benet in mot kroppens mittlinje)
4. Bäckenbotten (bär upp tarmar, urinblåsa mm)
48
Benets muskler.
1. Fyrhövdade lårmuskeln (flexion i höftleden, extension i knäleden)
2. Skräddarmuskeln (böjer höftled och knäled)
3. Baksida lår (sträcker i höftleden, böjer i knäleden)
4. Vadmuskeln (böjer i knäleden, sträcker i fotleden)
