Amerikanska Revolutionen Flashcards
Hur såg de brittiska kolonierna ut efter 7-årskriget?
Huvuddelen av de brittiska kolonierna i Amerika hade mellan 1763 (slutåret för det världsomspännande Sjuårskriget) och 1789 (franska revolutionen) lyckats revoltera och bilda republiken Nordamerikas Förenta stater.
Man revolterade mot den brittiska regeringens försök att få kolonierna att betala en större andel av imperiets utgifter. Detta stötte på motstånd i kolonierna, som dittills endast erlagt lokala skatter. Genom tullstadgan Sugar Act 1764 gick den brittiska regeringen in för systematisk skatteuppbörd. (GB fattiga efter sjuårskriget)
Efter sjuårskriget 1756-1763
Freden I Paris 1763 markerar början på en lång period av brittisk dominans utanför Europa
Vad har britt för problem? och hur vill de lösa dessa?
Problem
•Krigen har varit kostsamma och territoriella vinster innebär nya kostnader för brittiska staten -> större intäkter nödvändiga
•Fortsatt instabilitet ide västra territorierna i Nordamerika
•Relativt lågt skattetryck i kolonierna
Åtgärder
•Brittiska trupper stationeras i Nordamerika
•Proklamationslinjen (1763): förbud mot bosättningar väster om Appalacherna. Området proklameras som indianreservat. Förbudet kan dock inte upprätthållas. Pontiac’s uppror 1763-1766. Indianstammarna kring de stora sjöarna.
•Försök att motverka illegal handel
•Nya skatter och tullar
Intolerable acts – olidliga lagar (redan innan revolutionen)
•Sugar Act (1764): ökade resurser för att ta upp skatten.
•Stamp Act (1765): skatt på olika typer av tryckt material.
•Quartering Act (1765): lokala myndigheter beordras avsätta medel för att härbergera brittiska trupper
•Townshend Acts (1767): skatter på exempelvis glas, papper, färg och te.
Konflikter kring nya regleringar leder till en mer generell debatt kring imperiets struktur.
Hur bryter revolutionen ut?
Boston teaparty 1773
Tebjudningen i Boston kallas den händelse som inträffade den 16 december 1773 då amerikanska patrioter förstörde en stor telast tillhörande Brittiska Ostindiska Kompaniet.
(vissa menar på att detta är den utlösande faktor)
För en politisk union
Första kontinentalkongressen 1774.
Andra kontinentalkongressen 19 maj 1775 till 1 mars 1781.
•Fungerar som centralregering för kolonierna under kriget.
•Skapar kontinentalarmén, befälhavare är George Washington.
•Trycker pengar för att finansiera kriget.
•Förhandlar med Frankrike och Holland om militärt och finansiellt stöd.
Kolonierna är splittrade
•13 av 22 kolonier revolterar, alltså inte alla.
•1/5-1/4 av den vita befolkningen i de revolterande kolonierna förblir lojala mot England.Kriget mot England
•I början av 1778 ingår Frankrike och USA en allians.
•I april 1779 lyckas Frankrike förmå Spanien att ingå i kriget. Madrid stöder visserligen inte revolutionens principer och erkänner inte koloniernas självständighet, men hoppas kunna återerövra Gibraltar, Florida och områden längs den amerikanska sydkusten.
För självständighet
•Thomas Paine, Common Sense (januari, 1776)
–En kritik av monarkin som styrelseform
–En värld av republiker är vägen till fred och välstånd
•Självständighetsförklaringen (4 juli, 1776)
–Skrivs av en av kontinentalkongressens kommittéer; huvudsaklige författaren är Virginia-politikern och slavägaren Thomas Jefferson. Benjamin Franklin medverkar.
–Uttryck för naturrätten och samhällskontraktet mellan styrande och styrda – John Locke
–En lista av anklagelser mot brittiske kungen George III
–Uppmanar andra stater att erkänna ”the united States of America, in General Congress, Assembled”
Hur såg man på slaveriet under revolutionen?
Självständighetsförklaringen säger inget om slaveriet, trots att konflikten framställs som en kamp mellan frihet och tyranni och trots de naturrättsliga principerna: ”alla människor är skapade lika; av sin skapare har de utrustats med vissa oförytterliga rättigheter: bland dessa märks liv, frihet och strävan efter lycka”.
Av de ungefär 2,5 miljoner som bodde i de revolterande kolonierna var 500 000 slavar. Flest slavar fanns i de södra kolonierna, Virginia: 200 000. I New York utgjorde slavarna 14 % av befolkningen.
1775 bildas det första anti-slavsällskapet av kväkare i Philadelphia.
1854 startade slaverimotståndare det Republikanska partiet.
Hur ser den första statsbildningen ut? (USA)
USA – en statsbildning som är en hybrid mellan en enhetsstat och ett system av stater
Articles of Confederation 1781
•antas i mars 1781
•USA: både en stat och ett union av stater
•reserestriktioner och handelsbarriärer mellan delstaterna avskaffas
•medborgare från en delstat åtnjuter samma rättigheter och skydd som medborgare i den delstat hen vistas
•delstater fortsätter reglera utrikeshandel och skatter
Den amerikanska konstitutionen 1787, en federala konstitutionen
•Antogs vid konstitutionskonventet i Philadelphia 1787, trädde i kraft 1789. Världens näst äldsta, gällande konstitution (den äldsta är San Marinos från år 1600).
•En union mellan tretton fria republiker
•Innebär ett stärkande av centralmakten (över skatter, militär och relationer med andra stater)
•Konstitutionell maktdelning (Checks and Balances): tydlig gränsdragning mellan exekutiv (verkställande), legislativ (lagstiftande) och juridisk makt. Montesquieu.
•George Washington, USA:s förste president, 1789-1797.
Vilka konsekvenser fick revolutionen?
Den amerikanska revolutionens konsekvenser
•En anti-kolonial, nationell frigörelse, inte en social revolution (som i Frankrike 1789 eller i Ryssland 1917). Ingen omfördelning av egendom. Slaveriet avskaffas inte.
•Jämlikhetsideal omfattande vita män med egendom.
•Avskaffandet av statsreligion i de flesta delstater. Många nya kyrkor och samfund: baptister och metodister.
•Indiannationerna tillhör revolutionens stora förlorare. Maktbalansen i Nordamerika förändras så att indianerna inte längre kan spela ut de olika aktörerna mot varandra.
•Föreställning om USA som föregångsland. Alexis de Tocqueville, Om folkväldet i Amerika (De la démocratie Amérique), 1839-1846.
•Kriget i Nordamerika kör de franska statsfinanserna i botten och lägger grunden för revolutionen i Frankrike 1789.
Nämn tre viktiga personer
- Thomas Paine, emgrerade från England till Amerika 1774, i Common Sense, 1776. Identifierar han de amerikanska koloniernas frihet med frihetens sak för hela mänskligheten. Återvände till Europa 1791 och publicerade Rights of Man.
- Markisen av Lafayette, fransk officer, i Amerika 1777-1779, generalmajor i Washingtons armé. Ledande roll under franska revolutionen.
- Tadeusz Kosciuszko, polsk-litauisk frihetshjälte, i Amerika 1776-1784, generalmajor och adjutant åt George Washington. Ledande roll under de polsk-ryska krigen 1792-1795, som slutade med Polens delning och undergång.
