Allt Flashcards
Sinnesuttryck
För att djuret ska ulösa ett visst beteende måste de få en startsignal från sina sinnesorgan som reagerar på omgivningen. Faktorer som påverkar djurets sinnesorgan kallas antigne för stimuli eller retningar.Ibland reagerar djuret på låmgsikt, ifall dagen är lång kan deras hurmonbalas påverkas. När dagarna blir kortare på höstenlägger sig en del djur i dvala, exempelvis igelkotten och hasselmusen. PÅ våren när dagarna blir längre påverkar hormonerna många fåglar att hävda revir genom att sjunga, bygga eller hitta en partner för att föröka sig.
Nyckelretning
Ett stimulus som får djuret ögonblickligen påverka sig på ett visst sätt kallas för nyckelretning
Exempel på nyckelretning är att unga gråruten pickar på sina föräldrars röda prick på näbben som en signal för att få mat.
Insikts handlingar
En del beteende utförs perfekt utan att djuret har haft tillfälle att lära sig något, som när en fjäril kommer ut ur puppan. Sådana beteenden kallas för insikitshandlingar.
Prägling
En inärning som är fastlåst direkt kallas för prägling, som när gåsen eller fåglar uppfattar det första rörliga föremålet som deras mamma.
Vad studerar etologin
Är beteendet medfött eller inlärt
Vilka sinnesintryck leder till ett visst beteende?
Kan man se olika typer av enkla beteendemönster
Varför fungerar inte ett visst sinnesintryck alltid likadant
Vad händer om djuret får motstridiga intryck
Beteende ekologi
beteendeekologi mer till revolutionära förklaringar om djurets beteende
Kulturell utveckling
I afrika och europa har man hittat gråttmålningar som är 40 000 år gamla. Det visar att homosapiens för 50 000 år sedan gick igenom en kulturevolution. Det innebär att våra förfäder hade utvecklat ett avancerat språk, tänkade i symboler samt ägnat sig åt konst och kultur aktiviteter.
Hur uppkom homosapiens
Homosapiens har samma ursprung som homo erectus men det är inte där vi har utvecklats ifrån. För 300 000 år sedan. 70 000 år sedan utvandrade homosapiens runt världen, Nör de nådde mellanöstern fanns neandertalare där. Dna analyser säger att homo spaiens och neandertalre fick barn, folk från asien och europa har neandertalare i ärvsmassan
Det som skiljer oss och apor åt:
Vår kropp är naken
Vi går upprätt med fötterna anpassade till gång
Våra händer är anpassade till finmotorik
Vi har betydligt större hjärna
Vi har mindre hörntänder och äter mer varierad mat
Vi har utvecklat tak och komplicerade språk, vilket kräver en viss gen samt speciell uppbyggnad av svalget och gommen
Vi kommunicerar med konst och speciella uttryck
Divergent evolution
När arter har gemensamma förfäder men med olika egenskaper, eftersom att de har anpassat sig till olika miljöer eller levnadssätt. Detta leder till att arterna blir alltmer olika över tid.
En population splittras
Naturligt urval och genetisk drift
Reproduktiv isolering
De utvecklas till separata arter
människor och schimpanser, valar och flodhästar
Konvergent evolution
när icke besläktade bergarter utvecklar liknande egenskaper på grund av att de lever i liknande miljöer eller har liknande levnadssätt. Ex. vingar på fladdermöss, fåglar och insekter. Hajar och delfiner, kaktusar i amerika och törelväxter i afrika
Artbildning utan geografisk isolering
Det kan ske genom att en art får olika vanor. Föredrar olika miljöer eller fortplantar sig vid olika årstider.
Artbildning genom geografisk isolering
När det gäller artbildning genom geografisk isolering tänker man sig att två populationer av samma art skiljs åt av exempelvis vattenområde eller en bergskedja så att de inte längre träffar på varandra. Även klimatförändringar kan skapa artbildning
Artbildning
Processen där en ny art bildas från en existerande population. Detta sker när en grupp individer blir reproduktivt isolerad från resten av sin art och utvecklar unika egenskaper över tid.
När en populationen splittras genom geografisk barriär och utvecklas oberoende av varandra
När en ny art uppstår genom skillnader i ekologi och beteende
När en art sprider sig över ett stort område där individer får olika miljötryck.
Spermier och ägg passar inte ihop
Parningsorganen passar inte ihop
Genetisk drift
Även om det inte sker några plötsliga katastrofer kan det av rena slumpen hända att olika alleler blir ovanliga eller försvinner helt. De genomsnittliga allelerna är då annorlunda mot tidigare och artens egenskaper kan förändras. Fenomenet kallas för genetisk drift och innebär att det sker en förändring av individerna och därmed deras egenskaper, utan att det sker någon selektion.
Flaskhalseffekten
beskriver hur en population minskar plötsligt kraftigt, vilket leder till att den genetiska variationen minskar. Denna effekt kan uppstå på grund av miljöförändringar, sjukdomsutbrott eller naturkatastrof.
Hur fungerar flaskhalseffekten?
En stor population har från början en hög genetisk variation
En händelse gör att endasr en liten del av populationen överlever
Den överlevande gruppen har bara en del av den ursprungliga genetiska variationen vilket innebär att vissa alleler försvinner helt
När populationen återhämtar sig är den genetiska variationen fortfarande låg, vilket kan göra att arten är mer sårbar för sjukdomar och miljöförändringar
Urval genom sam evolution
Om en viss art exempelvis rovdjur förändras, så blir miljön annorlunda för bytesdjur som också pressas att anpassa sig till den nya miljön. Ett växtätande djur kan vara bra anpassat till stora grässlätter, savanner och miljön där. Men växtätarna hotas hela tiden av rovdjuren. Urvalet gynnar då sådana växtätare som är särskilt snabba och uppmärksamma och som därför kan undvika rovdjuren. När olika arter påverkar varandra genom den här typen av inbördes relationer kallas det för samevolution. Det finns många exempel, som blommor och pollinerande insekter samt rovdjur och deras byten (näringskedjan). En del av fallen gynnar båda parter som blommor och insekter. Ibland är istället samevolutionen mer som en kapprustning på liv och död.
Splittrande urval
är en form av naturligt urval där extremerna av en egenskap gynnas, medan individerna med mer genomsnittliga egenskaper missgynnas. Detta kan leda till att en population delas upp i två skilda grupper över tid, vilket kan bidra till artbildning.
Ett klassiskt exempel är fjärilar med ljusa och mörka färger. Om medel färgade fjärilar är mer synliga för rovdjur, medan de ljusa smälter in på ljusa ytor och de mörka på mörka ytor kommer mellan färgade selekteras bort och extremerna gynnas.
Riktat urval
En egenskap som i den tidigare miljön varit ogynnsam och vanlig, visar sig vara gynnsam i den nya miljön. Då kommer de här nu gynnsamma anlagen att spridas i populationen på bekostnad av sådana som var bra tidigare. Ett exempel är bakterier och antibiotika. Användningen av antibiotika mot bakterieinfektioner har gjort att bakterier som tål antibiotika har selekterats fram. Det har gjort att vi numera inte alltid kan bota bakteriella infektioner
Stabiliserande urval
Om miljön förblir oförändrade så får individerna i miljön med tiden “medel egenskaper” som är mest gynnsamma för överlevnad. Det kallas för stabiliserande urval
Kampen för tillvaron styr urvalet, selektionen
Individerna konkurrerar om utrymmet i den miljön de lever i. Det handlar alltså om kampen för tillvaron , det vill säga den som överlever och får avkomma. En individ som lever själv, men inte får någon avkomma, kommer inte bidra till evolution. Oavsett hur bra individens egenskaper är kommer den att dö ut med dess egenskaper. Målet är då att överföra sina alleler med bra egenskaper till nästa generation, då har det skett ett urval. En individ med bra egenskaper som är anpassade till miljön kan ändå dö ut på grund av en naturkatastrof. För evolution genom selektion krävs många generationer alltså lång tid.
De viktigaste faktorerna som möjliggör anpassning till miljön är att:
Nya alleler uppstår genom mutationer vilket gör att att individerna inom en population skiljer sig åt i ärftliga egenskaper
Alla organismer producerar en större mängd avkomma än vad som kan överleva.
I kampen för tillvaron sker en selektion, ett naturligt urval. Det innebär att de individer med bäst anpassning till miljön överlever bäst och fortplantar sig mer än andra individer, de har störst möjlighet till att sprida sina alleler till nästa generation
Biogeografi- organismers utbredning
Arter som är tydliga släkt men som är utspridda i världen kan bero på:
Förfäder från en art kan ha flutit i vatten, segla på drivved och tagit sig över havet
De olika världsdelarna hängde ihop men kontinenterna i jorden rör på sig och kan ibland spricka eller fogas tillsammans. (plattektonik). Växter som är nära i släkt som till exempel sydbokar som både finns i sydamerika och Australien kan inte ha tagit sig över vatten och orsaken till att de är utspridda är då plattektonik.
En art som bara lever i ett begränsat område kallas endemiskt för den regionen, de brukar vara i isolerade öar.
Orsaker till begränsade utbredningen kan vara
Arten fanns tidigare över ett större område men sedan dog på många håll
Arten har inte haft möjlighet att sprida sig över något större.
Biokemiska likheter
Biokemiska likheter hos organismer innebär att de är uppbyggda av i princip samma kemiska ämnen (proteiner, kolhydrater, lipider och nukleinsyror. Dessutom ingår alltid samma slags aminosyror i proteinerna. Även den genetiska koden är densamma i alla kända organismer. Strukturen på viktiga protein och Dna-skevsens liknar varandra ju närmare släkt de är.
Rudimentära organ
När en djurkropps byggnad förändras genom anpassning under lång tid, blir ofta en del organ med betydelsefulla, medan andra tillbakabildas. Organ som har verkat förlora sin ursprungliga betydelse kallas för rudimentära organ. Exempel på detta är människans svanskotan som finns kvar men vi har inte längre svansar. Och rester på bäckben och bakben innanför valarnas hud, det tyder på att de härstammar från djur som levde på land
Homologa organ
Organ med samma ursprung men som kan ha olika funktioner kallas för homologa organ, ett exempel på detta är vår arm som har samma typ av utskott på kroppen som fåglarnas vingar.
Analoga organ
Organ med olika ursprung men med samma funktion kallas för analoga organ, Fåglarnas vingar är analoga med insekternas vingar
ledfossiler
Fossiler som används för att få fram åldern på bergarter kallas för ledfossiler. Ju yngre fossiler är desto mer liknar de organismer som lever i våra dagar, det betyder att det måste ha skett en förändring bland organismer.
Charles Darwins bok
Om arternas uppkomst genom naturligt urval
Överslagshandlingar
innebär att djuret blir för överstimulerat och då sker en inre konflikt inuti djuret som gör den helt omotiverad. som en situation om att slåss eller fly kan djuret börja picka på gräs. Sånna märkliga beteenden kallas överslagshandlingar.
Viktiga slutsatser av etologiska studier:
Djuren reagerar på sin omgivning automatiskt
Hjälper oss att förstå sådant som är märkligt, som när gökunges föräldrar fortsätter mata de utan att de märker att de är lurade.
Varför tamadjur och djur i djurparker fortsätter med sina medfödda beteenden
Vi lär oss att skapa en miljö för att tamdjur ska fortsätta utföra sina naturliga beteenden
Man kan använda nyckelretning eller superstimuli för att slippa störande ljud som att hålla bort måsar från flyg genom att spela upp döende mås ljud.
Vad beteende ekologin studerar:
Hur gör djuret för att ha tillräckligt med resurser
Hur klara sig djuret från att bli uppätet av ett rovdjur
Hur samspelar djuret sig med andra djur av samma ord, sociala system och kommunikation
Hur samspelar djur med organismer
Hur fungerar beteendet när djur ska föröka sig
Supernormala stimuli
En överdriven nyckelretning. T.ex att gökungen skriker högre för att få mer mat.
Retningsummation
Flera retningar samverkar för att utlösa det lämpliga beteendet his djuret
Fixa rörelsemönster
Enskilda beteenden som djuret utför alltid på samma sätt. Utförs som svar på en nyckelretning oavsett om nyckelretningen får stopp
Styrningsrörelser eller taxier
Rörelser som är riktade mot ett stimuli
Mimikry
Har samma varningssignal som andra farliga djur
Monogami
Monogami betyder att en individ har en enda partner åt gången, antingen under en viss period eller hela livet. Det kan förekomma både hos djur och människor och kan vara socialt, sexuellt eller genetiskt.
Lek-parningsystem
Lek-parningssystem innebär att hanar samlas på en lekplats för att imponera på honor, som sedan väljer sin partner. Vanligt hos exempelvis tjädrar och paradisfåglar, där hanarna tävlar genom uppvisningar som sång, dans eller färgprakt. Oftast bildas inga långvariga par, och hanen deltar inte i ungens uppfostran. Systemet driver stark sexuell selektion och gynnar de mest attraktiva egenskaperna.
