Allmän rättslära Flashcards
Är straffrätten offentligrättslig?
Straffrätten är en del av offentligrätten och blir därför offentligrättslig. När man ska avgöra i brott och straff så är det ett rättsobjekt som ställs emot staten. Det är bara staten som kan frihetsberöva en invånare. Vid brott har man brutit mot statens lagar och straffas av statens påföljder.
Vad är civilrätt?
Handlar om förhållandet / relationen mellan två olika privaträttsliga subjekt/parter, alltså mellan olika företag och mellan enskilda personer. Civilrätten har ofta med avtalsrättsliga frågor att göra även makar som bestämmer sig för att skiljas (Äktenskapsbalk) exempelvis frågor kring vårdnadstvister.
Vad är offentligrätt?
Reglerar de offentliga institutionernas verksamhet på statlig och kommunal nivå. Relationen existerar mellan offentliga institutioner (det allmänna) också enskilda samt mellan individer och juridiska personer. Reglerar relationen mellan och inom offentliga institutioner genom administrativa samt organisatoriska regler. Både förvaltningsrätt, statsrätt samt skatterätt ingår i den offentliga rätten.
Dispositiva
Rättsregler som ger förslag på hur överenskommelser kan se ut, dessa regler är inte tvingade för enskilda personer, de innebär att dessa är fullt möjliga att avtala bort.
Indispositiva
Rättsregler som är tvingande, bestämmelser som ej går att avtala bort.
Förmögenhetsrätt
väl kopplat till avtals och köprätt, har med ekonomiska transaktioner mellan parter där kontrakt och avtal är inblandat.
Förvaltningsrätt
Behandlar hur olika statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter ska handlägga ärenden inom deras områden. Delas in i underdiscipliner som exempelvis socialrätt, socialförsäkringsrätt, hälso och sjukvårdsrätt, skolrätt och polisrätt. Ytterligare en del av förvaltningsrätten är kommunalrätten som reglerar den kommunala sammansättningen, organisationen samt verksamheten. Förvaltningsmyndigheter har blivit delegerade en beslutsrätt av staten att utöva myndighet, dvs vissa tjänstemän har befogenhet att fatta juridiska beslut mot enskilda personer.
statsrätt eller konstitutionell rätt
Reglerar de högsta statsinstitutionerna som riksdag och regering, får utöva makt i förhållande till enskilda samt organisatoriska uppbyggnad ska se ut. Dessa regler kommer främst från grundlagar såsom RF och SO men också från annan lagstiftning som riksdagsordningen (RO) samt vallagen (ValL).
skatterätt
Behandlar frågor hur skatte och fördelningsfrågor ska hanteras.
straffrätt
Innehåller regler och hanterar det allmänna förhållandet till enskilda människor. Lagstiftningen inom detta område är tvingande och skiljer sig härmed ifrån civilrätten.
Legalitetsprincipen
Den offentliga makten ska utövas under lagarna. Detta innebär, för att en handling ska kunna rubriseras som ett brott ska den vara preciserad i lag som brottslig 1 kap 1§ BrB.
Processrätt
Återfinns i flera lagar och innehåller formella regler om hur handläggning av olika ärenden i domstol ska utformas. Indelningen brukar ofta göras enligt straffprocessrätt, förvaltningsprocessrätt samt civilprocessrätt. Civilprocessen styrs främst av regler ifrån Rättegångsbalken (RB) hanterar konflikter mellan enskilda parter. Sker i domstolar som Tingsrätten, hovrätten och högsta domstolen. Förvaltningsprocessen hanteras i förvaltningslagen (FL) samt förvaltningsprocesslagen (FPL). Reglerna är tvingande. Sker i domstolar som förvaltningsdomstolen, kammarrätten och högsta förvaltningsdomstolen. Straffprocessen hanterar konflikter kopplade till brott. Åklagarmyndigheten driver oftast processen. Reglerna är tvingande.
Internationell rätt
Innefattar konventioner, traktat, resolutioner, direktiv och överenskommelser. Innefattar Europarätten, den internationella privaträtten (konventioner) samt folkrätten. Europarätten innehåller Eurätten, interna regler för den gemensamma marknaden. Lagstiftningen måste anpassa sig efter regler av denna överstatliga organisations, regler kring gemensam marknad, asyl, jordbruk och transportpolitik (den första pelaren). Andra pelaren gemensamma utrikes och säkerhetspolitik. Den tredje pelaren rättsliga och inrikesfrågor, frågor kring brottslighet, missbruk osv. Den internationella privaträtten hanterar frågor kring enskildas konflikter vid flera olika länders rättsregler kan bli aktuella. Folkrätten reglerar frågor om olika länders relationer till varandra och rör frågor kring mänskliga rättigheter även miljöfrågor, patenträttigheter och hur dessa ska hanteras mellan stater.
humanitära rätten
Hur krigsföring får utföras, vilka vapen som får användas.
Rättsregel
En generell regel eller norm, kan också vara ett lagrum som tagits fram från riksdagen och regeringen i form av lagar. Följs inte dessa finns tydliga sanktioner inom straffrätten.
Rättsföljd
– Innefattar de konsekvenser som inträffar om vissa rättsfakta är uppfyllda.
Rättsordning
Civilrätt och offentligrätt men också straffrätt, processrätt och internationell rätt
Rekvisit
Man kan säga att dessa är rättsreglernas byggstenar och anger vilka förutsättningar och omständigheter ett fall blir i bedömningen av rättsfakta.
Allmän domstol
Tingsrätter – dömer i tvistemål mellan två eller flera personer eller företag och brottmål som gäller huruvida en person har brutit mot någon straffrättslig regel. Viktiga lagar inom tingsrättens mål är avtalslagen, köplagen, lagstiftning som rör konkurser, brottsbalken, vårdnadstvister med mera. Hovrätter är nästa instans som tar upp avgöranden om någon part inte är nöjd med avgörandet i tingsrätterna. Parten eller parterna kan överklaga till hovrätten. Högsta domstolen är högsta instans som behandlar överklaganden som avgjorts i hovrätterna.
Förvaltningsdomstol
Dessa är förvaltningsrätterna ( en i varje län) i första instans. Kammarrätten är andra instans och finns 4 st av dessa i Sverige. Högsta förvaltningsdomstolen är tredje instans. Förvaltningsrätterna tar hand om överklaganden kopplat till beslut fattade av kommunala myndigheter, mål som exempelvis skattemål, indragningar av körkort, omhändertagandet av barn, bistånd enligt SoL, och LSS (lagen om stöd och service till funktionshindrade). Förvaltningsprocesslagen (FpL) är en grundläggande lag inom förvaltningsdomstolarna.
Arbetsdomstol
Är högsta domstol i olika former av arbetstvister.
Prejudikat
Vägledande avgöranden.
inkorporering
Handlar om att hela konventionen i fråga tas in i den internationella lagstiftningen. Europeiska konventionen (skydd för mänskliga rättigheter och de grundläggande friheterna) EKMR trädde i kraft 1953 och har inkorporerats (tagits in i svenska lag) genom en särskild lag (SFS 1994:1219). FN:s barnkonvention på samma vis har inkorporerats på samma vis genom svensk lagstiftning år 2020. (2018:1197). Inkorporering innebär att det i en lag eller annan författning anges att traktatens bestämmelser gäller direkt i Sverige. Traktatens autentiska text, på ett eller flera språk, ligger då till grund för tillämpningen.
transformering
Innebär att internationella lagar ändras och anpassas efter konventionens bestämmelser. Transformering innebär antingen att texten till en överenskommelse översätts till svenska och sedan tas in i en svensk författning, eller att överenskommelsen omarbetas till svensk författningstext.
monistiska rättssystem
Innebär att ingångna konventioner automatiskt blir en del av den interna, nationella rätten. Den internationella konventionen skall således direkt tillämpas av domstolar och andra myndigheter på samma sätt som nationellt stiftad lag.
Duslistiska rättssytem
– I en dualistisk stat, till vilka räknas bl.a. de nordiska länderna, Storbritannien och Tyskland, krävs särskild lagstiftning för att konventionen skall gälla internrättsligt. Om ingen särskild lagstiftningsakt har vidtagits blir konventionen endast indirekt gällande som utfyllnad till nationella rättsregler. Vid en konflikt mellan en bestämmelse i en konvention och den nationella lagstiftningen är det lagen som gäller.
EU
Europeiska unionen där Sverige har ett medlemskap inom. I och med medlemskapet är Sverige skyldig att införa och följa Eu rätten. Europeiska rådet är det högsta beslutande organet som tillsammans med europaparlamentets lagstiftar och utövar budgetfunktionen.
primärrättsliga normer EU
Eu rätten delas in i primär och sekundära normer. Primärrättsliga normer finns inom fördraget om europeiska unionen (FEU) och fördraget om europeiska unionens funktionssätt (FEUF).
Sekundärrättsliga normer EU
skapas med utgångspunkt i den kompetens som föredragen ger EU:S organ.
soft law
– Utöver de primära och sekundära rätten finns regler som är icke bindande rekommendationer. De regler som återfinns i de grundläggande fördragen och i förordningar blir DIREKT utan några åtgärder från enskilda medlemsstatens sida.
Eus direktiv
– Många regler som skapas ska implementeras direkt, sker genom lagstiftning.
Eu Direkt effekt
– innebär att regeln kan ge upphov till individuella rättigheter och skyldigheter och åberopas av enskilda inför domstolar och myndigheter trots att den främst riktar in sig till medlemsländerna. För att en regel ska ha direkt effekt krävs att den är ovillkorlig så att den kan tillämpas utan kompletterande regler behöver utfärdas.
Bokstavstolkning
man preciserar ordens betydelse.
Teleologisk tolkning
ser mer till vad syftet med lagen är än till själva texten, tolkning.
Restriktiv tolkning
lägger sig nära uttalanden (lagtext eller förarbeten). Detta gäller vid ingripande lagstiftning, då måste man använda sig av denna tolkning. Otydlig eller oklar lagtext exempelvis om hunden i en affär är förbjuden, är katten då också det? Med en restriktiv tolkning så är inte katten förbjuden.
Extensiv tolkning
att man inte lägger sig nära, gör mindre ingripanden kring lagstiftning. Socialtjänstlagen gör mer en extensiv tolkning än en restriktiv.
Analogisk tolkning
överförd tolkning. Exempel ej betalat sin hyra, sker vissa saker rättsligt. Betalat hyran men inte sin el. tillämpar ellagen, då kan man gå via hyreslagen (handlar om socialt behov) i hyreslagen är de reglerat på detta sätt, analogt kan man tyda detta på ett visst sätt.
E contrario
viktigt att förstå. Lagstiftningen försöker vara så precis det bara går. Man räknar inte upp alla situationer som en viss lagstiftning ska vara möjligt. Econtrario, handlar också om de områden som inte tas upp.
Retroaktiv lagstiftning
Inom straffrätten är det förbud mot retroaktiv lagstiftning. Detta innebär att om något inte var definierat som ett brott när gärningen begicks kan heller inte bestraffas i efterhand (retroaktivt) inte heller får strängare straff eller påföljd dömas ut än det som varit föreskrivit för brottet när detta begicks (2 kap 10§) RF.
Restriktiv lagstiftining
Följaktligen blir det då så att en restriktiv tillämpning innebär att domstolen endast tillåts att döma personer som klart och tydligt faller under brottsbeskrivningen, medan personer som inte klart och tydligt faller under brottsbeskrivningen får gå fria. ”hellre fria än fälla”
civilrättsliga områden
– Familjerätt och avtalsrätt
Offentligrättsliga områden
straffrätt, processrätt och förvaltningsrätt
Rättspraxis
Avser tidigare domar från högre domstolar och vissa myndigheter som anses vara vägledande i tolkningen av olika bestämmelser
Allmänna råd
myndigheternas rekommendationer som är allmänna råd och icke bindande.
Sedvanerätten
Hur man brukar göra vissa saker, kopplat till vanor som exempelvis en person som genat över en tomt i 20 år har sedvanerätt till detta.
Juridisk doktrin
– Innefattar litteratur eller andra medier där rättsvetenskapliga intresserade forskare för fram åsikter om hur lagar och rättsliga principer bör tolkas och tillämpas. De vill skapa struktur i rättssystemet. Lagkommentarer på Juno är ett exempel.
Kommittédirektiv
Man skriver ett direktiv i kommittén som utreder och talar om vilka områden som behövs utredas. Som exempel betygen i grundskolan. Vill inte utreda möjligheterna att hantera betyget F. tydlig politisk styrning). Statens offentliga utredningar publiceras detta inom departementsserien SUO eller DS. Utredningen kallas betänkande.
Lagrådets yttrande
Många gånger finns de förslag på ändring av ny lag. Ibland remitteras detta till Lagrådet då. De tittar på hur lagförslagen förhåller sig till annan befintlig lagtext. Och hur förhåller det sig till den nationella arenan. De avger ett remissvar som man skickar tillbaka till regeringen.
Proposition
Efter remissvaret ifrån Lagrådet bearbetar regeringen detta inom departementen. Tycker de är en bra idé så går de vidare en proposition/förslag till riksdagen. De kan strunta i det Lagrådet säger och behöver inte följa Lagrådets rekommendation. Det finns olika typer av förarbeten vilka har varierande status som rättskällor. Vissa förarbeten har större betydelse och andra mindre vid den rättsliga tillämpningen. Huvudregeln är att ju längre lagstiftningsprocessen har kommit, desto tyngre väger förarbetet vid tolkning och tillämpning, vilket innebär att propositioner och betänkanden, som utgör dokument i sluttampen av lagstiftningsprocessen, ofta har stor betydelse för rättstillämpningen.
Utskottsbetänkande
Efter propositionen kommit till riksdagen så behandlar Riksdagen detta förslag, där riksdagsutskott som avger utskottsbetänkande (de berättar vad de tycker om förslaget). Är de positiva så tas detta upp i kammaren. Är majoriteten för detta förslag så går detta igenom.
Kummulativa rekvisit
De kumulativa rekvisiten måste samtliga vara uppfyllda för att bestämmelsen skall gälla, det vill säga om X och Y så inträder Z.
Alternativa rekvisit
– innebär att något rekvisit inom samma mening ska vara uppfyllt. Står det och/eller i meningen så är det något som ska vara uppfyllt.
Högsta domstolen är en?
Den ingår i civilrättsliga området och blir därför allmän domstol
Inkorporering och transformering av internationella konventioner används i dualistiska rättssytem
För i ett dualistiskt rättssystem så blir inte internationella lagar automatiskt en del av den nationella rätten vilket det blir i monistiska. Och både inkorporering och transformering är två metoder där internationella lagar inför i nationell rättssystem.
Restriktiv strafflagstillämpning leder till att fler blir frikända
Det är för att med restriktiv strafflagstillämpning så måste domstolarna hålla sig strikt till bestämmelsens formulering. Det kan alltså inte tolka in någon handling utan kan enbart fälla personen som klart och tydligt faller under brottsbeskrivningen annars måste de fria personen.
Straffstadganden får inte tillämpas retroaktivt
Enligt legalitetsprincipen så måste den handling som personen brutit emot finnas stadgat i lag för att personen ska kunna dömas. Ett straffstadgande kan därför inte vara retroaktivt eftersom medborgarna måste kunna förutse vilka handlingar som är straffbelagda. Det är för att kunna ta till av rättssäkerheten och skyddas mot godtycke i rättstillämpningen.
Vad gäller om en oren accept inkommer före acceptfristens utgång? (anbudsgivaren är inte längre bunden)
Därför att en oren accept innehåller förändringar i avtalets villkor och därför blir det ett nytt anbud. Det ursprungliga anbudet gäller därför inte.
Är en faktura ett utbud eller en bekräftelse?
en bekräftelse
Kan en domstol i en tolkningstvist tolka ett avtal i strid med dess ordalydelse?
Ja, det kan dem. Domstolen måste följa vad lagen säger men tolkar lagen utifrån fallets rekvisit.
Sofia hyr ut sin stuga om somrarna. Hon erbjuder i ett brev i slutet av maj kompisen
Saga att hyra stugan under juli månad för 5000 kr. Saga accepterar förslaget men vill
endast betala 3000 kr. Är detta en oren accept?
Ja, Därför att det är en ändring i avtalet, hon accepterar att hyra stugan men ändrar dispositionen därför blir det ett nytt anbud alltså oren accept.
formalavtal
Formalavtalet är ett avtal där det i lagen krävs skriftlig form och där vissa formkrav finns med. Oftast att de ska vara skriftligt men också att det ska bevittnas. Formalavtal förekommer på områden där det är särskilt viktigt att undvika förhastade avtal, t.ex. vid fastighetsöverlåtelser och upplåtelser av jordbruksarrende samt bodelning inom familjerätten. Även behovet av dokumentation för framtiden har betydelse för kravet på skriftlig form vid fastighetsköpet. Här kan det vara fråga om att ha underlag för ansökan om lagfart (officiell registrering av fastighetsköpet).
stora generalklausulen
36§ kallas ofta för den stora generalklausulen. Berör oskäliga avtalsvillkor. Delar av avtalet kan vara ogiltiga utan att hela avtalet bedöms som ogiltigt. Detta kan inträffa om någon eller några av avtalet bedöms oskäliga mot någon av parterna. Oskäliga avtal kan jämkas eller helt uteslutas ur avtalet.
lilla generealklausulen
33§ kallas ofta för lilla generalklausulen. Denna är konstruerad utifrån en objektiv och subjektiv sida. Den objektiva sidan avser förekomsten av vissa omständigheter, då rättshandlingen företas. Omständigheterna ska vara av sådan kvalificerad beskaffenhet att det skulle strida mot tro och heder att med kännedom om dem åberopa rättshandlingen. Omständigheterna måste alltså ha förelegat vid rättshandlingens tillkomst. Den subjektiva sidan är att medkontrahenten faktiskt har haft sådan vetskap om omständigheterna. Man ska ha haft kännedom om dem senast då rättshandlingen företogs. Att få kännedom om dem vid ett senare tillfälle utesluter regelns tillämpning. Exempel: Den ena parten utnyttjar den andra partens sjukdomstillstånd.
oren accept
Accepten måste stämma överens med anbudet om accepten inte gör det gäller den inte längre som accept, detta kallas oren accept. Det innebär att partskonstellationen även här blir omvänd, så att den tidigare anbudsgivaren blir den som ska ta ställning till ett anbud, dvs. den orena accepten. Stadgar att accept som innehåller förändringar av avtalets villkor, som de formulerade i anbudet är att betrakta som en oren accept. Det är ett nytt anbud. Anbudet kan ändras, missuppfattas (jag accepterar med denna förändring.) exempel, du får köpa cykeln för 2000kr och köparen säger att jag köper den för 1000kr, då bildas en oren accept.
ren accept
När anbud och accept till området stämmer överens uppstår avtalet. Avtalet är som regel formlöst och således gäller också muntliga avtal. Undantag för formallag i speciallag. Avtalsbundenhet enligt löftesprincipen. Exempel på ren accept: finsoffan lämnar ett anbud och köparen accepterar budet och de kommer överens och ren accept skapas.
acceptfrist
Anbudsgivaren till sitt anbud är bunden till en viss tid men detta är inte hur länge som helst. Den tid som anbudsgivaren är bunden till kallas acceptfristen, vars längd kan utformas på flera sätt som exempelvis att svar ska komma inom 14 arbetsdagar eller att anbudsgivaren skrivit ett visst avtal.
Obegränsad acceptfrist
När anbudsgivaren inte kräver något särskilt svar. Avsikten är att avtal kan slutas utan gensvar, det anges i dessa fall inte en acceptfrist. En variant är konkludent handlande men också ett annat exempel när anbudsgivaren inte kräver något svar i form att han vill hyra ut sin sommarstuga till en person (undersöka intresset samt att anbudsmottagaren får fundera på saken )
legal acceptfrist
Avtalas ingen betänketid gäller legal acceptfrist, hur lång den legala acceptfristen avgörs från fall till fall. Beroende på bland annat avtalets komplexitet. Detta kan man utläsa via 3§ i avtalslagen. Vad som är skälig betänketid beror på vad anbudet avser. Sker kommunikationen mellan fax eller telegram så måste detta också tas hänsyn till för längre acceptfrist.
sen accept
En sen accept är ett nytt anbud. Acceptfristen kan variera beroende på vad det är för avtalsförhandling, det kan vara en muntlig snabb acceptfrist eller en längre. Vid en sen accept så är säljaren bara bundna till sitt anbud till ett visst datum. Acceptfristen har gått ut. Kommer det in ett anbud senare så har de bytt plats och man påbörjar en legal acceptfrist och säljaren får svara på detta anbud i stället.
Anbudsgivare
Den person som framställer ett erbjudande
anbud
- ett riktat meddelande till någon att du får köpa en produkt.
muntliga anbud
Om anbudet är muntligt och görs mellan personer som är närvarande eller via telefon gäller att anbudet ska antas omedelbart, såvida anbudsgivaren inte har gett anstånd med svaret, 3 § andra stycket. Även kommunikation i realtid på internet torde följa denna regel.
Utbud
Anbudet ska vara preciserat och ha en bestämd adressat. Om en person, S, avger ett anbud med tillräcklig precision men kompletterar det med någon reservation av typen “utan förbindelse”, “ej bindande anbud” eller liknande uttryck så innebär det att bundenhet inte uppkommer. Denna typ av anbud med reservation kallas ibland för utbud. Moderna exempel på detta är massutskick via e-post eller information på en webbsida.
Reellt handlande
Handlar om att parten företar en fysisk handling som direkt grundar ett avtal. Fysiska handlingen avser när man parkerar bilen och går och betalar för parkeringsbiljetten. Eller den fysiska handlingen när man kliver på en buss och betalar bussbiljetten.
konkludent handlande
– Ett visst uppträdande från anbudsmottagarens sida. Faller under obegränsad accepfrist där anbudsgivaren inte kräver ett svar inom en bestämd tid. Exempelvis när man beställer varor hos en handlare så förväntar man sig inte något svar från leverantören utan man räknar med att leveranser kommer att ske ändå. Detta är vanligtvis en aktiv handling som exempelvis att kliva på en buss där man då förväntas att betala för sin bussbiljett (då man börjar använda en erbjuden tjänst och förväntas att betala för denna). Inget formellt avtal finns mellan parterna men man agerar som om de skulle finnas något. Man agerar utefter förväntningar utan muntligt eller skriftligt avtal.
konsensusavtal
Konsensualavtalet (lat. consensus, överensstämmelse) är bindande oavsett formen. Det ska föreligga samstämmiga viljeförklaringar och båda parter ska vara överens om avtalet. Avtalet kan vara muntligt eller skriftligt. Att det vid muntliga avtal kan finnas bevissvårigheter är en annan sak, men det som kan bevisas som överenskommet är bindande. Konsensualavtalen behandlas mer i nästa avsnitt.
realavtal
- Realavtalet är en form av avtal som endast blir giltigt när det fullgörs av ena parten. Det blir bindande genom att det som avtalet avser traderas (överlämnas) till medkontrahenten. Ett avtal om saklån kännetecknas av att det blir bindande först när föremålet som en person vill låna har överlämnats till låntagaren. Gåvoavtal är ett annat exempel på realavtal.
Kontrakt
– kontrakt är inte en blankett i vanlig mening utan ett standardiserat avtal som produceras och skrivs ut för det enskilda fallet.
avtalstyper
finns tre stycken avtalstyper såsom individuella förhandlade avtal, standardavtal samt kollektivavtal.
Generalklausulen
ogiltiga avtal.
civilrättsliga mål, vem står för rättegångskostnader
Allmänna domstolar, Tingsrätten (TR) är de inte nöjda vänder de sig till Hovrätten (HOVR) och är de inte nöjda vidare till Högsta domstolen. Styrs av rättegångsbalken. I många fall om en part förlorar i en rättegång så får den stå för andra partens rättegångskostnader.
offentligrättsliga mål, vem står för rättegångskostnader
Förvaltningsdomstolar, förvaltningsdomstolen, kammarrätten och högsta förvaltningsdomstolen. Styrs framför allt av förvaltningslagen och förvaltningsprocesslagen, här behövs inte den som förlorar betala den andres omkostnader.
avtal
Ett avtal är en överenskommelse mellan två eller flera parter och det kan också syfta till själva dokumentet där överenskommelsen är nedskriven. I juridiskt språk förekommer uttryck som att ingå, träffa eller sluta ett avtal. Det betyder att parterna avtalar om något. Avtal innebär i det enkla att anbud och accept (samtycke) sker utan några motstridigheter. För att avtal ska komma till stånd krävs att accepten kommer anbudsgivaren tillhanda inom föreskriven tid, inom acceptfristen. Vidare måste accepten stämma överens med anbudet. Om accepten inte gör det gäller den inte längre som accept; den gäller som avslag i förening med nytt anbud, 6 § första stycket. En accept av detta slag kallas även oren accept. Det innebär att partskonstellationen även här blir omvänd, så att den tidigare anbudsgivaren blir den som ska ta ställning till ett anbud, dvs. den orena accepten. Oren accept leder inte till avtal utan enbart ett nytt anbud.
Anbudet förfallet
Lika väl som att den som tar emot ett anbud vill fundera på om den ska anta ett anbud eller ej, kan den genast finna att det inte är intressant. Om anbudsmottagaren tackar nej till anbudet så avslås det. Genom denna åtgärd är anbudet förfallet, 5 §. Även om acceptfristen inte har löpt ut är det förfallet och anbudsgivaren inte längre bunden av det. Anbudsmottagaren kan inte göra något för att på nytt få anbudsgivaren bunden av det.
kontraktprincipen
I många utländska rättsordningar gäller i stället kontraktsprincipen, som innebär att ingen bundenhet för någon inträder förrän båda parters viljeförklaringar har mötts. En part binder sig sålunda inte genom ett enkelt anbud. Bundenhet för båda uppstår först då anbudet har accepterats. Vid formalavtal gäller denna princip även i svensk rätt. Sålunda blir ett fastighetsköp inte bindande förrän båda parter har undertecknat köpehandlingen.
Löftesprincipen
- juridiskt begrepp, det betyder. Har man avgett ett anbud (du får köpa min cykel, så är personen bunden till detta, köparen har då ett val att acceptera detta eller inte). Man är helt enkelt bunden till formuleringen så fort man sagt det. Anbud och accept.
Principen om ”minsta ingripande åtgärd” gäller vid anordnande av både god man
och förvaltare.
ja, Om det finns mindre ingripande åtgärder tex socialtjänstens stöd, boendestöd osv så ska det först och främst prövas innan man söker god man och förvaltare
Ställföreträdarskap för barn
Omyndiga, under 18 år. Vårdnadshavare och förmyndare företräder barn. Vanligtvis barnets föräldrar. Vårdnadshavaren för barnet som person och förmyndare kring ekonomiska biten. Vissa fall förordnas en god man företräda barnet.
Särskild företrädare
om särskild företrädare för barn. Polis eller åklagare misstänker att barnet blivit utsatt för våld av föräldern. Den personen tar över alla befogenheter. Aktuellt om föräldrarna inte kan ta hand om barnet, avlider eller är frånvarande.
Vilka saknar rättslig / har rättslig handlingsförmåga?
den som är under 18 år
Den som har förvaltare
den som är försatt i konkurs
Äktenskapsskillnad rörande underhållningsskyldighet
Separerar man skilja sig så kvarstår denna underhållningsskyldighet tills att separationen gått igenom. Men begär den ena betänketid eller om de har barn (under 6 månader) så kvarstår denna underhållningsskyldighet.
När upphör ett samboförhållande?
om en eller båda ingår i äktenskap
om de flyttar isär
om någon av sambona avlider
sambos egendom
gemensam bostad och bohag. ingår ej: enskild egendom,
mater est principen
Den som föder barnet är barnets moder.
Intermistiskt beslut
Tillfälligt beslut i väntan på det stora omfattande beslutet
Europakonventionen kan vara tillämplig när människor riskerar vräkning.
ja, Man kan hävda Europakonventionen artikel 8 – rätten till ett eget hem som en princip. Det är den enda lagen som använder ordet ”hem” och inte boende.
behörighet
kvarvarande handlingsutrymme efter det att fullmaktsgivaren gett fullmäktigen särskilda inskränkande instruktioner. Dessa framgår inte av fullmakten. Vaf fullmäktigen kan göra med stöd av fullmakten
Befogenhet
Vad fullmäktigen får göra med stöd av fullmakten med bindande verkan för fullmaktsgivaren. Behörigheten anger fullmaktens gräns. Vad fullmäktigen får göra, vad huvudmannen tillåter fullmäktigen att göra.
fullmäktige
den som fått fullmakt.
Huvudman
jag som ber dig ingå avtal för min räkning
Tredje man
någon ingår avtal med några andra, exempelvis inom en familj. Någon annan är den som blir den tredje man. Syftar till att de finns någon mer utomstående som ska blandas in i avtalet.
Fullmakt
Om personer ingår avtal mellan varandra ingår man avtalet direkt utan mellanhänder. Finns dock flera sätt med mellanhänder. Detta sker ofta genom fullmakt. Det finns olika typer av fullmakt och mellanmän. Fullmaktens gränser, blir inte som huvudman alltid bunden. Du blir bunden om du håller dig inom vissa gränser som behörighet och befogenhet. Överskrids behörigheten, då som huvudman har du inte blivit bunden av detta. Huvudregeln är om du håller dig inom gränserna där behörigheten är en sådan så är det du som huvudman bunden inte du. Befogenhet är detaljerade villkor som jag lämnar till dig. Behörigheten är exempel att sälja bil. befogenheterna är 50000 kronor.
Självständig fullmakt
självständig fullmakt en som talar för sig själv. exempel anställd som butiksbiträde, man får sälja de varor som finns i affären. Behörigheten är det som framstår som tredje man är det normala för de jag får göra. Det som inte faller inom behörigheten att man exempelvis säljer hyllorna som kläderna ligger på, då har jag gått utanför behörigheten och avtalet.
Självständiga fullmakter är ”skriftliga fullmakter” ( en handling som lämnats till fullmäktigen för att visas upp av fullmäktigen för tredje man), ”Särskilt meddelande” (muntligt eller skriftligt, från huvudmannen direkt till tredjemannen), ”ställningsfullmakt” ( 10§ i avtalslagen)
Uppdragsfullmakt
– Ett meddelande som huvudmannen riktar till fullmäktigen (inte till tredje man). Uppdragsfullmakten är en osjälvständig fullmakt. Genom att den inte har något yttre uttryck som är iaktagbart för en tredje man. ”dagliga livets småaaffärer”.
osjälvständig fullmakt
Uppdragsfullmakt, 18§ som är ett internt, skriftligt eller muntligt meddelande till fullmäktigen. Behörighet och befogenhet förfaller och huvudmannen blir inte bunden till överträdelse även vid tredje mans goda tro.
pacta sunt servanda
avtal ska hållas. Avtalet binder parterna och tvingar dem att fullgöra sina förpliktelser. Förpliktelser är ömsesidiga.
faktiskt handlande
Att man agerar direkt. menas att man inom den offentliga förvaltningen utför uppgifter som inte är ärenden. Exempel på detta är en lärare som genomför en lektion eller en kriminalvårdare som visiterar en intagen.
Avtalsbundenhet
avtalslagen 1 kap avtalsbundenhet uppstår. Avtalsbundenhet enligt löftesprincipen när anbud och accept stämmer överens så uppstår avtalet.
avtalsförslag
Använder man vissa meningar ”utan förbindelser” så kan man undgå löftesprincipen.
anbudsförfrågningar
En uppmaning till att lämna anbud är inte att betrakta som ett bindande anbud. Exempel, att man söker någon som kan laga min soffa. Inte bunden till själva uppmaningen.
fel i anbud
Rättelse, ond eller go tro eller avtalsbundenhet.. syftet med lagstiftning och avtal är inte att de ska bli konflikter, det är tvärt om. Syftet med lagstiftning är att undgå tvister. Det blir fel ibland. Det finns möjligheter att frångå löftesprincipen (bunden till sitt anbud). Som exempel, om rättelse når mottagaren innan eller i samband med att han /hon tar del av det ursprungliga anbudet anses rättelsen vara gjord. Här finns det möjlighet för anbudsgivaren att ändra information (ex pris), då kan man ta tillbaka det tidigare priset. Ond eller god tro, är man i god tro så tror man att motparter menar det han eller hon säger, är man i ond tro så gör man inte det, men oavsett går man vidare i avtalet i vetskapen med att motpartern vill det eller inte. Exempel att man misstänker att anbudsgivaren skrivit fel pris att cykeln ska kosta 2000 i stället för 200kr och då innebär det att du går in i ond tro. Avtalsbundenhet uppstår inte om felet beror på överföringsfel. Exempelvis att man faxar ett anbud till någon att de skrivs ut och saknas bläck exempelvis så är man inte heller bunden.
I vilka tre huvudgrupper indelas processrätten?
Processrätten delas vanligen in i straffprocess, civilprocess och förvaltningsprocess.
Vad för ansökan är nödvändig för att inleda ett tvistemål eller brottmål?
I båda processerna lämnas en stämningsansökan till domstolen.
Kan Europakonventionen (EKMR) åberopas i svenska domstolar?
JA
