Alla fallen

Question 1

Fall 1 - häst
Ett 6 månader gammalt föl med ruggig hårrem från ett större svenskt stuteri
avmaskades och ut med träcken kom massor av de maskar som finns i flaskan.

1. Vad kan det vara frågan om – finns utrymme för förväxling?
2. Livscykel?
3. Förekomst? Förväntar man sig att alla hästar oavsett ålder är infekterade?
4. Skador? Symptom?
5. Hur skulle man på annat sätt kunna ta reda på om fölet var smittat? (Vad
   är begränsningarna med denna metod?)

Answer 1

1. Spolmask
   (Helminter - Rundmask - icke bursogena - strikt värddjursspecifika - endoparasit - betesburen)
   - Extra tydlig pga hästens ålder (föl)
   (kan finnas risk för förväxling med springmask)
2. Direkt livscykel
   - Tar in ett larverat ägg (med en L3 larv, som utvecklats på bete)
   - Kläcks i magen, den migrerar/tränger igenom tarmväggen - till lever, hjärta, lungor
   - Hostas upp och sväljs ner - passerar magsäcken
   - Utvecklas till adulta larver i jejunum och duodenum
   - Predilektionsställe: duodenum/jejunum
   - PPP: 10-12 veckor
   - Immunitet vid 1-2 års ålder
3. • Förekomst av spolmask på de flesta stuterierna (31-60%)
   • jättevanlig parasit hos föl, nästan alla får rutinmässig avmaskning
   • Endast föl förväntas infekteras
   • Spolmaskäggen finns kvar länge i miljön
4. • Brukar oftast inte orsaka stora problem
   • Kraftiga infektioner kan leda till allvarliga konsekvenser
   • Patogenes: hosta och näsflöde, försämrad tillväxt (tävlar om näringsämnen), minskad aptit, ruggig päls, tarmobstruktion
   • Vuxna spolmaskar orsakar skada
5. Träckprov - se ägg
   Avmaska alla föl mot spolmask vid
   - 8-10 v ålder
   - 16-18 v ålder
   Avmaska vid påvisad förekomst
   - Åringar (Januari-Februari)

• Begränsningar - ser inga ägg vid för tidigt prov
• Föl avmaskas rutinmässigt mot spolmask

Question 2

Fall 2 - Häst
Under vårvintern börjar en islandshäst i stallet att klia sig, ffa man och hals.

1. Vad kan detta bero på? Vad kan det vara frågan om?
   - Vilka ektoparasit kan ni se på bilden nedan och i mikroskopet? Artbestäm dem och beskriv vad som skiljer dem åt.
   - Vad borde du dessutom ha i åtanke om det skulle ske några månader
   senare (tidig sommar)?
2. Livscykel?
3. Förekomst?
4. Skador? Symptom?
5. Hur ställs diagnosen?
6. Behandling

Answer 2

1. Löss
   (leddjur, ektoparasit)
   - Vinter - vår
   - Väldigt värddjursspecifika
   - Kontaktsmitta
   - Lägger ägg på hårstrån
   - Lever inte så länge i miljön (några få dygn)

Blodsugande lus (spetsig): suger blod, kan vara vektor för andra smittor. FFA mankam, svansrot, hovskägg

Pälsätande (trubbig): lever på päls. FFA huvud, hals, rygg

2. Direkt livscykel (som de flesta ektoparasiter)
   - Vuxen hona producerar ägg (gnetter), kommer ut en nymf (lika som vuxna men mindre), de blir sedan vuxna och kan para sig vidare
   - PPP: 2-3 veckor
3. Förekomst
   - Inte jättevanligt, men förekommande
   - Ffa långhåriga hästar
4. • Klåda
   • Irritation
   • Hårlösa fläckar
   • Om närmare sommaren: sommareksem, knott
5. • Diagnosen ställs genom artbestämning
   • Påvisa löss eller gnetter
6. Utvärtes preparat (måste upprepas flera ggr)

Question 3

Fall 3 - Nötkreatur
En nötköttsproducent har upptäckt att vissa djur på stall har hårlösa fläckar. Vissa av djuren kliar sig också mer än vanligt mot inredningen.

1. Vad kan det tänkas vara? Vilka parasiter kan ge dessa symptom?
   Hur smittar parasiten/parasiterna?
   Kan smittan överföras till andra djurslag?
2. Livscykel?
3. Förekomst?
4. Symtom, skador?
5. Hur ställer man diagnos?

Answer 3

1. Svansskabb
   (kvalster - leddjur - icke grävande - ektoparasit)
   - Storleken på kvalster är mindre än andra ektoparasiter, 8 ben
   - Har lite större möjlighet att leva utan värddjuret (än löss), upp till några veckor
   - Kontaktsmitta, miljösmitta
   - Finns både hona och hane
   - Smittar inte mellan djurslag, men finns samma chorioptes art hos tex häst och får
2. Direkt livscykel
   - Lever bara på värddjuret
   - Ägg kläcks upp till larv - nymf - vuxna - parar sig igen
   - PPP: ca 3 veckor
3. • Vanligt hos nötkreatur i Sverige
   • Ffa i sall
   • Ffa köttdjur men även mjölkbesättningar
4. • Intensiv klåda och är ett djurvälfärdsproblem
   • Kraftig smärta
   • Rodnad och skorpor
   • Hurförändringar med fjällighet
5. Direkt diagnos
   Skrapprov (hudskrap, räcker med ytligt eftersom de är icke-grävande kvalster) för att diagnostisera
   - Måste skrapa på gränsen mellan skada och päls

Question 4

Fall 4 - Får
En ekologisk fårproducent med närmare 300 tackor har sett att vissa djur har drabbats av så kallat käftgropsödem (påse på hakan).

1. Vad är det fråga om för parasit?
   Hur smittar parasiten?
2. Livscykel?
3. Förekomst?
4. Symtom, skador?
5. Vilken provtagning är aktuell för att ställa diagnos?
   Vad är viktigt att tänka på generellt vid sådan provtagning?

Answer 4

1. Stora leverflundran och/eller stora magmasken
   Stora leverflundran:
   - Betesburen parasit
   - Generalist
   - Maskarna är blodsugande
   - Plattmask - sugmask
   - Även taggar på ryggen som irriterar
   - Tvåkönade - hermafroditer
   - Ffa idisslare, men även människor

Stora magmasken (rundmask)
- Betesburen parasit
- Inte strikt värddjursspecifik, men ej människor

2. Livscykel
   Stora leverflundran - Indirekt livscykel:
   - Värddjur/slutvärd: får eller nöt
   - Mellanvärd: Amfibiesnäcka (kan ej smittas utan)

• Ägg med träcken - kläcks till ett infektiöst stadie - infekterar amfibiesnäckan - i snäckan sker uppförökning till ca 600 infektionsdugliga larver som kan infektera djuren - simmar ut ut snäckan och tar sig ut till betesgräs där de kan infektera djuren - tar sig via tarmen upp till levern där de blir adulta flundror - sexuell förökning - ägg via träcken
• Följer inte blodkärl eller struktur, de tar sig in i levern genom att göra sönder, irritation och blodbrist i levern
• PPP: ca 3 mån

Stora magmasken - Direkt livscykel:
- Ägg via träcken - kläcks till larver på betet (L1, L2 och L3 larver - L3 larver är det som kan smitta) - utvecklingstiden är väderberoende (måste vara varmt och fuktigt) - djuren får i sig det via bete - kommer in i tarmen - utvecklas till vuxna maskar i löpmagen (suger blod i löpmagen) - sexuell förökning - nya ägg kommer ut
- PPP: ca 3 veckor

3. Förekomst:
   Stora leverflundran - vanligt förekommande i väst- och sydsverige
   Stora magmasken - hittas i ca 25% av träckproverna. Förekommer i hela landet

Förstagångsbetare ffa hos båda

4. Symtom, skador:
   Stora leverflundran:
   - Får känsligare än nöt
   - Ofta inga eller lindriga symtom
   - Nedsatt tillväxt
   - Avmagring
   - Blodbrist
   - Diarré
   - Ödem
   - Dödsfall

Stora magmasken:
- Allt från akuta till kroniska
- Nedsatt tillväxt
- Svaghet
- Blodbrist
- Proteinbrist
- INTE diarré som huvudsymtom
- Ödem
- Dödsfall

5. Diagnos
   - Diagnos: leta efter ägg i träck - göra sedimentation
   - Tänk på timing vid provtagning
   - Tar inte proverna samtidigt för de olika - pga olika prepatens period
   - Avmaskning måste kombineras med andra åtgärder
   - Betesväxla

Question 5

Fall 5 - Hund
En djurägare kommer med en hund till kliniken. Hunden brukar ta promenader nära skogen där några rävar vistas. Huden ser skadad ut, framförallt eftersom hunden kliar sig så mycket. Klådan kom för tre veckor sedan och förvärras.
Först såg djurägare att huden rodnade och blev svullen i några områden (öron), därefter har det uppkommit sår pga det fortsatta kliandet (se bilder 1-3). Genom mikroskoperingen av hudskrap hittar veterinären några kryper (titta i
mikroskopet).

1. Vilken parasit kan orsaka sådana symtom?
   Finns någon risk att hunden kan smitta människor som bor med hunden?
2. Livscykel?
3. Förekomst?
4. Symtom, skador?
5. Diagnos? Provtagning?
6. Vilka andra parasiter kan orsaka klåda hos hundar?

Answer 5

1. Rävskabb
   - Ofta smitta vida miljön, kontaktsmitta
   - Kan överleva ca 2 veckor vid bra miljö
   - Bett på människa - skenskabb
   - Kan delvis gå över andra djurslag
   - Katter kan bli smittade av hund
2. Direkt livscykel
   - Honan gräver ner sig och lägger ägg i gångar under huden → honan dör, äggen kläcks → utvecklas till nymf, vuxna → börjar om
   - PPP - 18-20 dagar ca (3 veckor typ)
3. • Väldigt vanligt förekommande
   • Vanligaste hudsjukdomen hos hund
   • Jakthundar - riskpopulation
4. • Huvudsymtom - klåda
   • Svår till lätt, knappt märkbar klåda
   • Hudrodnader, upphöjningar i huden, skorpor, sår, mjällbildning och håravfall
5. • Diagnostisera: hudskrap, serologi (blodprov, kolla efter antikroppar, detta funkar just nu bara för rävskabb), påvisande av parasiter
6. • Löss, loppor och andra kvalster är även parasiter som kan orsaka klåda

Question 6

Fall 6 - Katt
En djurägare hittar många maskdelar i avföringen (maskar i flaskan) från en huskatt som ofta brukar jaga möss och andra små gnagare. Katten får regelbundet avmaskning mot rundmaskar. Genom träckprovanalys hittar man några ägg (se bilden)

1. Vilka parasiter kan vara de som djurägare hittade i avföringen?
   - Finns någon risk att smittan sprids till människor?
   - Kan katten smitta andra katter med sådana maskar?
2. Livscykel
3. Förekomst
   - Är det farligt för katten att vara smittad?
4. Symtom, skador
5. Diagnos

Answer 6

1. Kattens bandmask
   - Plattmaskar och segmenterade
   - Andra katter kan smittas om mellanvärd finns, inte direkt
   - Smittar inte människor
   - OBS! Larvstadierna mest patogena (mest skadliga - väl synliga cystor), Vuxna parasiter mer eller mindre harmlösa
2. Indirekt livscykel (som alla bandmaskar)
   - Värddjur/slutvärd: Katt
   - Mellanvärd: gnagare
   - Brukar befinna sig i tunntarmen
   - Vuxna maskar i tunntarmen → släpper sina sista segment → äggen innehåller en larv
   - Gnagare äter upp ägg från kattens träck tex och gnagaren blir uppäten av slutvärden (katten)
   - Vuxen bandmask har ett litet huvud och en långt växande svans av segment, där slutet innehåller ägg
   - PPP - ca 2 månader
3. • Vanligt förekommande hos utekatter
4. • Ger i regel inga kliniska symtom hos katt
   • Undantag: matsmältningsrubbningar och lös avföring
5. • Träckprovsanalys / Flotation

Question 7

Fall 7 - Fjäderfä
En konventionell äggproducent som tidigare inhyste sina värphöns i traditionella burar har sedan buromläggningen några år tillbaka sett att det av och till förekommer maskar både på och inuti äggen (se bilder samt titta på flaskan). Fåglarnas avföring är också väldigt lös och hönsen ser allmänt ruggiga ut.

1. Vilken parasit är det troligen frågan om?
2. Livscykel?
3. Förekomst?
4. Symtom, skador?
5. Diagnos?
6. Nämn minst 4 strategier som leder till minskning av parasitinfektionen

Answer 7

1. Hönsens spolmask
   - Helminter
   - Rundmask
   - Icke bursogena
2. Direkt livscykel (enkel)
   - Smittas genom ägg som innehåller larv
   - Den vuxna spolmasken lever i fågelns tunntarm och producerar där parasitägg som utskiljs med värddjurets träck. Parasitäggen sprids i fåglarnas omgivning och fåglarna smittas när de söker föda från ströbädd och marker.
3. • Välkänd och vanlig parasit med stor geografisk spridning
   • Drabbar främst kommersiell frigående värphöns besättningar och hobbyhöns
   • Kan förekomma inuti hönsägg
4. Avmagring, diarré och sänkt äggproduktion
   - Skada mest i produktion (ekonomisk)
5. Träckprov
   - Går att se skillnaden hos spolmaskarna genom att separera ägg
6. Hygien, avmaskning, desinfektion, sanering, provtagning (kontroll på situationen)

Question 8

Fall 8 - Häst
Det är vår och du ska snart släppa dina hästar på bete. Hästarna har inte avmaskats sedan efter betet förra året (augusti). Du får följande svar från laboratoriet dit du skickade träckprov från dina två hästar:
- Häst 1: 500 epg blodmask
- Häst 2: 100 epg blodmask

1. Vilken/vilka maskar avses i provsvaret?
2. Livscykel
3. Förekomst
4. Symtom, skador
5. Diagnos
   - Behöver hästarna avmaskas?
   - Vad innebär kvantitativ analys?
   - Bör någon/några kompletterande undersökningar göras?

Answer 8

1. Stor blodmask (skadligast) och/eller liten blodmask (vanligast)
   - Endoparasit
   - Rundmask - Bursogena
   - Tillhör strongylider - men infekterar häst
   - Betesburen smitta
   - Larver från blodmask överlever en svensk vinter
2. Direkt livscykel
   Små blodmaskar:
   - Äggen kommer ut med träcken - kläcks till larver - L1- L2 - L3 - alla stadierna är känsliga för solljus och torka - från träckhögarna - upp på gräset - hästen betar och får i sig larverna - ner i tarmen och till tarmslemhinnan - borrar sig in i antingen grovtarmen eller cecum - kan stanna i hypobios stadiet (L4) - kapslar in sig (enbart blodmaskarna som gör det)
   - Predilektionsställe: cecum/colon (borrar in sig)
   - PPP: 2-3 månader

Stora blodmaskar:
- Stora blodmaskar - kryper till krösroten med blodkärl, först mot blodflödet (i mellanrum), när de växt färdig färdas de tillbaka med blodflödet
- S. vulgaris uppehåller sig i krösroten i ca 3 månader
- Predilektionsställe: Cecum/colon
- PPP: 6 månader

3. • Drabbar alla åldrar
   • Små blodmaskar: Prevalens (förekomsten): 100% (nästan allt är smittade)
   • Prevalens S. vulgaris: 50-60% på gårdsnivå (påväg nedåt nu)
4. Små blodmaskar:
   - Patogenes: Larverna mest patogena, ofta otydliga milda symtom, larval cyathostominos
   - Hypobios (inkapslade larver) - kan leda till sjukdomen larval cyathostominos
   - I övrigt inga större risker

Stor blodmask:
- S. vulgaris (mest patogen)
- Kolik
- Det som orsakar sjukdom hos hästarna är framförallt när larverna vandrar vid krösroten - skapas infektioner - blodpropp
- Endotel skador och inflammation som kan ge blodproppar/infarkter, hälta, kolik, bukhinneinflammation

5. Träckprov
   - Kvantitativ metod (flotation) - Visar bara ägg - alltså kan vara både små och stora blodmaskar
   - Äggräkning McMaster
   - Häst 1 bör avmaskas
   - Kvantitativ analys - hur mycket hästen bidrar till smittrycket
   - EPG och antal maskar har inte ett strikt samband
   - Komplettera med odling eller PCR
   - Selektiv avmaskning

Question 9

Fall 9 - Gris
En grisproducent med utegrisar har börjat få väldigt höga anmärkningar av så kallade ”white spots” på levrarna vid slakt (se bild från slakteri nedan och maskar i flaskan). Då detta kan ge ett ekonomiskt avdrag vill hon gärna veta mer om vad som orsakat det här.

1. Vilken parasit är det troligast som orsakat de här förändringarna?
   - Hur har grisarna smittats av den här parasiten?
   - Är det farligt för människor att äta en lever som ser ut så här?
2. Livscykel?
3. Förekomst?
4. Symtom, skador?
   - Hur har de här förändringarna på levern kunnat bildas?
5. Diagnos?
6. Hur kan producenten minska risken för att grisarna smittas?

Answer 9

1. Grisens spolmask
   - Rundmask - icke bursogena
   - Helminter
   - Nematoder
   - Endoparasit
   - Inte farligt för människor
   - Strikt värddjursspecifika - sprids inte mellan
2. Direkt livscykel
   - Får i sig infektiva ägg (med larv inuti)
   - Äggen är väldigt tåliga (tjock vägg) och kan överleva flera år i miljön
   - Äggen kläcks i tjocktarmen och larver (L3) penetrerar tjocktarens vägg. Larverna migrerar med blodet till levern - vidare till lungorna - hostas upp och sväljs tillbaka till tarmen - majoriteten åker ut med träcken - larver som blir kvar utvecklas till vuxna maskar i tunntarmen - reproduktion och utsöndring av nya ägg
   - PPP: 6-8 veckor
3. • Främst hos yngre grisar
   • Vanligaste mag-tarmparasiten hos gris
4. • Kliniska symtom som t.ex. diarré
   • Subkliniska infektioner såsom nedsatt tillväxt och sämre foderutnyttjande
   • Ärrbildning
   • Lung- och leverskador
   • Skadorna läker och fibrotiska ärr skapas - “white spots” eller “milk spots”
   • “White spots” resulterar i att levern kasseras vid slakt - ekonomiskt bortfall för lantbrukaren
5. • Diagnostik: träckprov (flotation), men mycket lättare/oftare slaktkod
   • Detektion av ägg eller oocystor med till exempel flotationsteknik (McMaster)
   • Larvodling kan behövas då strongylida ägg inte kan skiljas åt
   • Även andra diagnostiska metoder
6. • Avmaskning, hygien för att minska smittrisken
   • Goda hygien och biosäkerhets rutiner är viktiga
   • Ålderssektionering, tomtid och noga rengöring mellan omgångar
   • Minska vattenspill då fuktig miljö gynnar parasitöverlevnad i boxarna
   • Strategiskt och ansvarsfullt användande av antiparasitära läkemedel

Question 10

Fall 10 - Fjäderfä
En äggproducent har nyligen köpt en värphönsgård med 6 flockar. Gården hade
inte varit i bruk i mer än sju månader. Hen fick mycket hjälp av en vän (Albert) som också hade en värphönsbesättning. De delade ibland utrustningar och maskiner mellan gårdarna. Efter några veckor observerade hen aggressiv
fjäderhackning och ökat foder- och vattenintag bland hönsen. Trots ökat foderintag var hönsen mycket stressade och äggproduktionen minskade. Hen undersökte både hönsen och husen vid flera tillfällen under dagtid med bra ljus men hen hittade inte något ovanligt. Hen hörde också från Albert att dödligheten hade ökat kraftigt på sin gård. Vid sista försök hittade hen några småkryp, en av de kan ses i mikroskopet.

1. Vilken parasit är det troligen frågan om?
2. Livscykel
3. Förekomst
4. Symtom, skador
5. Diagnos
   - Utvecklar höns immunitet efter att ha utsatts för infektion?
6. Hur kan du minimera infektionsrisken?

Answer 10

1. Röda hönskvalstret
   - Ektoparasit
   - Leddjur
   - Blodsugande kvalster
   - Angriper nattetid
   - Kan angripa häst och människor (tillfälligt)
2. Direkt livscykel
   - Ägg → larv → nymf → vuxen
   - Det vuxna honkvalstret lägger ägg i omgivningen efter ett blodmål. Från äggen kläcks larver som utvecklas till nymfer, vilka i sin tur blir vuxna könsmogna kvalster. Hela livscykeln tar en vecka eller mer. Utvecklingen gynnas av värme och fukt.
3. • Vanlig parasit i fjäderfäbesättningar
   • Ffa värphöns och hobbyfjäderfän
   • Risk när man köper nya höns
4. • Klåda, irritation och försämrad sömn
   • Fjäderplockning
   • Kraftiga angrepp kan orsaka blodbrist, sänkt äggproduktion och dödsfall
5. Päls- eller skrapprov
6. • Mekanisk bekämpning - rengöring, högtryckstvätt, dammsuga, måla om
   • Kiselgur
   • Kalkning
   • Kvalsterfällor