Akut- och katastrofmedicin Flashcards
Leyla, 53 år, har haft sedan ett halvt dygn tillbaka besvärats av några episoder med distinkt smärta i nedre vänstra delen av buken. Smärtan debuterade ganska hastigt och stegrades därefter successivt. Efter att själv ha googlat lite för att se vad det skulle kunna vara kontaktar hon en s.k. nätläkartjänst för att be om råd. Just när hon får kontakt med nätläkaren har smärtan klingat av något, men hon är orolig att den ska komma tillbaka, inte minst eftersom hennes 85-åriga mamma fyller år imorgon och Leyla har tagit på sig att ordna kalaset hemma hos sig då mamman bor i en mindre lägenhet och mycket släkt och vänner är inbjudna.
Fråga 3:1 (4p). Förutsättningarna för ett digitalt patientmöte jämfört med ett ”traditionellt” läkarbesök i fysisk form. Med utgångspunkt från konsultationsprocessens tre principiella delar enligt den patientcentrerade konsultationsmodell du fått lära dig under läkarutbildningen, hur ser du på möjligheten att genomföra respektive av dessa tre delar i Leylas fall? Motivera för respektive konsultationsdel!
Nätläkaren lyckas i ”patientens del” av konsultationsprocessen få Leyla att med egna ord beskriva sina symptom, samt tankar oro och önskan som rör dessa, och att i ”läkarens del” fördjupa symptomanamnesen, hennes levnadsvanor, livssituation och tidigare sjukdomar m.m, men har ändå svårt att differentialdiagnostiskt bedöma vad det mest troligt är som orsakar hennes besvär, i avsaknad av att kunna genomföra ett somatiskt status, inklusive bukpalpation bl.a.
Leyla, 53 år, har haft sedan ett halvt dygn tillbaka besvärats av några episoder med distinkt smärta i nedre vänstra delen av buken. Smärtan debuterade ganska hastigt och stegrades därefter successivt. Efter att själv ha googlat lite för att se vad det skulle kunna vara kontaktar hon en s.k. nätläkartjänst för att be om råd. Just när hon får kontakt med nätläkaren har smärtan klingat av något, men hon är orolig att den ska komma tillbaka, inte minst eftersom hennes 85-åriga mamma fyller år imorgon och Leyla har tagit på sig att ordna kalaset hemma hos sig då mamman bor i en mindre lägenhet och mycket släkt och vänner är inbjudna. Nätläkaren lyckas i ”patientens del” av konsultationsprocessen få Leyla att med egna ord beskriva sina symptom, samt tankar oro och önskan som rör dessa, och att i ”läkarens del” fördjupa symptomanamnesen, hennes levnadsvanor, livssituation och tidigare sjukdomar m.m, men har ändå svårt att differentialdiagnostiskt bedöma vad det mest troligt är som orsakar hennes besvär, i avsaknad av att kunna genomföra ett somatiskt status, inklusive bukpalpation bl.a.
Leylas 85-åriga mamma bor kvar i sitt hem med daglig hemtjänst och hemvård, som hon bara delvis är nöjd med. Hon tycker det är mycket spring med olika personer hela tiden och inte har de tid med henne som hon skulle önska heller. Leyla har hört om olika hjälpmedel och välfärdsteknik för att öka äldre personers självständighet och aktivitet och samtidigt erbjuda trygghet.
Fråga 3:2a (1p). Vad är skillnaden mellan hjälpmedel och välfärdsteknik enligt Socialstyrelsen?
Fråga 3:2b (1p). Vilka olika lagrum styr vilka hjälpmedel och välfärdsteknik som kan förskrivas?
Fråga 3:2c (1p). Ge minst två exempel på välfärdsteknik som kan vara aktuella för Leylas mamma.
Socialstyrelsen definierar välfärdsteknik som ”digital teknik som syftar till att bibehålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet för en person som har eller löper förhöjd risk att få en funktionsnedsättning”, medan hjälpmedel inte behöver vara digital teknik och kan antingen vara ”hjälpmedel för det dagliga livet” eller ”hjälpmedel för vård och behandling”.
Exempel på välfärdsteknik: mobila trygghetslarm, nattillsynskameror, sensorer i kläder/accessoarer och möbler/inredning, vård- och omsorgsrobotar, digitala läkemedelspåminnare.
Leylas mamma är 85 år och lite skröplig.
Fråga 3:3 (4p). Välj valfri välfärdsteknik som Leylas mamma skulle kunna ha nytta av och beskriv den kort. Intressenter i detta fall är Leylas mamma själv, Leyla och övriga närstående, hemtjänst- och hemvårdspersonal och hennes läkare och annan personal på den vårdcentral hon är patient vid. Beskriv vilka intressen avseende välfärdsteknik för Leylas mamma som dessa intressenter kan tänkas ha på kort och på lång sikt och analysera tänkbara intressekonflikter som du kan du se samt föreslå möjliga konfliktlösningar, inklusive ur ett läkarperspektiv.
Exempel på intressekonflikter som kan uppstå vid användning av välfärdsteknik kan ha med resurser, den personliga integriteten och ansvarsaspekter att göra.
Leyla, 53 år, har haft sedan ett halvt dygn tillbaka besvärats av några episoder med distinkt smärta i nedre vänstra delen av buken. Smärtan debuterade ganska hastigt och stegrades därefter successivt. Efter att själv ha googlat lite för att se vad det skulle kunna vara kontaktar hon en s.k. nätläkartjänst för att be om råd. Just när hon får kontakt med nätläkaren har smärtan klingat av något, men hon är orolig att den ska komma tillbaka, inte minst eftersom hennes 85-åriga mamma fyller år imorgon och Leyla har tagit på sig att ordna kalaset hemma hos sig då mamman bor i en mindre lägenhet och mycket släkt och vänner är inbjudna. Nätläkaren lyckas i ”patientens del” av konsultationsprocessen få Leyla att med egna ord beskriva sina symptom, samt tankar oro och önskan som rör dessa, och att i ”läkarens del” fördjupa symptomanamnesen, hennes levnadsvanor, livssituation och tidigare sjukdomar m.m, men har ändå svårt att differentialdiagnostiskt bedöma vad det mest troligt är som orsakar hennes besvär, i avsaknad av att kunna genomföra ett somatiskt status, inklusive bukpalpation bl.a.
Leylas 85-åriga mamma bor kvar i sitt hem med daglig hemtjänst och hemvård, som hon bara delvis är nöjd med. Hon tycker det är mycket spring med olika personer hela tiden och inte har de tid med henne som hon skulle önska heller. Leyla har hört om olika hjälpmedel och välfärdsteknik för att öka äldre personers självständighet och aktivitet och samtidigt erbjuda trygghet. Socialstyrelsen definierar välfärdsteknik som ”digital teknik som syftar till att bibehålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet för en person som har eller löper förhöjd risk att få en funktionsnedsättning”, medan hjälpmedel inte behöver vara digital teknik och kan antingen vara ”hjälpmedel för det dagliga livet” eller ”hjälpmedel för vård och behandling”. Exempel på intressekonflikter som kan uppstå vid användning av välfärdsteknik kan ha med resurser, den personliga integriteten och ansvarsaspekter att göra.
Under patientkonsultationen med nätläkaren får Leyla ånyo uppblossande, den här gången mycket kraftig buksmärta, varför denne bedömer att det finns anledning för henne att söka på Akutmottagningen, dit hon nu har kommit. Hon triageras som stabil med normala vitala parametrar. Hon är tidigare helt frisk förutom att hon har psoriasis med enbart hudmanifestation, för vilken hon använder topikal behandling. Hon har inga kända allergier. Sista smärtepisoden ägde rum för en timme sedan när hon talade med nätläkaren, den klingade av efter tio minuter. Totalt har hon nu haft fyra episoder av samma smärta på tio timmar. Ett urinprov visar 1+ för leukocyter och graviditetstest är negativt.
Fråga 3:4 (5p). Vilken anamnestisk information saknar du?
- Leyla har genomgått planerat sectio två gånger för 20 respektive 12 år sedan, första gången akut, andra planerat eftersom det bedömdes föreligga bäckenträngsel.
- Hon slutade menstruera helt för två år sedan, har ingen spiral, använder ej hormonpreparat.
- Smärtan fanns på exakt samma plats vid båda tillfällena, strålade inte säkert ut någonstans, inget kunde lätta eller förvärra smärtan.
- Hon kräktes vid ett tillfälle av smärtan.
- Avföring senast igår, då normal. Gaser har gått idag. Miktion ua.
Fråga 3:5 (2p). Vilka organ projicerar smärta till vänster fossa?
- Vänstersidiga könskörtlar
- Vänstercolon mot sigmoideum
- Uretärens inträde i urinblåsan projicerar smärta i vänster fossa
Leyla, 53 år, har haft sedan ett halvt dygn tillbaka besvärats av några episoder med distinkt smärta i nedre vänstra delen av buken. Smärtan debuterade ganska hastigt och stegrades därefter successivt. Efter att själv ha googlat lite för att se vad det skulle kunna vara kontaktar hon en s.k. nätläkartjänst för att be om råd. Under patientkonsultationen med nätläkaren får Leyla ånyo uppblossande, den här gången mycket kraftig buksmärta, varför denne bedömer att det finns anledning för henne att söka på Akutmottagningen, dit hon nu har kommit. Hon triageras som stabil med normala vitala parametrar. Hon är tidigare helt frisk förutom att hon har psoriasis med enbart hudmanifestation, för vilken hon använder topikal behandling. Hon har inga kända allergier. Sista smärtepisoden ägde rum för en timme sedan när hon talade med nätläkaren, den klingade av efter tio minuter. Totalt har hon nu haft fyra episoder av samma smärta på tio timmar. Ett urinprov visar 1+ för leukocyter och graviditetstest är negativt. Leyla har genomgått planerat sectio två gånger för 20 respektive 12 år sedan, första gången akut, andra planerat eftersom det bedömdes föreligga bäckenträngsel. Hon slutade menstruera helt för två år sedan, har ingen spiral, använder ej hormonpreparat. Smärtan fanns på exakt samma plats vid båda tillfällena, strålade inte säkert ut någonstans, inget kunde lätta eller förvärra smärtan. Hon kräktes vid ett tillfälle av smärtan. Avföring senast igår, då normal. Gaser har gått idag. Miktion ua.
Fråga 3:6 (2p). Du funderar på om Leyla har peritonitretning. Hur undersöks det och kan process med potentiell retning av peritonuem uteslutas i nuläget hos Leyla? Vad har klinisk undersökningen av peritonitretning för prediktivt värde?
Just nu finns inga tecken till peritonitretning (testas vid palpation och släpp efter palpation, samt även vid perkussion)
eyla, 53 år, har haft sedan ett halvt dygn tillbaka besvärats av några episoder med distinkt smärta i nedre vänstra delen av buken. Smärtan debuterade ganska hastigt och stegrades därefter successivt. Efter att själv ha googlat lite för att se vad det skulle kunna vara kontaktar hon en s.k. nätläkartjänst för att be om råd. Under patientkonsultationen med nätläkaren får Leyla ånyo uppblossande, den här gången mycket kraftig buksmärta, varför denne bedömer att det finns anledning för henne att söka på Akutmottagningen, dit hon nu har kommit. Hon triageras som stabil med normala vitala parametrar. Hon är tidigare helt frisk förutom att hon har psoriasis med enbart hudmanifestation, för vilken hon använder topikal behandling. Hon har inga kända allergier. Sista smärtepisoden ägde rum för en timme sedan när hon talade med nätläkaren, den klingade av efter tio minuter. Totalt har hon nu haft fyra episoder av samma smärta på tio timmar. Ett urinprov visar 1+ för leukocyter och graviditetstest är negativt. Leyla har genomgått planerat sectio två gånger för 20 respektive 12 år sedan, första gången akut, andra planerat eftersom det bedömdes föreligga bäckenträngsel. Hon slutade menstruera helt för två år sedan, har ingen spiral, använder ej hormonpreparat. Smärtan fanns på exakt samma plats vid båda tillfällena, strålade inte säkert ut någonstans, inget kunde lätta eller förvärra smärtan. Hon kräktes vid ett tillfälle av smärtan. Avföring senast igår, då normal. Gaser har gått idag. Miktion ua. Vänstersidiga könskörtlar, vänstercolon mot sigmoideum samt uretärens inträde i urinblåsan projicerar smärta i vänster fossa.
Buken undersöks. Den inspekteras sammanfallen, med välläkt operationsärr ovan symfysen. Buken auskulteras med normala tarmljud. Normal perkussionston och ingen smärtreaktion vid perkussion föreligger. Buken palperas mjuk överallt. Inga säkra resistenser palperas. Lätt ömhet i vänster fossa. Bråckportar testas ua. Just nu finns inga tecken till peritonitretning (testas vid palpation och släpp efter palpation, samt även vid perkussion).
Fråga 3:7 (9p). Lista de tre mest sannolika differentialdiagnoserna hos Leyla nu. För var och en av dessa, ange vad som talar för, är förenligt med, eller talar emot, utifrån epidemiologi, anamnes, klinisk undersökning samt mätvärden-provsvar. Gör gärna en tabell. Använd klinisk epidemiologisk terminologi och sannolikhetsbaserad differentialdiagnostik.
Det finns en rad differentialdiagnoser att beakta, vars totala sannolikhet kan beräknas utifrån prevalens, individuella riskfaktorer, samt fynd vid statusundersökning relaterat till undersökningens prediktiva värde för diagnosen.
Leyla, 53 år, har haft sedan ett halvt dygn tillbaka besvärats av några episoder med distinkt smärta i nedre vänstra delen av buken. Smärtan debuterade ganska hastigt och stegrades därefter successivt. Efter att själv ha googlat lite för att se vad det skulle kunna vara kontaktar hon en s.k. nätläkartjänst för att be om råd. Under patientkonsultationen med nätläkaren får Leyla ånyo uppblossande, den här gången mycket kraftig buksmärta, varför denne bedömer att det finns anledning för henne att söka på Akutmottagningen, dit hon nu har kommit. Hon triageras som stabil med normala vitala parametrar. Hon är tidigare helt frisk förutom att hon har psoriasis med enbart hudmanifestation, för vilken hon använder topikal behandling. Hon har inga kända allergier. Sista smärtepisoden ägde rum för en timme sedan när hon talade med nätläkaren, den klingade av efter tio minuter. Totalt har hon nu haft fyra episoder av samma smärta på tio timmar. Ett urinprov visar 1+ för leukocyter och graviditetstest är negativt. Leyla har genomgått planerat sectio två gånger för 20 respektive 12 år sedan, första gången akut, andra planerat eftersom det bedömdes föreligga bäckenträngsel. Hon slutade menstruera helt för två år sedan, har ingen spiral, använder ej hormonpreparat. Smärtan fanns på exakt samma plats vid båda tillfällena, strålade inte säkert ut någonstans, inget kunde lätta eller förvärra smärtan. Hon kräktes vid ett tillfälle av smärtan. Avföring senast igår, då normal. Gaser har gått idag. Miktion ua. Vänstersidiga könskörtlar, vänstercolon mot sigmoideum samt uretärens inträde i urinblåsan projicerar smärta i vänster fossa. Buken undersöks. Den inspekteras sammanfallen, med välläkt operationsärr ovan symfysen. Buken auskulteras med normala tarmljud. Normal perkussionston och ingen smärtreaktion vid perkussion föreligger. Buken palperas mjuk överallt. Inga säkra resistenser palperas. Lätt ömhet i vänster fossa. Bråckportar testas ua. Just nu finns inga tecken till peritonitretning (testas vid palpation och släpp efter palpation, samt även vid perkussion).
Leyla får nu kraftig smärta, hon kryper nästan ihop på britsen och blir blek i ansiktet. Du söker upp den sjuksköterska som har ansvar för Leyla för att ge en ordination.
Fråga 3:8 (6p). Skriv nedan en fullständigt medicinskt och juridiskt korrekt ordination avseende smärtlindring för Leyla. Motivera ditt val av preparat. Beskriv också när du förväntar dig full effekt av din ordination.
Inj diklofenak 25 mg/ml 2ml im ges vid misstanke om uretärsten.
Leyla, 53 år, har haft sedan ett halvt dygn tillbaka besvärats av några episoder med distinkt smärta i nedre vänstra delen av buken. Smärtan debuterade ganska hastigt och stegrades därefter successivt. Efter att själv ha googlat lite för att se vad det skulle kunna vara kontaktar hon en s.k. nätläkartjänst för att be om råd. Under patientkonsultationen med nätläkaren får Leyla ånyo uppblossande, den här gången mycket kraftig buksmärta, varför denne bedömer att det finns anledning för henne att söka på Akutmottagningen, dit hon nu har kommit. Hon triageras som stabil med normala vitala parametrar. Hon är tidigare helt frisk förutom att hon har psoriasis med enbart hudmanifestation, för vilken hon använder topikal behandling. Hon har inga kända allergier. Sista smärtepisoden ägde rum för en timme sedan när hon talade med nätläkaren, den klingade av efter tio minuter. Totalt har hon nu haft fyra episoder av samma smärta på tio timmar. Ett urinprov visar 1+ för leukocyter och graviditetstest är negativt. Leyla har genomgått planerat sectio två gånger för 20 respektive 12 år sedan, första gången akut, andra planerat eftersom det bedömdes föreligga bäckenträngsel. Hon slutade menstruera helt för två år sedan, har ingen spiral, använder ej hormonpreparat. Smärtan fanns på exakt samma plats vid båda tillfällena, strålade inte säkert ut någonstans, inget kunde lätta eller förvärra smärtan. Hon kräktes vid ett tillfälle av smärtan. Avföring senast igår, då normal. Gaser har gått idag. Miktion ua. Vänstersidiga könskörtlar, vänstercolon mot sigmoideum samt uretärens inträde i urinblåsan projicerar smärta i vänster fossa. Buken undersöks. Den inspekteras sammanfallen, med välläkt operationsärr ovan symfysen. Buken auskulteras med normala tarmljud. Normal perkussionston och ingen smärtreaktion vid perkussion föreligger. Buken palperas mjuk överallt. Inga säkra resistenser palperas. Lätt ömhet i vänster fossa. Bråckportar testas ua. Just nu finns inga tecken till peritonitretning (testas vid palpation och släpp efter palpation, samt även vid perkussion). Leyla får nu kraftig smärta, hon kryper nästan ihop på britsen och blir blek i ansiktet. Du söker upp den sjuksköterska som har ansvar för Leyla för att ge en ordination.
Hon blir smärtfri och har vid omkontroll fortsatt normala vitalparametrar.
Fråga 3:9 (3p). Du funderar på om blodprover är aktuella när du ändå kommit till detta skede i handläggningen. Vilka prover är relevanta i detta skede och varför? Motivera!
Prover för att identifiera blödning (Hb), inflammation/infektion (LPK,CRP), njurpåverkan (kreatinin) tas, liksom elektrolyter för ev iv vätsketerapi. Man kontrollerar om blodgruppering finnes. Blodgrupp-bastest är relevanta inför kirurgi och transfusionbehov. Glukos ska tas liberalt.
Leyla, 53 år, har haft sedan ett halvt dygn tillbaka besvärats av några episoder med distinkt smärta i nedre vänstra delen av buken. Smärtan debuterade ganska hastigt och stegrades därefter successivt. Efter att själv ha googlat lite för att se vad det skulle kunna vara kontaktar hon en s.k. nätläkartjänst för att be om råd. Under patientkonsultationen med nätläkaren får Leyla ånyo uppblossande, den här gången mycket kraftig buksmärta, varför denne bedömer att det finns anledning för henne att söka på Akutmottagningen, dit hon nu har kommit. Hon triageras som stabil med normala vitala parametrar. Hon är tidigare helt frisk förutom att hon har psoriasis med enbart hudmanifestation, för vilken hon använder topikal behandling. Hon har inga kända allergier. Sista smärtepisoden ägde rum för en timme sedan när hon talade med nätläkaren, den klingade av efter tio minuter. Totalt har hon nu haft fyra episoder av samma smärta på tio timmar. Ett urinprov visar 1+ för leukocyter och graviditetstest är negativt. Leyla har genomgått planerat sectio två gånger för 20 respektive 12 år sedan, första gången akut, andra planerat eftersom det bedömdes föreligga bäckenträngsel. Hon slutade menstruera helt för två år sedan, har ingen spiral, använder ej hormonpreparat. Smärtan fanns på exakt samma plats vid båda tillfällena, strålade inte säkert ut någonstans, inget kunde lätta eller förvärra smärtan. Hon kräktes vid ett tillfälle av smärtan. Avföring senast igår, då normal. Gaser har gått idag. Miktion ua. Vänstersidiga könskörtlar, vänstercolon mot sigmoideum samt uretärens inträde i urinblåsan projicerar smärta i vänster fossa. Buken undersöks. Den inspekteras sammanfallen, med välläkt operationsärr ovan symfysen. Buken auskulteras med normala tarmljud. Normal perkussionston och ingen smärtreaktion vid perkussion föreligger. Buken palperas mjuk överallt. Inga säkra resistenser palperas. Lätt ömhet i vänster fossa. Bråckportar testas ua. Just nu finns inga tecken till peritonitretning (testas vid palpation och släpp efter palpation, samt även vid perkussion). Leyla får nu kraftig smärta, hon kryper nästan ihop på britsen och blir blek i ansiktet. Du söker upp den sjuksköterska som har ansvar för Leyla för att ge en ordination. Hon blir smärtfri och har vid omkontroll fortsatt normala vitalparametrar.
Laboratorieanalyser återkommer med alla svar helt normala utom LPK på 10.8. Du beställer nu en datortomografiundersökning av buken med frågeställning uretärsten?
Svar kommer: ”Inga ileustecken. Ingen hydronefros. Inga konkrement i uretärer kan påvisas. Normalvid aorta. Ingen fri vätska i buken. I vänster fossa finns på platsen för vänster adnex en ca 6 cm cystisk förändring, med viss stråkighet runt.”
Fråga 3:10 (3p). Vad gör du nu, och varför?
Du kontaktar gynekologjour med misstanke om ovarialtorsionsattacker, relaterat till ovarialcysta. Själva torsionen är ofta svår att visualisera vid radiologi. Akut kirurgi är aktuell för att ovariet ej ska gå i nekros, och det är särskilt viktigt hos unga kvinnor för att minska infertilitetsrisken.
Du är primärjour i kirurgi på länsdelssjukhuset i A-stad när du kl 19.00 av ledningssjuksköterskan på Akutmottagningen får information om att en explosion ägt rum 5 minuter tidigare c:a 1,5 km från sjukhuset. Det ska röra sig om ett flerfamiljshus i centrum där explosionen inträffat i bottenvåningen. Uppgifterna är knapphändiga; det ska finnas åtminstone 8-9 skadade men skadegraden är oklar. Tjänsteman i beredskap (TiB) har bekräftat särskild händelse och ett beslut om förhöjd beredskap regionalt är fattat.
Fråga 3:1 (2,5p). Vilket beredskapsläge är det motiverat att försätta sjukhuset i och varför just det läget och inget annat?
Det beredskapsläge som var beslutat gälla för sjukhuset, direkt på uppgifter från platsen för explosionen, var förstärkningsläge. Utifrån uppgifterna om det större (> 4) antalet skadade liksom att det råder jourtid med enbart jourbesättning finns uppenbar risk för att ytterligare resurser behövs på sjukhuset varför det lägsta beredskapsläget (stabsläge) utan resurstillskott inte räcker. Det högsta beredskapsläget (katastrofläge) är inte motiverat förrän en klarare bild av antalet skadade och deras skadegrad finns eftersom katastrofläge är mycket resurskrävande och i princip tar sjukhusets alla resurser i anspråk
Du är primärjour i kirurgi på länsdelssjukhuset i A-stad när du kl 19.00 av ledningssjuksköterskan på Akutmottagningen får information om att en explosion ägt rum 5 minuter tidigare c:a 1,5 km från sjukhuset. Det ska röra sig om ett flerfamiljshus i centrum där explosionen inträffat i bottenvåningen. Uppgifterna är knapphändiga; det ska finnas åtminstone 8-9 skadade men skadegraden är oklar. Tjänsteman i beredskap (TiB) har bekräftat särskild händelse och ett beslut om förhöjd beredskap regionalt är fattat. Det beredskapsläge som var beslutat gälla för sjukhuset, direkt på uppgifter från platsen för explosionen, var förstärkningsläge. Utifrån uppgifterna om det större (> 4) antalet skadade liksom att det råder jourtid med enbart jourbesättning finns uppenbar risk för att ytterligare resurser behövs på sjukhuset varför det lägsta beredskapsläget (stabsläge) utan resurstillskott inte räcker. Det högsta beredskaps-läget (katastrofläge) är inte motiverat förrän en klarare bild av antalet skadade och deras skadegrad finns eftersom katastrofläge är mycket resurskrävande och i princip tar sjukhusets alla resurser i anspråk.
Fråga 3:2 (2p). Vad karakteriserar mer i detalj upprättandet av förstärkningsläget på sjukhuset i ett sådant här scenario?
En lokal sjukvårdsledning inrättas som leder verksamheten vid den särskilda händelsen, beslutar om extra åtgärder i form av ytterligare inkallade kirurger/ortopeder, anestesiologer och operationslag för att bemanna operationssalar, skapar sig en uppfattning om tillgänglighet av/möjligheten att frigöra platser på intensivvården resp. vårdavdelningar samt samverkar med andra aktörer och sjukhus vid behov.
Du är primärjour i kirurgi på länsdelssjukhuset i A-stad när du kl 19.00 av ledningssjuksköterskan på Akutmottagningen får information om att en explosion ägt rum 5 minuter tidigare c:a 1,5 km från sjukhuset. Det ska röra sig om ett flerfamiljshus i centrum där explosionen inträffat i bottenvåningen. Uppgifterna är knapphändiga; det ska finnas åtminstone 8-9 skadade men skadegraden är oklar. Tjänsteman i beredskap (TiB) har bekräftat särskild händelse och ett beslut om förhöjd beredskap regionalt är fattat. Det beredskapsläge som var beslutat gälla för sjukhuset, direkt på uppgifter från platsen för explosionen, var förstärkningsläge. Utifrån uppgifterna om det större (> 4) antalet skadade liksom att det råder jourtid med enbart jourbesättning finns uppenbar risk för att ytterligare resurser behövs på sjukhuset varför det lägsta beredskapsläget (stabsläge) utan resurstillskott inte räcker. Det högsta beredskaps-läget (katastrofläge) är inte motiverat förrän en klarare bild av antalet skadade och deras skadegrad finns eftersom katastrofläge är mycket resurskrävande och i princip tar sjukhusets alla resurser i anspråk. En lokal sjukvårdsledning inrättas som leder verksamheten vid den särskilda händelsen, beslutar om extra åtgärderi form av ytterligare inkallade kirurger/ortopeder, anestesiologer och operationslag för att bemanna operationssalar, skapar sig en uppfattning om tillgänglighet av/möjligheten att frigöra platser på intensivvården resp. vårdavdelningar samt samverkar med andra aktörer och sjukhus vid behov.
KI. 19.15 bestämmer lokal sjukvårdsledning att sjukhuset ska gå upp i katastrofläge eftersom TiB fått rapport via prehospital sjukvårdsledning att det brinner på platsen och upp mot 40 skadade kan finnas. Det visar sig ha pågått ett möte i en samlingslokal i flerfamiljshusets bottenvåning med ett 40-tal deltagare. I övrigt finns en tvättstuga och en kvällsöppen närbutik där. Prehospital sjukvårdsledning meddelar att åtminstone 8-9 röda, ett 15-tal gula och minst lika många gröna patienter finns. En så kallad fördelningsnyckel skapas mellan sjukhuset i A-stad, länssjukhuset i B-stad 50 min. vägtransport bort och universitetssjukhuset i C-stad c:a 130 min. bort. Medicinskt inriktningsbeslut om normala prioriteringsgrunder fattas. Fördelningsnyckeln innebär att 5 röda patienter, 3 gula och alla gröna patienter fördelas till A-stad.
Fråga 3:3a (1,5p). Förklara varför det är möjligt och även kan vara fördelaktigt att fördela alla gröna patienter till A-stad?
Fråga 3:3b (1p). Hur ska akutflödet i sin helhet på Akutmottagningen i A-stad organiseras under kvällen och natten utifrån inflödet av åtminstone 5 röda och 3 gula patienter liksom alla gröna patienterna?
Gröna patienter innebär lindrigt skadade som kan/ska vänta på behandling tills röda och gula med livshotande resp. svåra skador är omhändertagna och behöver därför inte skickas från A-stad vilket också skulle innebär nackdelen att sjuktransportsystemet belastas än mer. På Akutmottagningen behöver utrymme delas av för det ordinarie flödet. Resurser behöver fortsatt upprätthållas för svårt sjuka patienter med t.ex hjärtinfarkt.
Banala fall kan skickas hem efter bedömning av sjuksköterska. Allmänläkare/internmedicinare kan kallas in för omhändertagande av enklare kirurgiska eller ortopediska fall alternativt öppnas en närliggande vårdcentral upp
Samtidigt som beredskapsläget uppgraderas till katastrofläge 19.15 börjar några patienter redan anlända till akutmottagningen i privatbilar. Bakjouren är ännu inte på plats och ingen annan heller av de extrainkallade. Narkosjouren finns på IVA för att flytta patienter. I ambulanshallen står du plötsligt inför 5 snabbt intransporterade patienter där ledningssköterskan frågar dig vilken som först ska tas in på det enda akutrummet. Någon pålitlig saturation är svår att få eftersom dom är täckta av mängder av damm. Alla svarar direkt på tilltal. Eftersom ingen triagering skett på skadeplatsen tvingas du göra ett snabbt så kallat sållningstriage.
1. Yngre vaken man med traumatisk amputation på underarmsnivå som blöder sivande från stumpen och i övrigt har multipla sårskador. Något snabb andningsfrekvens, radialispulsen är välfylld men lite snabb. Buken mjuk.
2. 10-årig vaken flicka (tilsammans med oskadd far) med delvis brända kläder, fläckvis blek hud samt multipla sårskador. Kvider men andas stillsamt, radialispulsen är välfylld och buken mjuk.
3. Äldre mycket motoriskt orolig men vaken man med snabb, ytlig andning. Sårskador i ansikte och på överkroppen. Radialispulsen är snabb och lite svag och buken mjuk.
4. Äldre vaken kvinna med delvis avlöst måttligt blödande skalp där skallbenet är blottlagt. Andas lugnt, radialispulsen är välfylld och buken mjuk.
5. Yngre kvinna med sårskador i ansiktet täckta av damm. Uppger sig inte kunna se. Andas hastigt, radialispulsen är välfylld och buken mjuk.
Fråga 3:4 (2p). Vilken patient bör tas först till akutrummet och varför?
Den äldre mannen med ett uttalat akut andningsproblem (B-problem) bör tas till akutrummet först.
Efterhand kommer ytterligare 4 primärt triagerade röda patienter liksom 4 gula till sjukhuset eftersom fördelningsnyckeln inte riktigt fungerade till följd av privattransporterna. Därtill kommer alla gröna patienter. Resurser har mobiliserats i form av inkallade kirurger och ortopeder liksom flera andra specialiteter. Långa köer uppstår ändå till datortomografen och operationssalarna
.
Fråga 3:5 (2p). Utifrån händelsescenariot — ange minst två av tre principiella kännemärken för katastrofmedicinen i omhändertagandet av patienterna som kan behöva tillämpas eller har tillämpats och ge ett praktiskt exempel på vart och ett
Vårdbehovet överstiger tillgängliga resurser vilket innebär att ytterligare resurser måste inkallas, vården organiseras om, patienter förflyttas och vissa enklare tillstånd får vänta på behandling. Förenklade metoder för diagnostik och behandling kan behöva tillämpas i scenariot som t.ex. diagnostik med ultraljud av buken istället för CT på fråga om blödning eller slät-rtg lungor istället för CT thorax på fråga om thoraxskada. Istället för intern fixation av frakturer kan extern fixation med Hoffmaninstrumentarium användas eller gipsskena tillfälligtvis. Arbete utanför ordinarie kompetentensområde förekommer i scenariot till exempel att gynekologer, allmänläkare eller medicinare sköter enklare kirurgiska och ortopediska fall. Ortopeder, gynekologer eller öronläkare kan behöva assistera vid kirurgiska ingrepp i buken. Sjuksköterska bedömer och sänder hem patienter i större utsträckning än normalt
200
