A-E konceptet Flashcards

1
Q

Airway: Nämn 2 aspekter du bör tänka på när du suger i övre luftväg, förutom att informera patienten om vad du skall göra?

A
  1. Enbart suga på utvägen

2. Inte suga i för långa stunder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Airway: Beskriv två tekniker för att skapa fri luftväg, förutom rensugning

A
  1. Haklyft - Vanligare lyft, där du med ena handen på pannan och andra under hakan (ca 2 fingrar) lyfter hakan uppåt och skapar fri luftväg.
  2. Käklyft - Skapar fri luftväg genom att stadigt lyfta med båda händerna under käken.
  3. Om det är svårt att hålla fria luftvägar kan en näskantarell eller svalgtub sättas in. (Observera att svalgtub endast får användas om patienten är medvetslös.)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Airway: Nämn 3 vanliga orsaker till ofri luftväg?

A
  1. Patienten har sänkt vakenhetsgrad av olika anledningar. Tungan faller bakåt vid sänkt vakenhetsgrad.
  2. Främmande kropp eller kroppsvätskor täpper till luftvägarna.
  3. Svullna slemhinnor i luftvägarna exempelvis på grund av allergi eller trauma mot hals/luftvägar.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Airway: Hur undersöker du en fri luftväg hos en medvetslös patient?

A
  1. Inspektera munhålan. Lägg din hand eller kind över patientens näsa och mun - kan du känna luftströmmen?
  2. Om patienten inte andas eller om andningen låter snarkande eller gurglande (tecken på ofria luftvägar):
  3. Titta efter eventuell svullnad eller främmande kropp i munhålan och de övre luftvägarna.
    Skapa fria luftvägar genom nedanstående åtgärder.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Airway: Vad bör göras om patienten har svullnad i luftvägarna?

A
  1. Larma larmgrupp.
  2. Försök hålla fri luftväg.
  3. Koppla 15 L syrgas på reservoarmask.
  4. Förbered eventuella läkemedel såsom adrenalin vid misstänkt anafylaxi. Intubering och ytterligare läkemedelshantering är ofta nödvändig.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Breathing: Nämn 2 åtgärder eller kontroller du gör för att kontrollera andningen, förutom att mäta andningsfrekvens och saturation?

A
  1. Tittar på andningsmönstret (Är det ytligt, djupt?)

2. Lyssnar på lungornas andningsljud

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Breathing: Vilken strategi bör du utgå ifrån när du undersöker andningen?

A

Se - Lukta - Känn

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Breathing: En påverkad andningsfrekvens är ofta det första tecknet på att en patients tillstånd försämras.

Vad är en normal andningsfrekvens?

A

En normal andningsfrekvens är ungefär mellan 12-20 andetag/min.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Breathing: Vilka undersökningar bör göras under SE?

A
  1. Inspektera övre luftvägarna efter eventuell svullnad eller främmande kropp.
  2. Notera bröstkorgens rörelser: Höjer sig bröstkorgen regelbundet? Liksidigt?
  3. Andas patienten med djupa eller ytliga andetag? Ser andningen ansträngd ut, till exempel genom att patienten har uppdragna axlar eller indragningar på halsen.
  4. Titta efter tecken på cyanos, till exempel på patientens läppar eller nagelbäddar.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Breathing: Vilka undersökningar bör göras under LYSSNA?

A

Lyssna efter andningsljud på båda lungorna, gärna med stetoskop:.

  • Hörs andningsljud? Om inte, misstänk ofri luftväg.
  • Hur låter andningsljuden? Rosslande, pipande eller väsande? Om luftvägarna delvis är blockerade hörs ofta ett väsande och pipande ljud
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Breathing: Vilka undersökningar bör göras under KÄNN?

A

Känn efter andningen:

  • Lägg din hand eller kind över patientens näsa och mun - kan du känna luftströmmen?
  • Lägg din hand på patientens bröstkorg och känn efter andningsrörelserna om de är svåra att se. Höjer sig bröstkorgen symmetriskt?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Breathing: Ge exempel på åtgärder som kan göras?

A

Se till att patientens läge i sängen är optimalt. Låt gärna patienten sitta upp, om det inte finns något annat skäl till att det inte går.

En patient som försämras i sin andning ska omedelbart behandlas med högflöde syrgas och vid behov ges assisterad andning innan du går vidare med ytterligare bedömning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Cirkulation: Vilka är de tidiga tecknen på en sviktande cirkulation?

A
  1. stigande andningsfrekvens
  2. stigande tunn puls
  3. oro och/eller sänkt vakenhet
  4. perifer kyla.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Cirkulation: Hur kontrolleras kapillär återfyllnad?

A
  1. Tryck cirka 5 sekunder på huden på en av patientens fingertoppar.
  2. Släpp taget och räkna hur många sekunder det tar innan fingertoppen är rosa igen.
  3. En återfyllnad på 3 sekunder eller mer tyder på dåligt blodflöde i kapillärerna.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Cirkulation: Varför kontrolleras kapillär återfyllnad?

A

Visar på den perifera cirkulationen. Långsam återfyllnad kan tyda på nedsatt perifer cirkulation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Cirkulation: Vad kan snabb puls vara ett tecken på?

A

En snabb puls kan vara kroppens kompensationsmekanism för minskad hjärtminutvolym orsakad av till exempel hypovolemi, hjärtsvikt och sepsis

17
Q

Cirkulation: Vilka akuta åtgärder bör du göra om patienten uppvisar cirkulationssvikt, innan vidare utredning?

A
  1. Höj patientens fotända (Trendelenburg-läge).
  2. Sätt intravenös vätska, till exempel Ringer-Acetat. Börja med att ge cirka 500 mL under 5-10 minuter som bolusdos och utvärdera effekten.
  3. Ge 10-15 liter syrgas på reservoarmask.