8.1 Begrepp Flashcards
Förklara begreppet
Kvävefixering
Kvävefixering är en kemisk reaktion där kväveatomer från kvävgas byggs in i kemiska föreningar.
Det är bakterier som sköter den reaktionen. Bakterierna finns bland annat på rötterna till klöver och andra ärtväxter. Kvävefixering är nödvändigt för att växter och djur ska få atomslaget kväve.
Förklara begreppet
Jord
Jord är en blandning av:
- små korn av sten (det vill säga sand och grus)
- organiskt material från döda växter och djur
Förklara begreppet
Mineral
Mineraler är de olika ämnen som sten är byggd av. Sten är en blandning av många olika ämnen, och varje sådant ämne är ett mineral. Många mineraler är jonföreningar.
Förklara begreppet
Kolets kretslopp
Kolets kretslopp beskriver hur kolatomerna hela tiden används i nya molekyler. Titta vid behov på bilden i kapitlet.
Steg 1: Gröna växter tar upp koldioxid ur luften och omvandlar den till energirika organiska ämnen med hjälp av fotosyntesen.
Steg 2: Människor och djur äter upp växter. De energirika ämnena förbränns, och vi andas ut koldioxid. Även växterna har en förbränning som ger koldioxid.
Steg 3: Växter, djur och människor dör. När de bryts ner, bildas det koldioxid.
Steg 4: Döda växter och djur kan ibland omvandlas till fossila bränslen, men det tar väldigt lång tid.
Steg 5. När vi förbränner fossila bränslen bildas koldioxid.
Förklara begreppet
Kvävets kretslopp
Kvävets kretslopp beskriver hur kväveatomerna hela tiden används i nya molekyler. Titta vid behov på bilden i kapitlet.
Steg 1: Kvävefixerande bakterier i marken bygger om kvävgas från luften till kväveföreningar, eller också tillverkar fabriker konstgödsel av kvävgasen i luften. Sedan sprider jordbrukarna konstgödseln på åkrarna.
Steg 2: Växterna använder kväveföreningarna som näring. Djur och människor får i sig kväveföreningarna när de äter växterna.
Steg 3: Växter, djur och människor dör. När de bryts ner kommer kväveföreningarna tillbaka till jorden. Då kan andra växter använda dem som näring. Men en del av kväveföreningarna omvandlas till kvävgas och blir en del av luften.
Förklara begreppet
Vattnets kretslopp
Vattnets kretslopp beskriver hur vattenmolekyler vandrar runt mellan olika platser och olika former av vatten (is, vatten och vattenånga).
Steg 1: Vatten avdunstar och stiger upp i luften.
Steg 2: Vattenångan kondenserar till moln.
Steg 3. Molnen stiger uppåt.
Steg 4. Molnen släpper ifrån sig regn eller snö, som faller ner på marken.
Steg 5. Vattnet rinner tillbaka till havet.
När vi visar kretsloppet tar vi inte hänsyn till att vattnet också deltar i kemiska reaktioner, så att atomerna byggs in i andra ämnen, till exempel glukos.
Förklara begreppet
Ozonskiktet
Ozonskiktet är ett område några mil upp i luften, där det finns mycket av en gas som heter ozon. Ozonskiktet skyddar vår planet mot skadlig UV-strålning från solen. Ozon har molekylformeln O3.
Förklara begreppet
Växthuseffekten
Växthuseffekten gör att det är lagom varmt för växter, djur och människor på jordytan. I ett vanligt växthus är det glas som gör att värmen hålls kvar. På jorden är det gaserna vattenånga, koldioxid, metan och dikväveoxid som håller kvar värmen. De gaserna brukar kallas växthusgaser.
Växthuseffekten är naturlig. Utan den skulle det vara 30 grader kallare på jorden. Men nu har vi människor gjort så att halterna av växthusgaser i atmosfären stiger. Då ökar växthuseffekten, och vi får allvarliga klimatförändringar.
Förklara begreppet
Växthusgaser
Växthusgaser är de gaser som håller kvar värme på jorden och ger växthuseffekt. Det är vattenånga, koldioxid, metan och dikväveoxid.
