7. Hållbar utveckling och produktutveckling Flashcards
Vad hände på Påskön?
Överexploatering av resurser
Social instabilitet
Ekologisk kollaps
Social och ekonomisk kollaps – inklusive
inbördeskrig
Hur skapar vi en hållbar värld?
Världen kommer till slut att bli hållbar, på ett eller annat sätt.
Vi kan välja tidpunkt och karaktär för övergången och nivåerna av hållbarhet, eller så kan vi låta utarmning och föroreningar leda till övergången.
Den första kommer att vara smärtsamt; de sistnämnda dödlig.
Historia
1972: United Nations Conference on the Human Environment, ”Stockholmskonferensen”
”Limits to growth”, Club of Rome
1985: Ozonhålet över Antarktis upptäcks
1987: Montrealprotokollet om begränsning av
ozonnedbrytande ämnen; idag undertecknat av 196 stater
1987:
”Our common future”, ”Brundtlandrapporten”,
World Commission on Environment and
Development (WCED): Utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov
1988: IPCC, Intergovernmental Panel on Climate Change, bildas, med arbetsgrupper som
samlar in forskningsresultat om klimatförändringarna
1992
United Nations Conference on Environment and Development (UNCED), “Rio-konferensen”
Klimatkonventionen
Biodiversitetskonventionen
Riodeklarationen om miljö och utveckling
Principle 1. Human beings are at the centre of concerns for sustainable development. They are entitled to a healthy and productive life in harmony with nature.
Agenda 21
1997
Kyotoprotokollet, 159 länder, begränsning av utsläppen av växthusgaser från 38 I-länder.
Kyotoprotokollet är ett tillägg till United Nations FrameworkConvention on Climate Change (UNFCCC), även kallad klimatkonventionen. UNFCCC undertecknades på världskonferensen om miljö och utveckling i Rio de Janeiro år 1992. Kyotoprotokollet antogs i december år 1997 i Kyoto, Japan.
2002
Nytt världsmöte i FN:s regi i Johannesburg (”Rio +10”)
2000-2005:
Millennium Ecosystem Assessment
De svenska miljömålen 1999-2005
De globala målen
UNDP: United Nations Development Programme
Agenda 2030: Hållbarhetsagenda 2016-2030
Hållbar utveckling
”Utveckling som tillgodoser dagens
behov utan att äventyra kommande
generationers möjligheter att
tillgodose sina behov”
I=PAT
Ekvation (bild)
Planetära gränser framtida selektionstryck på individ- och
företagsnivå
Mångfald av tekniska lösningar kommer att behövas
Livscykeltänkande för miljöbedömning
Hållbar utveckling (tentafråga)
Sociala mål (välfärd) i samhället, exempelvis försörjning/livsuppehälle, säkerhet/trygghet, tillgivenhet/ömhet, förståelse/begriplighet, delaktighet, avkoppling/vila, kreativitet/skapande, identitet/mening och frihet.
Via ekonomi och teknik, exempelvis att slutna kretslopp, systemansats, optimerad resursanvändning, dematerialisering, transmaterialisering, minimera utsläpp, fossilfri energi, eko-industriparker, och ny plattform för planering (exempelvis inom ramen för cirkulär ekonomi).
Allt inom befintliga ekologiska ramar, med hänsyn till hur sociala aspekter
tillgodoses utefter produktens livscykel, t ex arbetsförhållanden och påverkan på lokalsamhällen samt att ta hänsyn till produktens miljö- och resurspåverkan, exempelvis genom livscykelanalys (LCA) och biologisk mångfald.
Rättvisa över tid, dels avseende bland nu levande och gentemot kommande generationer befolkning.
Social välfärd
- Försörjning/livsuppehälle
- Säkerhet/trygghet
- Tillgivenhet/ömhet
- Förståelse/begriplighet
- Delaktighet
- Avkoppling/vila
- Kreativitet/skapande
- Identitet/mening
- Frihet
“Hållbarhet är konsten att
leva väl inom ekologiska gränser”
Ekonomi A-Affluence- välfärd/levnadsstandard
Utan tillväxt – kollapsad samhällsekonomi; med tillväxt –kollapsade ekosystem
En mjuk tolkning av HU – svag hållbarhet - innebär att vissa resurser anses kunna substitueras med andra
En hård tolkning av HU – stark hållbarhet – accepterar inte substituerbarhet.
Djurarter som dör ut och naturresurser som utarmas kan aldrig återskapas och det är därmed orimligt att betrakta dessa som substituerbara med exempelvis nya produkter
Teknik- T
För hållbar utveckling: Undvik inlåsning i ohållbar teknik; stöd miljösmart teknik
Industriell ekologi- i teorin
Slutna kretslopp
Dematerialisering
Transmaterialisering
Eko-industriparker
Minimera utsläpp
System- och global ansats
Kolfri energi
Optimerad resursanvändning
Ny plattform för planering
Industriell ekologi- verkligheten
Funktionsförsäljning: att hyra och leasa ut sina produkter istället för att sälja dem har kommit att bli högintressant.
- Nytillverkning
+Underhåll och omsorg
+Demontering och återtillverkning
Svenskt skogsbruk
Den skogspolitik som beslutades av riksdagen 1993 kännetecknas av två jämställda mål – ett miljömål och ett produktionsmål. I regeringens proposition 1992/93:226 beskrivs de båda målen enligt följande.
Miljömålet:
Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga ska bevaras. En biologisk mångfald och genetisk variation i skogen ska säkras.
Skogen ska brukas så att växt- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd.
Hotade arter och naturtyper ska skyddas.
Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden ska värnas.
Produktionsmålet:
Skogen och skogsmarken ska utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning.
Skogsproduktionens inriktning ska ge handlingsfrihet i fråga om användningen av vad skogen producerar.
Biodiversitet
Biologisk mångfald kallas ibland biodiversitet och med det menas variationen bland levande organismer i alla miljöer och de ekologiska relationer och processer som organismerna ingår i.
Ca 100 arter har helt försvunnit från det svenska skogslandskapet sen slutet på 1800-talet
Boreonemoral urskog: ca 8 000 arter*
Planterad granskog i samma region: ca 2 000 arter*
Skillnaden utgörs främst av insekter och svampar, men även trädlevande lavar och skogsfåglar
Produktion och biodiversitet?
Inte med dagens svenska skogsbruksmodell
Intensifiering OCH avsättning av större ytor?
Alternativa skogsbruksmetoder, som blädning
Kostnadseffektivitet?
Det behövs mer:
Gamla träd
Död ved
Löv
