250306 Flashcards
Definition av emotionsreglering
Processen med vilken individer modifierar intensiteten och varaktigheten av sina känslor i respons till utmaningar från sin miljö.
Sju tekniker för emotionsreglering
Distraktion
Lugnande andning
Medveten närvaro/självmedvetenhet
Sätta ord på känslor
Fysisk aktivitet
Kognitiv omstrukturering
Compassion/medkänsla
Fyra typer av försvar och hur man arbetar med dem
Karaktär (lojal mot inre anknytningsperson, “jag bara är sån här”. Hopplöshet, uppgivenhet,
Regressiva (omogna. En regredierar till tidigare utvecklingsstadier. Låg ångest- och affekttolernas, tecken på låg jagstyrka. Förvränger verkligheten. Projicering, primitivt förnekande, utåtagerande, negering, idealisering, dissociation, regression, somatisering)
Repressiva (mogna. Trycker undan känslor mer medvetet. Rationalisering, intellektualisering, reaktionsbildning, förskjutning, förträngning)
Taktiska (undviker ämnet, pratar i vaga termer, lägger armarna i kors, pratar för snabbt, etc.)
Princip 1: Hjälpa klienten identifiera sina försvar. Pricnip 2: Hjälpa klienten släppa försvaren
Vilka tre frågor är viktiga att ställa sig själv när man gör en intervention för att undvika alliansbrott?
Bond: Sker samarbetet i samförstånd och med tillit?
Goal: Bidrar det till behandlingens mål?
Task: Är vi överens om tillvägagångssätt?
Överenskommelse och samarbete - patientens upplevelse är viktigast
Åtta delar av exponering
Habituering
Hemuppgifter lättare än det som sker i rummet
Hierarki (SUD, subjective units of distress)
Modellering
Variation (stimuli och kontext)
Vi kontrollerar S&K, utbildar klienten i O&R
Ångestkurvan (parasympatiska nervsystemet tar över och inleder vila om man står ut)
Klientens reflektioner väger mer än graden av ångest upplevd i rummet
Tre typer av exponering och fyra tilläggsdelar av exponering enligt Craske
In vivo, imaginär (genom minnen, bilder, saker man har tvång kring), och introceptiva (fruktade kroppsliga reaktioner)
Inhibitorisk inlärning - att uppleva rädslan utan att fly för att få nya associationer till hotet som inte innebär rädsla. Kräver
Förlängd rädsloaktivering (till skillnad från habituering som man tänkte förr).
Kan fördjupas ytterligare genom att lägga till ytterligare ett hot i mitten av habitueringen till det förra hotet. Då generaliseras personens idé om att den klarar av att utstå hot utan att dö.
Kognitiv omstrukturering sker då i slutet istället för i början eftersom de vill att det ska bli en så stor mismatch som möjligt mellan vad personen trodde skulle hända och vad som faktiskt hände under exponeringen.
Tio grejer att variera inom exponering
Stimuli
Hur man närmar sig stimuli
Ordning från ångesthierarkin (SUDs)
Längd på exponeringar
Tid mellan exponeringar
Kontext
Situation (tillsammans med andra, hemma, på främmande/kända platser)
Internt (koffein, medicinering)
Externt (terapi, terapeut)
Återgå dit rädslan skapades (initial aquistion context)
Fyra axlar inom PDT (OPD-2, operationaliserad psykodynamisk diagnos)
1: Sjukdom och behandlingsförutsättningar
2: Interpersonella relationer
3: Konflikt. Omedvetna krockar mellan motstridiga känslor. Långvariga mönster (6 mån+) av beteenden/erfarenheter
4: Struktur
Elva aspekter av axel 1
Sjukdom och behandlingsförutsättningar:
Förväntningar
GAF
Hinder (yttre, inre + sekundärvinster)
Motivation
Psykosocialt stöd
Resurser
Sjukdomsinsikt
Svårighetsgrad
Typ av sjukdom
Sjukdomslängd
Upplevt lidande
Axel 2, åtta teman
Hur klienten relaterar till andra i relationer och inom sig själv - återkommande relationsmönster, interpersonella konfliktteman som:
Distans/närhet
Beundran/försummelse
Ömhet/okänslighet
Omhändertagande/sårande
Inom sig:
Space/stöd
Klängig/självständig
Skrytig/förminskande
Avstängd/mottaglig
Sju inre konflikter (axel 3)
Aktiva (kontrafobiska, reaktionsbildning) och passiva (primärt regressiva försvar) förhållningssätt.
Närhet vs. distans. Reserverad (aktiv) vs. hjälplös (passiv). Existentiell ångest.
Underkastelse vs. kontroll. Uppror vs. lydnad. Ilska (aktiv), rädsla/ångest (passiv).
Omhändertagen vs. omhändertagande. Självförsörjande/självuppoffrande vs. krävande/klängig. Missnöje/irritabilitet (aktiv), sorg/rädsla för att förlora vården (passiv).
Egenvärdeskonflikt. Narcissism/värdelöshet. Självsäker/bevisa sig själv vs. osäker/undvikande. Ilska/irritabilitet (aktiv), skam (passiv).
Skuldkonflikt. Alla andras fel vs. bara mitt fel. Kritisk/anklagande vs. lojal/självanklagande. Ilska mot andra/cynism (aktiv) vs. skuld, rädsla för straff, sorg (passiv).
Oidipal. Förförisk vs. osynlig. Snabbt skiftande känslor av erotisering, skamlöshet, konkurrens (aktiv) vs. nollställt, bristande intresse (passiv).
Identitet. Fixerad eller ombytlig identitet. Driven/rastlös (aktiv) vs. anpassningsbar/antar tilldelad roll (passiv). Rastlös/aktivt avvärjande ångest (aktiv) vs. ångest/förvirring/desorientering (passiv).
Axel 4, fem huvudområden
Bedömer svårighetgraden av psykologisk störning, ser till:
Kognition (själv- och objektsuppfattning)
Reglering (själv, relationer)
Försvar (undvikanden/begränsningar, flexibla intrapsykiska försvar, adekvat realitetstestning, mogna/adaptiva försvarsmekanismer). Skapar försvaren möjligheter eller leder de till att den går miste om dem?
Emotionell förmåga (inre/yttre kommunikation)
Anknytningsförmåga (inre/yttre objekt)
Allians enligt Wampold
Tillit, förståelse, expertis –> äkta relation, tillhörighet och social kontakt | creation of expectation through explanation and some form of treatment | task/goal –> therapeutic action –> task goal | bättre livskvalitet, symptomreduktion
Sju aspekter och två utvecklingar av KBT
Hemläxor
SORKKar
Beteendeexperiment
Vidmakthållandeplaner
Beteendeaktivering
Kontexthantering
Responshantering
ACT
CFT
Två aspekter och en utveckling av PDT
Identifiera och släppa försvar
Aktiverat parasympatiskt nervsystem - suckar, ökad hjärt- och andningsfrekvens, svettningar. Inte så långt som glatt muskulaturpåverkan, diaréer, kognitiv/perceptuell påverkan, dissociation
ISTDP
Beteendeaktivering
Saknas positiva förstärkare på grund av undvikande beteenden
Negativt förstärkta beteenden regerar (skönt i stunden, ohälsosamt i längden)
Bygger på operant inlärning (nya erfarenheter = bättre mående)
Kartläggning genom SORKK
God rational, psykoedukation
Nuvarande och alternativa copingstrategier
Aktivitetsdagbok
Aktivitetsschema
Diskussion av värderingar
Summering/återfallsplan
