2016 Flashcards
När skelettmuskelfibrer kontraherar:
(a) genereras kraft då kontraktila proteiner kontraherar.
(b) är längden på A-bandet oförändrad.
(c) blir de tunna och tjocka filamenten hårt hoprullade så att sarkomeren blir kortare.
(d) flyttar sig Z-linjerna längre ifrån varandra.
(e) krymper de laterala hålrummen i det sarkoplasmatiska retikulumet så att Z-linjerna
kommer närmare varandra.
(b) Är längden på A-bandet oförändrad.
Under en maximal isometrisk kontraktion av en skelettmuskel:
(a) är muskelspänningen som högst när muskeln är som kortast (helt sammandragen).
(b) ger “fused tetanus” en minskad muskelspänning.
(c) är muskelspänningen högst vid en intermediär längd (mittemellan helt sammandragen
och helt utsträckt).
(d) kan jämn muskelspänning hållas under mycket lång tid genom metabolisering av
kreatinfosfat.
(e) är muskelspänningen som högst när överlappet mellan tunna och tjocka filament är
som minst
(c) Är muskelspänningen högst vid en intermediär längd (mittemellan helt sammandragen
och helt utsträckt).
Vilket av följande påstående gäller alla tre typer av muskelvävnad?
(a) Samtliga innehåller myosin och aktin.
(b) Samtliga är neurogena (dvs sammandragning initieras av en nerv).
(c) Samtliga är tvärstrimmiga (“striated”).
(d) Samtliga är viljestyrda.
(e) Samtliga använder långsamma aktionspotentialer som styrs av Ca++ kanaler av L-typ
(a) Samtliga innehåller myosin och aktin.
Typ 1 (“slow oxidative”) skelettmuskelfibrer:
(a) Innehåller många mitokondrier och stora mängder myoglobin.
(b) Blir uttröttade under långvarig träning.
(c) Har större fiberdiameter än andra typer av skelettmuskelfibrer.
(d) Är röda eftersom de innehåller stora mängder glykogen.
(e) Använder glykolys för att bryta ner glukos och producera ATP.
(a) Innehåller många mitokondrier och stora mängder myoglobin.
I en ‘enskild enhet’ av glatta muskelceller (“single unit smooth muscle”):
(a) Är varje enhet aktiverad av acetylkolin som utsöndras av ändplattorna i somatiska
motorneuron.
(b) En enskild autonom nervfiber delar sig i flera grenar på varje muskelcell så att de alla
drar ihop sig som en enhet när nerven skickar iväg en aktionspotential.
(c) Modulatorer som utsöndras av autonoma nerver startar en aktionspotential i
pacemakerceller.
(d) “Gap junctions” mellan cellerna gör det möjligt för aktionspotentialer att spridas från
en cell till en annan.
(d) “Gap junctions” mellan cellerna gör det möjligt för aktionspotentialer att spridas från
en cell till en annan.
Vilken av dessa faktorer påverkar inte styrkan i en skelettmuskelkontraktion?
(a) summering av muskelryckningar (“twitch summation”)
(b) stimulering av olika delar i en motorenhet.
(c) rekrytering av motorenheter.
(d) hur många motorenheter som stimuleras.
(e) hur ofta en motorenhet stimuleras.
(b) Stimulering av olika delar i en motorenhet.
Medveten påverkan av muskelkontraktioner kontrolleras av:
(a) ryggmärgen.
(b) hjärnstammen.
(c) cerebrala cortex.
(d) thalamus.
(e) basala ganglier (“basal nuclei”).
(c) Cerebrala cortex.
Co-aktivering av skelettmuskler innebär att:
(a) samtliga muskelfibrer i en skelettmuskel aktiveras samtidigt.
(b) gamma-motorneuron och alfa-motorneuron i skelettmuskeln aktiveras samtidigt.
(c) alla tvärbryggor (“cross bridges”) i en skelettmuskel aktiveras samtidigt.
(d) både agonistiska muskler och antagonistiska muskler aktiveras samtidigt.
(b) Gamma-motorneuron och alfa-motorneuron i skelettmuskeln aktiveras samtidigt.
Extrafusala muskelfibrer:
(a) exciteras av gamma-motorneuron.
(b) ligger inne i muskelspolen
(c) innehåller sensoriska nervändar som aktiveras vid sträckning.
(d) exciteras av alfa-motorneuron.
(d) Exciteras av alfa-motorneuron.
Under en sträckreflex:
(a) sträckreceptorer skickar signaler som orsakar sammandragning av skelettmuskeln,
samtidigt som den antagonistiska muskeln får signal om att slappna av via inhibitoriska
motorneuron.
(b) inhibitoriska synapser från interneuron i ryggmärgen minskar aktiviteten på de alfamotorneuron som skickar signaler till antagonistiska muskler.
(c) sensoriska neuron stimulerar både excitatoriska och inhibitoriska interneuron i
ryggmärgen och leder till att extremiteten dras tillbaka.
(d) sträckreceptorer aktiveras, aktionspotentialer går därefter in i ryggmärgen och
stimulerar motorneuron som i sin tur skickar signaler till intrafusala fibrer i den sträckta
muskeln.
(e) neuronen i Golgis senorgan (“Golgi tendon organ”) sträcks och excitatoriska signaler
skickas tillbaka till muskeln.
(b) Inhibitoriska synapser från interneuron i ryggmärgen minskar aktiviteten på de alfamotorneuron som skickar signaler till antagonistiska muskler.
Vilka långsamma spänningskänsliga kanaler i cellmembranet skapar platån under aktionspotentialen i hjärtmuskelceller? (a) natrium-kanaler (b) kalium-kanaler (c) kalcium-kanaler (d) klorid-kanaler (e) glukos-kanaler
(c) Kalcium-kanaler
Beskriv den korrekta ordningen av blodflödet genom följande delar i blodomloppet.
- höger förmak 6. lungvenerna
- vänster förmak 7. lungorna
- höger kammare 8. perifera kapillärer
- vänster kammare 9. aorta
- lungartär 10. vena cava
(a) 1—2—3—4—5—6—7—8—9—10
(b) 10—2—4—5—7—6—1—3—9—8
(c) 10—1—3—5—7—6—2—4—9—8
(d) 10—1—2—3—4—5—7—6—9—8
(e) 10—1—3—5—9—7—6—2—4—9
(c) 10—1—3—5—7—6—2—4—9—8
Vena cava - Höger förmak - Höger kammare - Lungartär - Lungorna - Lungvenerna - Vänster förmak - Vänster kammare - Aorta - Perifera kapillärer
AV-knutan:
(a) exciterar vänster och höger kammare.
(b) kontrollerar hjärtfrekvensen.
(c) förhindrar att förmak och kammare kontraherar samtidigt.
(d) repolariserar hjärtat efter systole.
(b) Kontrollerar hjärtfrekvensen.
Parasympatisk stimulering av hjärtat:
(a) frisätter acetylkolin till kamrarna vilket minskar styrkan i kontraktionerna.
(b) minskar frekvensen av spontana aktionspotentialer som initieras i SA-noden och
minskar hjärtminutvolymen (“cardiac output”).
(c) ökar kraften i kamrarnas kontraktioner.
(d) frisätter noradrenalin (“norepinephrine”) till både förmak och kamrar vilket ökar
styrkan i kontraktionerna och hjärtminutvolym (“cardiac output”).
(e) ökar hjärtfrekvensen.
(b) Minskar frekvensen av spontana aktionspotentialer som initieras i SA-noden och
minskar hjärtminutvolymen (“cardiac output”).
Vid stor, plötslig blodförlust:
(a) orsakar tryckfallet ökad frekvens av aktionspotentionaler från de arteriella
baroreceptorerna
(b) minskad frekvens av aktionspotentialer från de arteriella baroreceptorerna leder till
minskad sympatiskt pådrag vilket ökar hjärtminutvolymen (“cardiac output”).
(c) minskad frekvens av aktionspotentialer i de arteriella baroreceptorerna leder till ökat
sympatiskt pådrag till arteriolerna som då drar ihop sig, vilket ökar den perifera
resistansen.
(d) minskat sympatiskt pådrag leder till dilatation av vener och därmed ett ökat ventryck
vilket återställer hjärtminutvolymen (“cardiac output”).
(c) Minskad frekvens av aktionspotentialer i de arteriella baroreceptorerna leder till ökat
sympatiskt pådrag till arteriolerna som då drar ihop sig, vilket ökar den perifera
resistansen.
