19 - Trä

Question 1

Beskriv hur en trädstam är uppbyggd, på makroskopisk nivå, samt hur tillväxt och näringstransport sker i trädstammen

Answer 1

1. Märgen - Genomlöper stammen.
2. Veden : Vårved vs sommarved, olika kompakthet.
   Kärnved - Deltar ej i transportprocesser. Extraktivämnen inlagras.
   Splintved - Transport av vatten sker här från rotsystem till trädet.
   Hartskanaler - (I barrträd) där kådan finns under tryck och skyddar trädet vid skador.
   Märgstrålar - Transporterar näring i radiellt led i veden.
3. Kambium - Tillväxtzon mellan ved och bark.
4. Barken:
   Innerbark - Näringstransport från kronan och nedåt. Levande celler.
   Ytterbark - Skyddande funktion. Döda celler.

Question 2

Beskriv skillnaden mellan kärnved och splintved?

Answer 2

Kärnved - Deltar ej i transportprocesser. Extraktivämnen inlagras. Små fuktrörelser.
Splintved - Transport av vatten sker här från rotsystem till trädet. Stora fuktrörelser.

Question 3

Vilka egenskapsskillnader finns mellan kärnved och splintved?

Answer 3

Kärnved - Extraktivämnen inlagras ger en naturlig beständighet mot angrepp. Små fuktrörelser.
Splintved - Stora fuktrörelser.

Question 4

Vilka är träets huvudriktningar?

Answer 4

Fiberriktning
Radiell riktning
Tangentiell riktning

Question 5

Beskriv uppbyggnaden av en träfiber på mikronivå.

Answer 5

Det är vedens celler som kallas för fibrer, detta pga deras avlånga form och delvis funktion i trädet.
Cellen är ihålig med en cellvägg i olika lager:
Mittlamell - (pektin) klistret mellan primärväggarna.
Primärvägg - (cellulusa)
Sekundärvägg 1, 2, 3 - (cellulosa, hemicellulosa, lignin) trådliknande element, fibriller som är olika orienterade i de olika väggarna (tänk plywood)
Lumen - (tomrum)
Ringporer - (i trakeider (furu), anars olika slag av porer)

Question 6

Beskriv uppbyggnaden av en, trakeid.

Answer 6

Denna har primärvägg, sekundärvägg 1; 2; 3, lumen och ringporer.

Question 7

Beskriv uppkomst och konsekvenser av snedfibrighet.

Answer 7

Snedfibrighet är att fibrerna inte är parallella med längdriktningen. Detta uppstår genom spiralväxt eller snedsågning. Konsekvenser är nedsatt hållfasthet.

Question 8

Varför är trä starkare i fiberriktningen jämfört med tvärs träfibern?

Question 9

Vad är fibermättnadspunkten? Varför uppstår en markerad fibermättnadspunkt för trä?

Answer 9

Detta är den fukthalt då mekaniska egenskaper börjar påverkas. Denna uppstår då vatten upptas eller torkas ut ur cellernas cellväggar. Vatten eller inget vatten i håligheterna påverkar inte träet.

Question 10

Vilka materialegenskaper påverkas av fibermättnadspunkten? Vad händer med materialegenskaperna ovanför resp under fibermättnadspunkten?

Answer 10

De egenskaper som påverkas är:
- hållfastheten (ökar i och med lägre fuktkvot)
- deformationer pga fuktrörelser (rörelse sker under fibermättnadspunkten och inga rörelser sker över)
- värmeledningsförmåga (minskar i och med lägre fuktkvot)

Question 11

Vilka ungefärliga fuktkvoter har trä vid fällning, vid fibermättnadspunkten och vid normalt rumsklimat?

Answer 11

Fällning : 50% i kärnan och upp till 160% i splinten
Fibermättnadspunkten : 23-34%(varierar mellan furu och löv)
Normalt rumsklimat : ~20% (samma som inomhusklimatet)

Question 12

I tidningen “Vi i villa” nr 1 2006 ställs bl.a. frågan: “Kan ved bli för gammal”? Den tillfrågade experten svarar då: “Ja, den kan bli för gamma! Den blir helt enkelt för torr och brinner då väldigt aggressivt och snabbt”. Stämmer detta? Kommentera detta påstående.

Answer 12

Ja veden kan bli gammal, då den torkar ur bryts de ingående delarna ner och energiinnehållet som går att elda minskar.

Question 13

Förklara varför korta virkesbitar torkar väsentligt fortare än långa.

Answer 13

Vatten transporteras ut ur virket bäst genom fibrernas håligheter, det torkar ur ändarna. Om ändarna är närmre varandra (kort virke) behöver det inte lika lång tid som en längre planka.

Question 14

Varför är det viktigt att välja rätt fuktkvot vid inbyggnad av virke?

Answer 14

Virket kommer att anpassa sig efter fuktkvoten i omgivningen och hitta ett jämviktsläge, om det är stor skillnad mellan jämviktsläget och den fuktkvoten vid inbyggnation kan stora fuktrörelser ske.

Question 15

Beskriv hur träets hållfasthet, E-modul och fuktrörelser beror av fuktkvoten.

Answer 15

Hållfasthet : Minskar (nästan linjärt) med ökande fuktkvot fram till fibermättnadspukten
E-modul : Minskar med ökande fuktkvot fram till fibermättnadspunkten.
Fuktrörelser : Linjärt proportionerligt fram till fibermättnadspunkten.

Question 16

Träets hållfasthet påverkas av flera faktorer. Nämn 5 sådana och även hur träets hållfasthet påverkas.

Answer 16

• träslag, varierar med träslag
• belastningsriktning, sämre tvärs över fibrer än med fibrer (tryck och drag)
• densitet, ökande densitet (mindre porer) ökande hållf.
• fuktkvot, ökad fuktkvot ger minskande hållf.
• temperatur, lignin mjuknar med ökande temperatur vilket ger lägre hållf.
• fiberstörningar, försvagar i och med ökande mängd störningar
• dimensioner, ökande dimensioner ger mer möjlighet till fiberstörningar som ger lägre hållf i förhållande till dimensionen.
• belastningstid, längre tid, sämre hållf.

Question 17

Beskriv hur brott sker vid drag och tryck i träets huvudriktningar.

Answer 17

Fiberriktning:
Drag - Starkast, sprött brott
Tryck - Sämre hållf pga fiberknäckning
Tvärs fibrerna:
Tryck - svårdefinerad hållfasthet

Question 18

Vilka olika typer av organismer kan angripa trävirke?

Answer 18

1. Svampar
   (2. Bakterier )
2. Insekter

Question 19

Nämn och beskriv några rötsvampar.

Answer 19

Missfärgande svampar :
Mögelsvampar - Dessa ger svart missfärgning på ytan av virke men kan bli en hälsofara i och med sporerna.
Blånadssvampar - Kan växa in i veden och missfärga djupare.

Rötsvampar (förstörande):
Hussvampen, brunröta - Den kan sprida sig långa avstånd och även över putsade områden. Bryter ner cellulosa, behåller lignin som gör att virket spricker, minskar i volym och brunfärgas.
Vedmusslingen - Försämrar hållf dramatiskt och växer inne i virket så det ligger döljt tills det är försent.

Question 20

Ge exempel på virkesförstörande insekter.

Answer 20

Husbock - Angreppet sker dolt inne i virket
Strimmig trägnagare - Massa hål i virkesytan där borrmjöl riner ut.
Pålmask - vattenlevande som lämnar spår av kalk från sina skal i gångarna.

Question 21

Vilka metoder finns för att skydda trä mot biologiskt angrepp?

Answer 21

Impregnering.
( Vakuumimpregnering eller tryckimpregnering )
( Värmebehandling - förändrar kemiska och fysiska uppbyggnaden, ger lägre fuktupptagning )
Acetylerat trä genom tryckimp.

Question 22

Vilka träskyddsklasser finns när det gäller impregnering av trä?

Answer 22

M - Tryckimp. Full inträgning i splint - Furu i varaktig kontakt med havsvatten.
A - Tryckimp. Full inträgning i splint - Furu i kontakt med mark och sötvatten samt trä ovan mark som behöver särskilt skydd.
AB - Tryckimp. Full inträgning i splint - Furu ovan mark.
B - Vakuumimp. >6mm inträgning - Färdigbearbetade snickerier ovan mark.

Question 23

Hur kvalitetsdeklareras trä efter utseende?

Answer 23

Genom visuell sortering sorteras det efter mängden kvistar, snedfibrighet, svampangrepp, sprickor, hål och form.

Question 24

Vilka kriterier används för att kvalitetsdeklarera trä efter hållfasthet?

Answer 24

Genom visuell sortering sorteras det efter mängden kvistar, snedfibrighet, svampangrepp, sprickor, hål och form.
Maskiniell sortering mäter resonansfrekvenser vid knackning samt undersöker den inre strukturen genom ex. röntgen.

• densitet
• E-modul
• inre struktur

Question 25

I vilka hållfasthetsklasser indelas trä?

Answer 25

C14-C50 där siffran säger viken hållfasthet virket har i MPa.

Question 26

Beskriv uppbyggnaden av en limträbalk.

Question 27

I vilka hållfasthetsklasser indelas limträ?

Answer 27

GLxx, där siffran, xx, säger vilken hållf det har i MPa.

Question 28

Varför blir hållfastheten bättre för limträ än för massivt trä med samma
dimensioner?