170115 Flashcards
Analysera med hjälp av IS-LM modellen för en sluten ekonomi de kortsiktiga effekterna av en ökning av den offentliga konsumtionen.
Följ trestegsmodellen och beskriv:
- Vilken kurva som förskjuts och åt vilket håll
- Hur jämvikten förändras
- I ord och mekanismerna bakom förändringarna av de endogena variablerna ”ränta” och ”produktion”
IS kurvan: Y = C(Y-T) + I(Y,i) + G
LM kurvan = M/P = YL(i)
Y = produktionen i = den nominella räntan T = skatter G = offentlig konsumtion M/P = real penningmängd L(i) = funktionen av räntan C = Privat konsumtion
Vid en sluten ekonomi utgår vi ifrån att produktionen är på sin potentiella.
Den offentliga konsumtionen ingår variabel i IS-sambandet och en ökning av denna variabel skiftar IS-kurvan utåt till IS’. Detta skapar en ny tillfällig jämvikt (Y’) > (Yn) och (i’) > (i).
När G ökar så ökar efterfrågan (Z), vilket ökar produktionen (Y). Ökad produktion = ökade inkomster. Ökade inkomster leder till ökad efterfrågan och konsumtion osv.
De ökade inkomsterna ökar öven efterfrågan på pengar vilket gör att räntan höjs från (i) till (i’) eftersom att penningutbudet är konstant i denna modell. De höjda räntorna har viss motverkande effekt på ökningen av Y (investeringarna minskar), men totalt går produktion upp och så även räntan.
Visa i ett 45-graders diagram för en sluten ekonomi vad som händer med produktionen i jämvikt om den marginella konsumtionsbenägenheten minskar.
Anta att efterfrågan ges av Z = C + I + G där konsumtionen är C = C0 + C1 x (Y - T) och de privata investeringarna är exogent givna.
45 graders diagram med Z på y-axeln och Y på x-axeln ritas. ZZ kurva skär och lutningen skiftar genom att den marginella konsumtionsfunktionen minskar. C0 är kvar på samma ställe.
En tabell visas där alla variabler namnges.
C1 utgör lutningen för ZZ-kurvan. När värdet på denna minskar, minskar lutningen på kurvan.
Att C1 minskar innebär att effekterna av t.ex en expansiv finanspolitik genom en ökning av G får mindre effekter på BNP (Y). Detta då multiplikatorn minskar genom en mindre C1 ( vi kommer dela 1 med ett större tal).
En mindre konsumtionsbenägenhet leder till en mindre konsumtion och efterfrågan, vilket visas i figuren av att Y faller till Y’ och Z till Z’.
Även en härledning av multiplikatorn görs. Denna visar multiplikatorn och den autonoma efterfrågan.
Anta att BNP befinner sig på sin potentiella nivå. Regeringen genomför nu en ökning av den offentliga konsumtionen men skatten ändras inte.Visa konsekvenserna av detta på kort och medellång sikt i ett AS-AD diagram.
Beskriv avslutningsvis dina slutsatser vad gäller hur produktionen förändras genom att rita ett diagram med tid på X-axeln och produktionen på Y-axeln.
Kort sikt: Ökningen av G skiftar IS-kurvan utåt så att Y > Yn och i` > i. Detta skiftar AD kurvan utåt. På kort sikt blir produktionen större än den potentiella, och priserna högre än de förväntade (pga den mikroekonomiska logiken). När produktionen drivs upp över sin potentiella nivå kommer arbetslösheten falla och u < un.
På medellång sikt: Ökningen i Y och P skiftar AS kurvan inåt. De högre priserna ökar inflationsförväntningarna och den minskade arbetslösheten stärker löntagarnas förhandlingsposition vilket möjliggör för större löneanspråk för att ta höjd för inflationen. De högre lönerna ökar företagens marginalkostnader vilket gör att priserna ökar ytterligare. De högre priserna leder till ytterligare högre förväntade priser osv, prisnivån ökar medan produktionen minskar och återgår till sin potentiella nivå vilket också gör att arbetslösheten ökar och faller tillbaka till u = un.
Slutsats: Produktionen och priserna går upp och arbetslösheten ned på kort sikt. På medellång sikt ökar priserna ännu mer medan produktionen och arbetslösheten går tillbaka till sina naturliga/potentiella nivåer.
Utgå från relationen u = 1 - (Y/AL) och förklara hur tillväxten i BNP (Y) kan påverkas även om arbetslösheten är oförändrad.
Tillväxten i BNP (gy) kan påverkas även om u är oförändrat. Utifrån formeln ser vi att Y växer med A och L. Dvs, om Y växer lika mycket som A och L är kvoten Y/AL konstant vilket gör att arbetslösheten är oförändrad trots att BNP-tillväxten har ökat.
Om vi antar att alla i befolkningen är sysselsatta, dvs sysselsättningen (N) = arbetskraften (L) kommer BNP växa med gy = gn + ga. Dvs BNP-tillväxten är lika stor som befolkningstillväxten och teknikutvecklingen.
Vad menas med Sveriges överskottsmål?
Sveriges överskottsmål innebär att Sverige ska ha en positiv andel av BNP i budgetsaldot (T - G) över en konjunkturcykel.
Sverige har i dagsläget ett överskottsmål på 0,33% av BNP över en konjunkturcykel. Anledningen till att försöka hålla det offentliga sparandet positivt utslaget på en konjunkturcykel kan tänkas vara för bygga upp en buffert som kan användas vid för att parera riktigt kraftiga lågkonjunkturer eller krascher. Det är även en buffert som kan tänkas användas för att kunna försörja en ständigt ökande äldre befolkning.
Vad är det nuvarande Infaltionsmålet och vad skiljer KPI från KPF?
Inflationsmålet innebär att riksbanken (CB) Ska justera penningmängden (MS) så att en jämn inflation. Inflationsmålet har länge legat på 2%.
Tanken med ett inflationsmål är att det ska fungera som ett riktmärke som vägleder förväntningarna som finns i ekonomin om den framtida inflationen. Inflationsmålet underlättar för hushåll och företag att fatta välgrundade ekonomiska beslut och lägger grund för välfungerande pris- och lönebildning. Det är ekonomins ”nominella ankare”.
CB har ett flexibelt inflationsmål vilket innebär att de främst ska hålla målet men i så stor utsträckning som möjligt även ta hänsyn till de reala variablerna i ekonomin, som arbetslöshet/sysselsättning och BNP.
KPI = konsumentprisindex. Ett vanligt mått ( i sverige) på BNP. KPI väger samman en varukorg av det som konsumenten konsumerar och slätter ett prisindex för denna korg. Man får alltså genomsnittspriset för denna korg och kan jämföra det med vad samma korg kostar vid en annan tidpunkt.
KPIF = Likt KPI men exkluderar räntor. Så om räntorna stiger kommer även KPI att stiga även om priserna inte gör det. KPIF kommer inte att ändras om räntorna förändras eftersom KPIF justeras för räntorna.
KPIF är alltså KPI men med fast-ränta.
Bertil Ohlin-modellen
Beskriv kort mekanismen, t.ex genom att ge exempel där produktionen av olika varor har olika krav på arbetskraftens utbildningsnivå.
Modellen förklarar att förekomsten av olika produktionsfaktorer (t.ex trä, stål mm) ger komparativa fördelar i produktionens olika varor. Om ett land har kommit långt med teknisk utveckling kommer de efterfråga arbetare med hög teknisk utbildning så att arbetskraften kan arbeta med tekniken (alltså den produktionsfaktor som landet har mycket av).
Om ett land har mycket stor kommer det finnas efterfrågan på arbetskraft där utbildningsnivån inte är lika hög. Detta för att landet har produktionsfaktorn stål och har komparativa fördelar att producera detta gent emot andra länder.
Anta att det blir en hård brexit och kraftiga handelshinder, vilket leder till att både Storbritanniens BNP och Sveriges export till Storbritannien faller kraftigt. Analysera detta med hjälp av IS-LM modellen i en öppen ekonomi.
a) Vad händer med BNP i Sverige på kort sikt? Förklara varför!
När GB’s Y* faller kommer Sveriges nettoexport påverkas negativt och alltså även den att falla. Detta kommer alltså påverka efterfrågan på varumarknaden negativt och således även Svensk BNP som faller. Exporten och Svensk BNP går alltså ned på kort sikt. I IS-LM modellen skiftar IS-kurvan till vänster pga att nettoexporten faller. Y går till Y’.
Anta att det blir en hård brexit och kraftiga handelshinder, vilket leder till att både Storbritanniens BNP och Sveriges export till Storbritannien faller kraftigt.
Vad händer med den svenska räntan på kort sikt (givet att centralbanken inte ändrar penningmängden)? Förklara varför!
På kort sikt (förutsatt att CB håller MS konstant) kommer den svenska räntan att gå ned. Detta kan illustreras på penningmarknaden.
Om produktionen/efterfrågan/inkomsten går ned i Sverige så kommer även penningefterfrågan att gå ned. Vid ett givet penningutbud så kommer räntan att falla då md går ned. Räntan ses som priset på pengar, och om efterfrågan faller faller öven räntan. Detta sker på kortsikt, alltså givet konstanta priser.
Dock kommer det faktum att räntan går ned att dämpa fallet i Y något genom de ökade investeringarna pga lägre ränta. Detta driver upp efterfrågan och produktionen något.
Anta att det blir en hård brexit och kraftiga handelshinder, vilket leder till att både Storbritanniens BNP och Sveriges export till Storbritannien faller kraftigt.
Hur påverkas den nominella växelkursen mot Japan på kort sikt (givet att Japan är ett land som inte påverkas av Brexit)? Förklara mekanismen som ligger bakom detta.
Om vi antar att japan inte påverkas av brexit kommer Japans BNP (Y) och ränta (i) att vara oförändrad, allt annat lika.
Om Sveriges BNP (Y) går ned och så även räntan (i) kommer nominella växelkursen E att falla gentemot Japan.
Öppen ränteparitet innebär att förväntade framtida avkastning på räntebärande värdepapper ska vara lika för olika länder. Detta för att inga arbitrage-möjligheter ska uppstå. Växelkursen kommer kompensera för eventuella skillnader i räntor mellan länderna, detta enligt ränteparitetsvillkoret.
E = (1-i)/(1+i*) x Ee
Eller i = i* + Delta E
Den nominella växelkursen = Japans valuta/Svensk valuta
Om vi antar att den förväntade växelkursen och den japanska räntan är konstanta så leder en räntehöjning av nominell ränta i sverige till att den nominella växelkursen apprecierar.
På kort sikt kommer alltså den svenska växelkursen att falla mot den japanska.
Vad händer i AS-AD i svensk ekonomi vid hård brexit som kan förväntas ge en effekt av mindre Y*.
Vi antar Y = Yn
(1) i utgångsläget är produktionen på sin naturliga nivå (Y = Yn) och priserna är lika med de förväntade priserna (P = Pe). Givet Okunslag och philipskurvan är även arbetslösheten på sin naturliga nivå (u = un).
(2) vid en negativ efterfrågechock i form av brexit då Y* faller kommer exporten i inlandet att påverkas negativt, NX faller. Detta då en sänkning av Y* påverkar NX negativt. Detta gör att efterfrågan (ZZ) minskar och Y faller och blir mindre än Yn. Detta skiftar AD kurvan till vänster i AS-AD modellen. Minskad efterfrågan leder till lägre priser än de förväntade, företagen har inte råd med lika många anställda till de förhandlade lönerna och arbetslösheten sjunker.
Vid den kortsiktiga jämvikten är alltså Y < Yn och P < Pe. Samt att u > un.
(3) pga de lägre priserna och den ökade arbetslösheten har behöver löntagarna justera sina löne förväntningar samt inse att arbetsgivarna nu mer kan vraka och välja mer när det kommer till anställningar. De lägre prisförväntnigarna drar alltså ner lönerna vilket också drar ned priserna, då företagen prisa sina produkter billigare tack vara sänkt W, (en prislönespiral), detta sker dock successivt och tar tid. Genom detta ökar också produktionen. Effekten är alltså ytterligare sjunkande priser till P = Pe samt stigande produktion tills P = Pe. Detta illustreras i AS-AD modellen genom att AS kurvan skiftar nedåt. Genom detta återgår även arbetslösheten till sin ursprungliga nivå.
På medellång sikt är vi alltså tillbaka i ursprungsläget.
AS-AD, hård brexit, Y* minskar.
Anta att ekonomin har en centralbank med strikt inflationsmål att hålla priserna oförändrade, dvs inflationsmålet är satt till 0 så att P = Pe. Vad händer nu på kort och medellång sikt i AS-AD modellen?
(1) Vi utgår från samma jämvikt som i fråga a) där Y = Yn och P = Pe samt u = un.
(2) Om Y* faller kommer NX att minska och således produktionen, priserna, och med det arbetslösheten och lönerna kommer då också att sjunka. AD-Kurvan skiftar till vänster. Kortsiktig jämvikt uppstår där produktionen är lägre än den potentiella, priserna lägre än de förväntade och arbetslösheten högre än den naturliga. Givet inga att inga politiska åtgärder görs skulle vi hamna i punkt tvåa i diagrammet. Men, CB har strikt inflationsmål och behöver hålla prisnivån oförändrad.
(3) För att prisnivån ska komma tillbaka till sitt ursprungsläge måste CB öka penningmängden. Om penningmängden ökar kommer räntan att falla på penningmarknaden. Minskad ränta leder till ökade investeringar (villigare att låna till konsumtion och investeringar) vilket gör att efterfrågan och vidare produktionen att öka. AD-Kurvan kommer därför att skifta tillbaka till sin ursprungliga nivå där Y = Yn och P = pe samt u = un. Ökade investeringar leder alltså till ökad Z, ökad Y, minskad och minskad u. Ökad produktion och minskad arbetslöshet leder till högre priser och löner tills P=PE.
Förklara vad som händer i Z diagrammet med fallane c0 och givet automatiska stabilisatorer.
Om CO (den del av konsumtionen som inte beror på produktionen) faller, kommer interceptet på ZZ kurvan att minska. Detta gör att ZZ kurvan skitar nedåt. Detta gör alltså att Y och Z faller. Vi får lägre konsumtion och lägre produktion.
Givet automatiska stabilisatorer kommer dock fallet i BNP att dämpas. Om Y faller kommer sysselsättningen att falla och arbetslösheten att öka. En automatisk satabilisator kan då t.ex vara a-kassan vilken kan ses som en offentlig utgift som då dämpar fallet eftersom att den verkar positivt på konsumtionen. Vi hamnar därför i punkt 3 och inte hela växer ned i punkt 2. Givet progressiva skatter kommer också den disponibla inkomsten inte minska lika mycket då man generellt kommer betala mindre i skatt givet att Y sjunker. Det dämpar också.
Förklara vad som menas med automatiska stabilisatorer, hur skiljer de sig från diskretionerna finanspolitiska åtgärder?
Automatiska stabilisatorer fungerar som ekonomins stötdämpare. Om BNP faller kommer AS ha en dämpande effekt i fallet. Exempel på AS är är arbetslöshetsersättning eller skatter. Om Y faller kommer A-kassa att betalas ut vilket alltså mildrar efterfrågeminskningen och fallet i BNP. Samt att Folk betalar mindre del i skatt av sin inkomst. Automatiska stabilisatorer kräver inga automatiska åtgärder utan de sker just automatiskt. Diskretionerna finanspolitiska åtgärder är istället aktiva åtgärder. Alltså aktiva beslut fattade av regeringen som exempelvis finanspolitik.
Avdragsrätten för medlemsavgiften till fackföreningar slopades 2003. Vilket kan antas ha minskar fackföreningarnas medlemsantal och där med minskar deras förhandlingsstyrka. Vilken effekt har en sådan åtgärd då på Un enligt WS-PS modellen?
Reallönen beror prissättningskurvan genom det prispåslag (my) som företagen gör utöver marginalkostnaden för produktionen samt på arbetslösheten (u) och arbetsmarknadens institutioner (z).
Om fackföreringarnas förhandlingsstyrka minskar kommer vi få ett lägre värde på z. Lönesättningskurvan kommer därför att skifta nedåt/inåt. Fler kommer nu vara villiga att ta ett jobb då reallönen som företagen ger fortfarande är den samma. Fler kommer alltså sänka sina löneanspråk och kan tänka sig acceptera lönen som företagen erbjuder nu när fackens styrka har minskat. Detta kommer att ge oss en ny lägre jämviktsarbetslöshet (då P = Pe). Från un -> u.
Detta på medellångsikt då alltså NAIRU gäller —> un = (my + z)/a
Så om z faller så kommer alltså un att falla.
