1. Redovisningens grunder Flashcards
1
Q
Vad är redovisning och vad används det till?
A
Ett system vari man registrerar, bearbetar och rapporterar information som skall underlätta beslut i ekonomiska frågor eller ansvarsutkrävande.
- Historiskt protokoll och redogörese för vad som hänt under en viss period.
- Bild av existerande ekonomisk “verklighet” som ska ge en rättvisande bild av resultat så att intressenter kan kräva ansvar på ledningen och följa upp företaget.
- Informationssystem/ Kommunikation som skapar beslutsunderlag
- Ett språk med def. begrepp för att få en enhetlig bild
- Förhandlingssystem (kontrakt) som ska säkerställa ägarnas förväntningar.
- Ett sätt att tänka
2
Q
Vilka fyra hörnstenar finns inom redovisning?
A
- Registrering (löpande under året)
- Klassificering (tillgång eller skuld?)
- Värdering (balansräkning, e.x. vad är lagret värt?)
- Rapportering (bokslut, sammanställning)
3
Q
Vad består externredovisningens process av?
A
- Registrering (Löpande redovisning/bokföring)
- Periodisering (huvudsak inköp & försäljning till utförda prestationer och förbrukade resurser för perioden)
- Rapportering (ge externa intressenter en rättvisande bild av resultat och ställning)
4
Q
Vad är externredovisningens syfte?
A
4 kvantitativa egenskaper framtagna av ISAB:
Att ge ... 1. väsentlig 2. relevant 3. begriplig 4. och tillförlitlig... information om företagets ekonomiska ställning, resultat och kassaflöde för att underlätta för intressenternas ekonomiska beslutsfattande.
5
Q
På vilket sätt skiljer sig externredovisning från internredovisning?
A
Internredovisning är:
- oreglerad
- syfte för internt bruk
- mer detaljerad info
jämfört med externredovisning som är:
- reglerad av lagar, normering och praxis
- syfte att överbrygga informationsasymmetri
- för intressenter utanför företaget
6
Q
Vad är informationsasymmetri?
A
En situation där en av parterna har mer eller bättre information än den andra. Vid avtal och andra beslut.
7
Q
Vilka är de största intressenterna när det gäller ett företag?
A
- Ägare (viktigaste, tar största risken, redov. är viktigt för att följa upp ansvarsutkrävande)
- Företagsledare ( Redov. viktigt för förhandling av incitament och ansvarsutkrävande)
- Kunder (Vill se företagets ekonomiska framtid för service och garanti)
- Samhället (ex. som underlag för skatteverket för bolagsskatt & moms)
- Finansiärer (ex. banker)
- Leverantörer (vill säkerställa förretagets ekonomiska situation för betalning)
- Anställda (förhandla fram mer lön, om de ska stanna kvar eller byta jobb)
8
Q
Vilka två redovisningssystem finns det och vilket används i europa?
Jämför dem
A
Principbaserad redovisning (eu):
- Antal allmänt hållna principer –> fler bedömnings- och valmöjligheter
- Redovisningspraxis bestäms av normgivare (ex. BFN bokföringsnämnden) och redovisningsprofessionen.
Regelbaserad redovisning (usa):
- Få principer
- Detaljerade regler
Principbaserad är flexiblare men svårare med ansvarsutkrävande. Oövervakat övergångsställe vs övervakat övergångsställe.
9
Q
Vilken svensk ramlagstiftning är relevant för den privata sektorn?
A
- Bokföringslagen BFL (reglerar löpande bokföring)
• Vilka som är bokföringsskyldiga
• Vad som utgör ett räkenskapsår
• Hur bokföringen ska presenteras (grundbok & huvudbok)
• Hur den ska avslutas (årsbokslut, årsredovisning)
• Hur arkivering ska ske - Årsredovisningslagen ÅRL (värderingsfrågor och hur rapporterna ska upprättas)
10
Q
Vilken svensk ramlagstiftning är relevant för kommuner och landsting?
A
Lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR)
11
Q
Vilken svensk ramlagstiftning är relevant för statliga myndigheter?
A
- Förordningen om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB)
- Förordningen om myndigheters bokföring (FBF)
12
Q
Vilken svensk lagstifning har en stark koppling mellan skatter och redovisning?
A
- Inkomstskattelagen (IL)
- Skatteförfarandelagen (SFL)
(+ momslagstiftning)
13
Q
Vilka är bokföringsskyldiga?
A
Enligt bokföringslagen BFL:
- Juridiska personer (aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar, fysiska personer)
- Fysiska personer som bedriver näringsverksamhet
14
Q
Vilka är inte bokföringsskyldiga enligt BFL?
A
Stat, kommun, landsting, kommunal- & regionförbund, konkursbon, vissa stifterlser.
Regleras av andra lagar än BFL
15
Q
Vilket redovisningssytem används i Sverige och vad innebär det? Vilka av dessa är regelbaserade resp. principbaserade?
A
K-regelverk för olika organisationer med olika storlek.
K-1: Fysiska personer som upprättar förenklat bokslut enligt BFL (regelbaserat)
K-2: Förenklat regelverk som mindre företag kan välja att använda (eller K-3, regelbaserat)
K-3: Huvudregelverk, obligatisk för större företag (principbaserat)
K-4: I huvudsak företag som i sin koncernredovisning måste eller valt att tillämpa bestmmelserna i IFRS/IAS (International Financial Reporting Standards/International Accounting Standards) som är internationella redovisningsstandarder skapade av Europaparlamentet. Publika företag t.ex. noterade på börden
16
Q
Vad kännetecknar ett större företag?
A
Större företag om två eller alla tre kriterier under de senaste två räkenskapsåren är uppfyllda:
- Fler än 50 anställda
- Mer än 40 miljoner i balansräkning
- Mer än 80 miljoner i nettoomsättning
17
Q
Vad innebär god redovisninged?
A
Att man bör följa en kombination av:
- principer (lagar, K3)
- ramlagar (BFL, ÅRL)
- allmänna råd och rekommendationer (K-regelverk)
- praxis (i praktiken)
18
Q
Vilka viktiga principer beskrivs i ÅRL?
A
- Överskådlighet & god redovisningsed
- Rättvisande bild
- Väsentlighet
- Övriga principer
19
Q
Vilka viktiga principer beskrivs i BFN?
A
- Väsentlighetsprincipen
- Övriga grundläggande principer (kvantitativa egenskaper)
20
Q
Vilka är redovisningsprinciperna?
A
- Bruttoredovisningsprincipen (kvittning)
- Enhetsprincipen
- Försiktighetsprincipen
- Fortlevnadsprincipen
- Kongruensprincipen
- Kontinuitetsprincipen
- Matchningsprincipen
- Monetärprincipen
- Objektivitetsprincipen
- Periodiseringsprincipen
- Principen om ekonomisk innebörd framför juridisk form
- Principen om historiska anskaffningsvärden
- Principen om konsekvent tillämpning om jämförbarhet
- Principen om post-för-post-värdering/individuell värdering
- Väsentlighetsprincipen
21
Q
- Bruttoredovisningsprincipen (kvittning)
A
Tillgångar och skulder, intäkter och kostnader, fordringar och skulder får inte kvittas mot varandra.
22
Q
- Enhetsprincipen
A
Företagets förmögenhet är skild från ägarens
23
Q
- Försiktighetsprincipen
A
Bedömningar gör med försiktighet. Värdet på tillgångar och intäkter inte överskattas, värdet på skulder och kostnader inte underskattas.
24
Q
- Fortlevnadsprincipen
A
Företaget förutsätts fortsätta sin verksamhet inom överskådlig tid. Om tvivel måste upplysning om dessa tvivel upplysas (om det gäller 12 mån efter balansdagen)
25
5. Kongruensprincipen
Intäkter och kostnader ska redovisas via resultaträkningen. —> förändring av EK ( exkl. ägartransaktioner) = periodens resultat.
26
6. Kontinuitetsprincipen
Ing. balans = utg balans förra året
27
7. Matchningsprincipen
Utgå från intäkterna för perioden för att fastställa kostnaderna (genom att bestämma resursåtgången som krävts för att generera intäkterna)
28
8. Monetärprincipen
Redovisning ska ske i samma valuta. Beloppen i redovisningen ska anges i företagets redovisningsvaluta. Utgår från att penningvärdet är stabilt.
29
9. Objektivitetsprincipen
Affärshändelser som redovisas ska i möjligaste mån verifieras med fakturor och dylikt. Vara objektiva ställningstaganden.
30
10. Periodiseringsprincipen
Intäkter och kostnader redovisas för perioden, oavsett när betalning sker.
31
11. Principen om ekonomisk innebörd framför juridisk form
Transaktioner/andra händelser o förhållanden ska redovisas och presenteras i enlighet med sin ekonomiska innebörd
32
12. Principen om historiska anskaffningsvärden
Värdering av tillgångar och skulder är det historiska anskaffningsvärdet
33
13. Principen om konsekvent tillämpning om jämförbarhet
Begrepp, principer och värderingsgrunder ska tillämpas på ett likartat sätt för liknande transaktioner/händelser i samma företag/olika företag
34
14. Principen om post-för-post-värdering/individuell värdering
Balansräkningens poster ska värderas var för sig
35
15. Väsentlighetsprincipen
Företag får avvika från redovisningsbestämmelser om följden av avvikelsen inte är väsentlig (påverkar en användares beslut). T.ex. utgifter och inkomster som uppgår till större belopp i relation till företagets storlek behöver periodiseras. —> mindre utgifter kan kostnadsföras och mindre inkomster intäktföras även om de omfattar flera perioder.
36
Vilka tre viktiga finansiella rapporter finns inom redovisning?
(inte beskrivning!)
Balansräkning BR
Resultaträkning RR
Kassaflödesanalys KFA
37
Vad är balansräkning? Vad är balansekvationen? Huvudstrukturen?
- Redovisar finansiell ställning vid en viss tidpunkt (ofta årskift),
- Delas in i tillgångar T och eget kapital EK & skulder S
------------------------------------------------------------------
| | |
| Anläggningstillgångar | Eget kapital |
| | |
| | ------------------------ |
| | |
| Omsättningstillgångar | Långfristiga s. |
| | |
| | Kortfristiga s. |
--------------------------------------------------------------------
- Balansekvationen T = EK + S
- Skulderna visar hur man finansierat tillgångarna
- Eget kapital är årets resultat i resultaträkningen
1 jan och vid 31 dec, RR och KFA hela året mellan BR
38
Vad är resultaträkning? Huvudstrukturen?
- en uppställning som visar ett företags resultat och hur det har uppkommit under en period (ofta ett räkenskapsår). Knyter ihop två balansräkningar
- delas in i kostnader och intäkter.
Intäkter - kostnader = resultat
- visar rörelseresultat, resultat före skatt och årets resultat
1 jan - 31 dec
--------------------------------------------------------------------------
| Huvudrörelsens intäkter (+) | Ex. leverans, tjänster
| Huvudrörelsens kostnader (-) | Ex. personalkostnad, lokalhyra
| -------------------------------------------------------------------|
| = RÖRELSERESULTAT | (FÖRE FINANSIELLA POSTER)
| Finansiella intäkter & kostnader (+/-) | Ex. lån
| Bokslutsdispositioner (+/-) | Skattemässiga justeringar
| -------------------------------------------------------------------|
| = RESULTAT FÖRE SKATT |
| Skatt (-) | 20,6%
| -------------------------------------------------------------------|
| = ÅRETS RESULTAT | Eget kapital i BR
-------------------------------------------------------------------------
39
Vad är kassaflödesanalys? Huvudstrukturen?
- in- och utbetalningar för en period
- förändringen av likvida medel
- beskriver faktiska betalningsflöden under en period
1 jan - 31 dec
--------------------------------------------------------------------------
| Kassaflöde från den löpande verksamheten |
| +/- Kassaflöde från investeringsverksamheten |
| +/- Kassaflöde från finansieringsverksamheten |
| -------------------------------------------------------------------
| = PERIODENS KASSAFLÖDE |
| |
---------------------------------------------------------------------------
40
Kostnadsslagsindelad RR
Nettomsättning:
---------------------------------------------------
| (+) Övriga rörelseintäkter |
| (+/ -) Förändring av varulager |
| (-) Råvaror och förnödenheter |
| (-) Övriga externa kostnader |
| (-) Personalkostnader |
| (-) Av- och nedskrivningar |
| (-) Övriga rörelsekostnader |
----------------------------------------------------
Rörelseresultat --> resultat före skatt --> årets resultat
41
(Funktionsindelad RR)
Nettoomsättning:
---------------------------------------------------
| (-) Kostnad sålda varor |
---------------------------------------------------
Bruttoresultat:
---------------------------------------------------
| (-) Försäljningskostnader |
| (-) Administrationskostnader |
| (+) Övriga rörelseintäkter| |
| (-) Övriga rörelsekostnader |
----------------------------------------------------
Rörelseresultat --> resultat före skatt --> årets resultat
42
Tillgång + underkategorier
En resurs som kontrolleras av företaget till följd av en inträffad händelse och som förväntas innebära ekonomiska fördelar i framtiden.
Anläggningstillgångar:
Tillgångar som är avsedd att stadigvarande brukas eller innehas i verksamhetern (längre än 12 mån).
- Materiella (ex. maskin, byggnad, bil, mark, tekniska anläggningar, inventarier, installationer (korttidsinverntarier) verktyg)
- Immateriella (ex. varumärke, patent, licenser, Goodwill vid företagsförvärv)
- Finansiella (ex. aktier i andra bolag)
Omsättningstillgångar:
Andra tillgångar än anläggningstillgångar (kort tid)
- Lager
- Fordringar (finansiell tillgång)
- Likvida medel (kortfristiga placeringar)
43
Vilka är de tre viktiga begreppsparen inom redovisning?
- Inkomst & utgift (löpande transaktioner, men inte samma som betalning - kredit)
- Intäkt & kostnad
- Inbetalning & utbetalning
44
Skuld + underkategorier
Ett befintligt åtagande för företaget till följd av inträffade händelser vilket kommer att leda till ett utflöde av ekonomiska resurser vid en bestämd tidpunkt och ett bestämt belopp i framtiden.
- Långfristiga < 12 mån
- Kortfristiga > 12 mån
Ex. betalningsskyldigeter till leverantörer, skatteverket, anställda, olika typer av långivare
45
Hur skiljer sig avsättning från skulder
En avsättning är en speciell post i balansräkningen.
Avsättningarna skiljer sig från skulderna genom att de på bokslutsdagen ska vara
* säkra eller sannolika till sin existens och höra till det gångna räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår, samt
* ovissa till belopp och/eller tidpunkt när de ska infrias.
Företaget kan göra avsättningar för ex. pensioner, tvistiga skatter, tvistiga skulder, avgångsvederlag, garantiåtaganden.
46
Eget kapital och hur kan de förändras?
Vad är ingående och utgående balans?
Utgörs av företagets nettotillgångar men är inte likvida medel!
EK = T - S
Förändras på två sätt:
1. Ägarinsättningar och ägaruttag
2. Periodens resultat (intäkter + kostnader)
EK IB + insättning – uttag + periodens resultat = EK UB
47
Inkomst och utgift
* Inkomst är den ekonomiska ersättningen som ett företag kräver för tillhandahållen vara/tjänst. Uppkommer vid försäljningstillfället
* Utgift är den ekonomiska ersättningen som ett företag krävs på för att anskaffa resurser. Uppkommer vid anskaffningstillfället
48
Intäkt och kostnad
* Intäkt är en periodiserad inkomst. Föräljningsvärdet av de prestationer (varor/tjänster) som levererats eller utförts under en viss period. (ex. om kunden inte får varan direkt räknas detta inte som en intäkt)
* Kostnad är en periodiserad utgift. Anskaffningsvärdet för de resurser företaget förbrukar under en viss period. (ex. köper 3 liter mjölk --> utgift men dricker bara 1 liter direkt --> 2 liter kvar som inte blivit en kostnad än)
49
Inbetalning och utbetalning
Kassaflöden, in- och utflöde av likvida medel
Sker när något betalas, men betyder inte att man har levererat/mottagit en tjänst/vara som motsvarar betalningen.
50
Köp- och säljningstransaktionernas tre delar
Anskaffning --> utgift (inköp) | Försäljning --> inkomst
Betalning --> utbetalning (kontant/kredit) | Betalning --> inbetalning (kontant/faktura)
Förbrukning --> kostnad (över tid) | Prestation --> intäkt (kan ske senare)
51
Periodisering av inkomst. Beskriv hur det ska redovisas vid bokföringstillfället och vid
redovisningstillfället (tillfällena).
Hur blir det om inkomsten sträcker sig över 2 perioder?
Hur skulle en bilförsäkring som kostar 12 000 kr, köpt 1 nov år X, redovisas om den betalas ett år i förskott?
Bokföringstillfälle: Inkomst
Redovisningstillfälle 1: Antingen intäkt eller skuld
Redovisningstillfälle 2 om skuld: intäkt eller skuld osv.
Period 1:
Inkomst --> intäkt (vid utförd prestation) eller skuld (vid ej utförd prestation)
Period 2 om skuld:
Skulden från period 1 --> intäkt eller skuld
Bilförsäkring: 1000 kr/mån
• År X: Inkomst = 12 000 Intäkt = 1000 * 2 Skuld = 10 000
• År X2: Intäkt = 10 000 Skuld = 0
52
Periodisering av utgift. Beskriv hur det ska redovisas vid bokföringstillfället och vid
redovisningstillfället (tillfällena).
Hur blir det om inkomsten sträcker sig över 2 perioder?
Hur skulle en anskaffad maskin för 1 miljon redovisas om den beräknas hålla i 10 år?
Bokföringstillfälle: Utgift
Redovisningstillfälle 1: Kostnad eller tillgång
Redovisningstillfälle 2 om tillgång: Kostnad eller tillgång osv.
Period 1:
Utgift --> kostnad (om resursen förbrukas) eller tillgång (om resursen ej förbrukas)
Period 2 om tillgång:
Tillgång från period 1 --> kostnad eller tillgång
Maskin: 1/10 per år
• År X: Utbetalning = 1 milj. Kostnad = 1/10 = 100 000 Tillgång = 9/10 = 900 000
• År X2: Kostnad = 1/10 Tillgång = 8/10
osv.
53
Fyll i rätt ord:
* Försäljningstidpunkten (?) skiljer sig oft från tidpunkten för betalning (?) och ibland från prestation (?)
* Anskaddningstidpunkten (?) skiljer sig ofta från tidpunkten för betalning (?) och förbrukning (?)
Inkomst, inbetalning, intäkt
Utgift, utbetalning, kostnad
54
Vilka T-kontoklasser finns och vad minskar/ökar i debet och kredit?
Debet och kredit ska alltid vara lika stora
```
1 Tillgångar
2 Eget kapital och skulder
3 Inkomst/intäkter
4-7 Utgifter/kostnader
(8 intäkter och kostnader som inte hör till primära verksamheten)
```
```
deb kred
1 + -
2 - +
3 - +
4-7 + -
```
55
Vad är en affärshändelse och hur bokförs dessa?
En händelse som påverkar ekonomin i verksamheten. Bokförs löpande och systematiskt.
• Grundbokföring (1 jan --> 31 dec, kronologiskt)
• Huvudbokföring (separerar händelserna utifrån typ ex. alla inköp)
Alla affärshändelser behöver verifikationer (kvitto, faktura)
56
Dubbla bokföringens princip
Alla affärshändelser av samma slag bokförs på samma sätt och alla händelsr noteras på minst två ställen samtidigt (inbyggt säkerhetssystem)
57
Vad menas med siffrorna i kontonummrena? Ex. 6212
```
6 Kontoklass (Övriga externa rörelseutgifter/kostnader)
62 Kontogrupp (Tele och post)
6210 Huvudkonto (Telekommunikation)
6212 Underkonto (Mobiltelefoni)
```
58
Verifikation och vad ska de innehålla?
Underlag som styrker enskild post i bokföringen ex. faktura
```
Innehålla uppgift om...
• när den upprättades
• när affärshändelsen ägde rum
• vad affärshändelsen avser
• vilka belopp den gäller
• vilken motpart den berör
```
59
Vad gör man om något går fel i bokföringen?
Man gör en ändringsverifikation
60
Arkivering av redovisning
* Räkenskapsmaterialet ska bevaras fram till och med det 7:e året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades.
* Materialet ska bevaras i Sverige, i ordnat skick och på betryggande och överskådligt sätt
* På papper eller elektroniskt
* Material som mottages från andra ska arkiveras i den form som det mottogs i
