1. Redovisningens grunder Flashcards
Vad är redovisning och vad används det till?
Ett system vari man registrerar, bearbetar och rapporterar information som skall underlätta beslut i ekonomiska frågor eller ansvarsutkrävande.
- Historiskt protokoll och redogörese för vad som hänt under en viss period.
- Bild av existerande ekonomisk “verklighet” som ska ge en rättvisande bild av resultat så att intressenter kan kräva ansvar på ledningen och följa upp företaget.
- Informationssystem/ Kommunikation som skapar beslutsunderlag
- Ett språk med def. begrepp för att få en enhetlig bild
- Förhandlingssystem (kontrakt) som ska säkerställa ägarnas förväntningar.
- Ett sätt att tänka
Vilka fyra hörnstenar finns inom redovisning?
- Registrering (löpande under året)
- Klassificering (tillgång eller skuld?)
- Värdering (balansräkning, e.x. vad är lagret värt?)
- Rapportering (bokslut, sammanställning)
Vad består externredovisningens process av?
- Registrering (Löpande redovisning/bokföring)
- Periodisering (huvudsak inköp & försäljning till utförda prestationer och förbrukade resurser för perioden)
- Rapportering (ge externa intressenter en rättvisande bild av resultat och ställning)
Vad är externredovisningens syfte?
4 kvantitativa egenskaper framtagna av ISAB:
Att ge ... 1. väsentlig 2. relevant 3. begriplig 4. och tillförlitlig... information om företagets ekonomiska ställning, resultat och kassaflöde för att underlätta för intressenternas ekonomiska beslutsfattande.
På vilket sätt skiljer sig externredovisning från internredovisning?
Internredovisning är:
- oreglerad
- syfte för internt bruk
- mer detaljerad info
jämfört med externredovisning som är:
- reglerad av lagar, normering och praxis
- syfte att överbrygga informationsasymmetri
- för intressenter utanför företaget
Vad är informationsasymmetri?
En situation där en av parterna har mer eller bättre information än den andra. Vid avtal och andra beslut.
Vilka är de största intressenterna när det gäller ett företag?
- Ägare (viktigaste, tar största risken, redov. är viktigt för att följa upp ansvarsutkrävande)
- Företagsledare ( Redov. viktigt för förhandling av incitament och ansvarsutkrävande)
- Kunder (Vill se företagets ekonomiska framtid för service och garanti)
- Samhället (ex. som underlag för skatteverket för bolagsskatt & moms)
- Finansiärer (ex. banker)
- Leverantörer (vill säkerställa förretagets ekonomiska situation för betalning)
- Anställda (förhandla fram mer lön, om de ska stanna kvar eller byta jobb)
Vilka två redovisningssystem finns det och vilket används i europa?
Jämför dem
Principbaserad redovisning (eu):
- Antal allmänt hållna principer –> fler bedömnings- och valmöjligheter
- Redovisningspraxis bestäms av normgivare (ex. BFN bokföringsnämnden) och redovisningsprofessionen.
Regelbaserad redovisning (usa):
- Få principer
- Detaljerade regler
Principbaserad är flexiblare men svårare med ansvarsutkrävande. Oövervakat övergångsställe vs övervakat övergångsställe.
Vilken svensk ramlagstiftning är relevant för den privata sektorn?
- Bokföringslagen BFL (reglerar löpande bokföring)
• Vilka som är bokföringsskyldiga
• Vad som utgör ett räkenskapsår
• Hur bokföringen ska presenteras (grundbok & huvudbok)
• Hur den ska avslutas (årsbokslut, årsredovisning)
• Hur arkivering ska ske - Årsredovisningslagen ÅRL (värderingsfrågor och hur rapporterna ska upprättas)
Vilken svensk ramlagstiftning är relevant för kommuner och landsting?
Lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR)
Vilken svensk ramlagstiftning är relevant för statliga myndigheter?
- Förordningen om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB)
- Förordningen om myndigheters bokföring (FBF)
Vilken svensk lagstifning har en stark koppling mellan skatter och redovisning?
- Inkomstskattelagen (IL)
- Skatteförfarandelagen (SFL)
(+ momslagstiftning)
Vilka är bokföringsskyldiga?
Enligt bokföringslagen BFL:
- Juridiska personer (aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar, fysiska personer)
- Fysiska personer som bedriver näringsverksamhet
Vilka är inte bokföringsskyldiga enligt BFL?
Stat, kommun, landsting, kommunal- & regionförbund, konkursbon, vissa stifterlser.
Regleras av andra lagar än BFL
Vilket redovisningssytem används i Sverige och vad innebär det? Vilka av dessa är regelbaserade resp. principbaserade?
K-regelverk för olika organisationer med olika storlek.
K-1: Fysiska personer som upprättar förenklat bokslut enligt BFL (regelbaserat)
K-2: Förenklat regelverk som mindre företag kan välja att använda (eller K-3, regelbaserat)
K-3: Huvudregelverk, obligatisk för större företag (principbaserat)
K-4: I huvudsak företag som i sin koncernredovisning måste eller valt att tillämpa bestmmelserna i IFRS/IAS (International Financial Reporting Standards/International Accounting Standards) som är internationella redovisningsstandarder skapade av Europaparlamentet. Publika företag t.ex. noterade på börden
Vad kännetecknar ett större företag?
Större företag om två eller alla tre kriterier under de senaste två räkenskapsåren är uppfyllda:
- Fler än 50 anställda
- Mer än 40 miljoner i balansräkning
- Mer än 80 miljoner i nettoomsättning
Vad innebär god redovisninged?
Att man bör följa en kombination av:
- principer (lagar, K3)
- ramlagar (BFL, ÅRL)
- allmänna råd och rekommendationer (K-regelverk)
- praxis (i praktiken)
Vilka viktiga principer beskrivs i ÅRL?
- Överskådlighet & god redovisningsed
- Rättvisande bild
- Väsentlighet
- Övriga principer
Vilka viktiga principer beskrivs i BFN?
- Väsentlighetsprincipen
- Övriga grundläggande principer (kvantitativa egenskaper)
Vilka är redovisningsprinciperna?
- Bruttoredovisningsprincipen (kvittning)
- Enhetsprincipen
- Försiktighetsprincipen
- Fortlevnadsprincipen
- Kongruensprincipen
- Kontinuitetsprincipen
- Matchningsprincipen
- Monetärprincipen
- Objektivitetsprincipen
- Periodiseringsprincipen
- Principen om ekonomisk innebörd framför juridisk form
- Principen om historiska anskaffningsvärden
- Principen om konsekvent tillämpning om jämförbarhet
- Principen om post-för-post-värdering/individuell värdering
- Väsentlighetsprincipen
- Bruttoredovisningsprincipen (kvittning)
Tillgångar och skulder, intäkter och kostnader, fordringar och skulder får inte kvittas mot varandra.
- Enhetsprincipen
Företagets förmögenhet är skild från ägarens
- Försiktighetsprincipen
Bedömningar gör med försiktighet. Värdet på tillgångar och intäkter inte överskattas, värdet på skulder och kostnader inte underskattas.
- Fortlevnadsprincipen
Företaget förutsätts fortsätta sin verksamhet inom överskådlig tid. Om tvivel måste upplysning om dessa tvivel upplysas (om det gäller 12 mån efter balansdagen)