#1 Materialgrupper, materialval, mekaniska egenskaper och prövningsmetoder

Question 1

Vilka 5 huvudklasser delas material in i?

Answer 1

• Metaller och legeringar
• Keramer
• Polymerer
• Halvledare
• Kompositmaterial

Question 2

Nämn egenskaper och exempel på metaller och legeringar.

Answer 2

Egenskaper: Ofta starka och formbara
Exempel: Stål (Järn+Kol (krom om rostfritt))
Mässing (Koppar+Zink)

Question 3

Nämn egenskaper och exempel på keramer.

Answer 3

Egenskaper: Ofta spröda
Exempel: Glas, aluminiumoxid

Question 4

Nämn egenskaper och exempel på polymerer.

Answer 4

Egenskaper: Låg densitet
Exempel: PET, nylon

Question 5

Nämn egenskaper och exempel på halvledare.

Answer 5

Egenskaper: Användbara i transistorer och elektriska kretsar
Exempel: Kisel

Question 6

Nämn egenskaper och exempel på kompositmaterial.

Answer 6

Egenskaper: Enkla att kombinera för att frå en bättre kombination av egenskaper
Exempel: Kolfiber+ epoxi, trä, betong +armeringsjärn

Question 7

Nämn några faktorer som påverkar materialval.

Answer 7

Styrka, duktilitet, densitet, pris, formbarhet, fogbarhet, temperaturtålighet, korrosionstålighet, energiupptagningsförmåga, utmattningstålighet, tillgång

Question 8

Vad påverkar ett materials mekaniska egenskaper?

Answer 8

Kemisk sammansättning och struktur.

Question 9

Vilka andra egenskaper påverkas när styrkan på ett material ökar?

Answer 9

Duktiliteten minskar och materialen blir svårare att forma och foga

Question 10

Vilka olika provningsmetoder finns?

Answer 10

Dragprovning, böjprovning, hårdhetsprovning och slagprovning.

Question 11

Vad är elastisk deformation?

Answer 11

Då materialet återgår till sitt ursptungstillstånd efter kraften som påverkat den försvunnit. Före sträckgräns uppnåts.

Question 12

Vad är plastisk deformation?

Answer 12

Deformationen består även efter kraften som påverkat den tas bort. Sker efter sträckgränsen.

Question 13

Vad sker vid sträckgränsen?

Answer 13

Då sträckgräns överskrids får plastisk deformation

Question 14

Vad är brottgräns?

Answer 14

Den maximala spänningen ett material klarar av

Question 15

Vad är E-modul?

Answer 15

Materialets motstånd mot elastisk deformation. Kurvans k-värde.

Question 16

Vad innebär seghet?

Answer 16

Energin ett material kan ta upp före brott. Arean under grafen på en sträcknings-töjningskurva.

Question 17

Vad innebär duktilitet?

Answer 17

Ett materials förmåga att deformeras plastiskt. Är motsatsen till sprödhet.

Question 18

Vad är skillnaden på ett segt och ett sprött material?

Answer 18

Ett segt material absorberar mycket energi medans ett sprött material absorberar lite energi i brottsprocessen.

Question 19

Vad karakteriseras ett segt material av i ett spänning-töjningsdiagram?

Answer 19

Segt material–> stor area under kurvan

Question 20

Materialegenskaper hos keramer?

Answer 20

Hög hållfasthet med låg duktilitet.

Question 21

Vad är E-modulen?

Answer 21

E-modulen är ett mått på ett materials styvhet. E-modulen anger materialets motstånd mot plastisk deformation.

Question 22

Vilken typ av material bör man kolla på om man vill tillverka en detalj som måste ha hög seghet?

Answer 22

Olika metaller

Question 23

När påbörjas midjebildning?

Answer 23

Hos ett duktilt material påbörjas midjebildningen vid brottgränsen.