1. Grundläggande makro

Question 1

Förklara följande begrepp:

1. BNP
2. NNP
3. BNI
4. NNI

Answer 1

1. BNP - Bruttonationalprodukt
   Värdet på alla varor och tjänster som produceras inom ett lands geografiska gränser. Här räknas alla företag som producerar inom landets gränser oavsett nationalitet. Förkortas ofta till Y. Kan beräknas på tre olika sätt.
2. NNP - Nettonationalprodukt
   BNP med avdrag för kapitalförslitningar, det vill säga kostnaderna av att byggnader, maskiner m.m. slits ut med åren och måste repareras eller ersättas. Kapitalförslitningar anses relativt svårt att beräkna.

NNP = BNP - Kapitalförslitning

3. BNI - Bruttonationalinkomst
   Värdet på alla varor och tjänster som produceras av företag av en viss nationalitet, oavsett var dessa är lokaliserade geografiskt. Till skillnad från BNP så ingår här inhemska företag verksamma utanför landets gränser, medan utländskt ägda företag som producerar inne i landet räknas bort.

BNI = BNP + Primära inkomster från utlandet - Primära inkomster till utlandet

4. NNI - Nettonationalinkomst
   BNI med avdrag för kapitalförslitningar.

NNI = BNI - Kapitalförslitning

Question 2

Förklara de olika sätta BNP kan justeras på samt, inkludera även ojusterat BNP

(7 st sätt)

Answer 2

1. Nominell BNP (BNP i rörliga priser)
   BNP som inte justerats för inflation utan mäts i aktuellt års prisnivå.
2. Real BNP (BNP i fasta priser)
   BNP justerat för inflation baserat på ett visst års prisnivå, vilket gör det mer lämpat för att jämföra över tiden. Fasta priser används nästan uteslutande i flerårs statistik för att räkna bort förändringar som beror på inflationen. Detta görs med hjälp av ett prisindex som kallas för BNP-deflatorn (= nominell BNP / real BNP).
3. BNP per capita
   Ett lands BNP delat på antalet invånare i landet. Detta ger oss en bild av hur mycket som produceras per person, och därmed hur rika människorna i landet är i genomsnitt.
4. BNP till marknadspris
   BNP mätt i marknadspriser, det vill säga det pris köparen betalade för produkterna vid köptillfället. Detta är det vanligaste måttet på BNP som brukar gälla om inget annat anges.
5. BNP till baspris
   = BNP till marknadspris - Produktskatter + Produktsubventioner
6. BNP till faktorpris
   = BNP till baspris - Övriga produktionsskatter + Övriga produktionssubventioner
7. Disponibel BNP
   = BNP till marknadspris + löpande transfereringar från utlandet - löpande transfereringar till utlandet

Question 3

Det finns tre kända sätt att räkna ut BNP, redogör för samtliga

Answer 3

1. Utgiftsmetoden (Användningssidan): Summan av alla utgifter. Med utgifter menar vi den totala mängden pengar som spenderas på köp av varor och tjänster av både konsumenter, företag och den offentliga sektorn. Tanken är att vi lättare kan ta reda på värdet av vad som produceras genom att mäta vad som köps och konsumeras, snarare än vad som faktiskt produceras. Detta ger oss BNP till marknadspris.

• BNP = Hushållens konsumtionsutgifter (C) + Offentliga konsumtionsutgifter (G) + Bruttoinvesteringar (I) + Export (X) - Import (M)*
  2. Produktionsmetoden (Produktionssidan): Summan av alla företags förädlingsvärden. Förädlingsvärden är företagens unika värdeökande produktion som inte köpts in från andra företag i form av ingredienser och liknande. Detta för att undvika dubbelräkningar. Uppgifter hämtas direkt från företagen snarare än från konsumenterna. Detta ger oss BNP till faktorpris men kan justeras till marknadspris (se Justeringar).
• BNP = Förädlingsvärden*
  3. Inkomstmetoden (Inkomstsidan): Summan av alla inkomster. Detta ger oss BNP till faktorpris men kan justeras till marknadspris (se Justeringar).

BNP = Löner och kollektiva avgifter + Driftsöverskott + Sammansatt förvärvsinkomst

Question 4

Det finns vissa faktorer BNP inte tar hänsyn till, vilka? (5st)

Answer 4

1. Oavlönat hemarbete
   t.ex. matlagning, barnpassning eller odling av äpplen i trädgården
2. Välgörenhet eller ideellt arbete
   t.ex. skriva artiklar på Wikipedia. Dock ingår ideella organisationers konsumtionsutgifter i hushållens konsumtionsutgifter
3. Svartjobb
4. Förluster av varor
   vid exempelvis krig
5. Förslitningar av varor p.g.a. varornas ålder
   se NNP som strävar efter att räkna med kostnaden av att ersätta sådana förslitningar

Question 5

Förklara följande begrepp:

• Hushållens konsumtionsutgifter (C)
• Offentliga konsumtionsutgifter (G)

Answer 5

• Hushållens konsumtionsutgifter (C)
  Summan av varor och tjänster som går till slutlig konsumtion, det vill säga köps av privata konsumenter för privat användning. Motsvarar ca halva BNP. Förkortas ofta C från engelska Consumption. Här ingår:
  
  • Dyrare inköp som bilar och båtar trots att de skulle kunna ses som investeringar. Undantaget är fastighetsköp (inklusive ombyggnationer) som klassas som fasta bruttoinvesteringar.
  • Hushållens ideella organisationers konsumtionsutgifter (ca 3%), t.ex. fackföreningar, politiska partier, idrottsföreningar, hjälporganisationer, Svenska kyrkan och andra religiösa grupper.
  • Avgifter till offentliga myndigheter räknas bara som konsumtion om de är frivilliga och ger en tydlig motprestation, t.ex. körkort, flygcertifikat, pass och vapenlicens. Annars klassas de som skatter och ses som en ren penningöverföring, och räknas istället in under offentliga konsumtionsutgifter ifall de spenderas på något produktivt av staten.
  • Hushållens försäljning av varor ses som negativ konsumtion, vilket gör att handel med begagnade varor inte räknas in.
• Offentliga konsumtionsutgifter (G)
  Statliga och kommunala myndigheters köp av varor och tjänster som finansieras med skattepengar, exempelvis skola, polis, försvar och stora delar av sjukvården. Löner står för den största utgiften. Offentliga försäljningsinkomster ses som negativ konsumtion och dras av, eftersom dessa redan räknas med i hushållens konsumtionsutgifter. Fördelningspolitiska utgifter (pensioner, barnbidrag osv) räknas inte in eftersom de inte anses leda till någon mätbar produktion eller motprestation utan bara fördelning av inkomster. Förkortas ofta G från engelska Government.

Question 6

Hur beräknas Bruttoinvesteringar, redogör för samtliga komponenter

Answer 6

Bruttoinvesteringar (I) = Fasta bruttoinvesteringar + Lagerinvesteringar

• Fasta bruttoinvesteringar:“Brutto” därför att inga avdrag för förslitningar har gjorts, annars “nettoförslitningar”. Utgörs av:
  ​
  
  • Fasta tillgångar (fast realkapital) som köps av företag och offentliga myndigheter. Dessa måste ha en livslängd på minst 1 år, ett värde av minst 500 euro (pennor osv räknas inte in) och måste ha producerats (ej mark).
    
    • Materiella fasta tillgångar. Exempelvis byggnader, maskiner och annan utrustning.
    • Immateriella fasta tillgångar. Exempelvis datorprogram, konstnärliga verk och patent.
  • Hushållens fastighetsköp (inklusive ombyggnationer).
  • Antikvariat och värdeföremål, eftersom de behövs som en pluspost någonstans(?)
  • Inte finansiella investeringar (sparande osv). Finansiella tillgånger i olika former och överföringar av pengar ger ingen ökad produktion i sig, och räknas därför inte in som investeringar i BNP.
• Lagerinvesteringar: Förändringar i företagens lager. Kan vara både positiva och negativa beroende på om de ökar eller minskar.

Question 7

Förklara hur Export (X) och Import (M) används för beräkning inom BNP

Answer 7

Export (X) - Import (M):
I BNP från användningssidan lägger vi till värdet på alla exporterade varor och tjänster, eftersom dessa inte räknas in i hushållens konsumtionsutgifter men är producerade inom landet och därför bör ingå i BNP. Vi drar av värdet på importerade varor och tjänster eftersom dessa ingår i konsumtionsutgifterna men är producerade utomlands och därför inte bör ingå i landets BNP. Jämför med BNI som till skillnad från BNP inte utgår ifrån landets gränser utan företagens nationalitet.

Question 8

Vad är Förädlingsvärde?

Answer 8

Förädlingsvärde:
Företagens unika värdeökande produktion som inte köps in från andra företag. Förädlingsvärdet för t.ex. ett färdigbakat bröd på ett bageri är det slutgiltiga värdet av brödet (produktionsvärdet) efter man räknat bort ingredienserna (förbrukningen eller insatsvarorna) som köptes in utifrån för att kunna baka brödet. Detta för att undvika att vissa varor och tjänster räknas in dubbelt (ingredienserna har redan producerats och räknats in hos ett annat företag). Förädlingsvärdet används för att beräkna BNP från produktionssidan.

Question 9

Redogör följande begrepp:

• Löner och kollektiva avgifter
• Löpande transfereringar till/från utlandet
• Sparande/Bruttosparande

Answer 9

• Löner och kollektiva avgifter:
  Den totala ersättning som betalas ut när någon arbetar för någon annan. Löner går direkt till arbetaren medan kollektiva avgifter betalas in som pensionsavgift, sjukförsäkringsavgift m.m. vilka gynnar arbetaren indirekt på längre sikt.
• Löpande transfereringar till/från utlandet:
  Transfereringar till utlandet är exempelvis den del av EU-avgiften som baseras på BNI. Transfereringar från utlandet kan vara vissa EU-bidrag ämnat för annat än investeringar (de ämnade för investeringar klassas som kapitaltransfereringar).
• Sparande/Bruttosparande:
  Den delen av inkomsten som inte konsumeras.
  Bruttosparande = Bruttoinvesteringar + kapitaltransfereringar till utlandet, netto + finansiellt sparande

Question 10

Förklarande följande begrepp:

• Driftsöverskott
• Sammansatt förvärvsinkomst
• Produktskatter
• Övriga produktionsskatter
• Produktsubventioner
• Övriga produktionssubventioner

Answer 10

• Driftsöverskott: Vinster som företag gör.
• Sammansatt förvärvsinkomst: Inkomster för eget företagande i någon form.
• Produktskatter: Skatter som betalas per enhet av en vara eller tjänst som produceras eller ingår i en transaktion. Exempelvis moms, importtullar och energiskatter.
• Övriga produktionsskatter: Skatter som betalas in som en del av företagens produktion men som inte är direkt kopplade till kvantiteten eller värdet på varorna. Exempelvis fastighetsskatt, fordonskatt och allmän löneavgift.
• Produktsubventioner: Subventioner som ges till företag per enhet av en producerad eller importerad vara eller tjänst.
• Övriga produktionssubventioner: Subventioner som ges till företag oberoende av producerad mängd eller värde. Exempelvis lönebidrag.

Question 11

Vad innebär följande begrepp?

• Kapitalförslitningar
• Tillväxt
• Negativ tillväxt

Answer 11

• Kapitalförslitningar:
  Uppskattat värde av kostnaderna av att realkapital (byggnader, infrastruktur, maskiner m.m.) slits ut med åren och måste repareras eller ersättas. Ungefär detsamma som företags avskrivningar, men man försöker använda andra beräkningsmetoder som anses vara mer exakta. En beräkningsmetod är att uppskatta en livslängd för olika sorters maskiner, byggnader osv, och sen räkna ut förslitningen per år utifrån detta. Exempelvis: Småhus 75 år, vägar/gator 40 år, fartyg 25 år, flygplan 20 år, personbilar 13 år, köpta datorprogram 5 år osv.
• Tillväxt:
  När ett lands BNP ökar från ett år till ett annat. Mäts i procent.
• Negativ tillväxt:
  När ett lands BNP minskar från ett år till ett annat. Mäts i procent. Recession är en längre period av negativ tillväxt och en depression är en mycket långvarig och kraftig negativ tillväxt.

Question 12

Vad är betalningsbalans?

Answer 12

Betalningsbalans:
En sammanställning av ett lands ekonomiska transaktioner med omvärlden under en viss tidsperiod (vanligtvis ett år). Summan av betalningsbalansens tre delar ska i teorin bli noll, men på grund av statistiska beräkningsfel brukar en liten justering behövas (restposten) för att summan ska bli noll.

Question 13

Förklara följande begrepp:

• Bytesbalans
  
  • Handelsbalans
  • Tjänstebalans
  • Faktorinkomster
  • Löpande transfereringar

Answer 13

• Bytesbalans:
  Skilland mellan vad som produceras och vad som förbrukas i landet.
• Bytesbalans= Handelsbalans+ Tjänstebalans+ prim.Inkomster från utlandet
• ­prim.Inkomster till utlandet + löpande transfereringar*
• Handelsbalans:
  Skillnaden mellan export och import av varor

Handelsbalans= Varuexport - ­Varuimport.

• Tjänstebalans:
  Skillnaden mellan export och import av tjänster.

Tjänstebalans= Tjänsteexport -­ tjänsteimport.

• Faktorinkomster:
  Avkastning på kapital och löner.
• Löpande transfereringar:
  Exempelvis EU-bidrag och EU-avgifter

Question 14

Förklara följande begrepp:

• Kapitalbalans
• Kapitaltransfereringar
• Överlåtelse av rättigheter m.m.

Answer 14

• Kapitalbalans:
  Skillnaden mellan ett lands ränteinkomster och ränteutgifter. Ofta mycket liten andel. Består främst av inkomster från arv, gåvor och patent.
• Kapitaltransfereringar:
  
  • Gåvor med syfte att mottagaren skall göra en realinvestering, exempelvis u-bistånd och strukturbidrag från EU.
  • Överföring av finansiell tillgång utan motprestation.
  • Överföring av äganderätten till en anläggningstillgång, t ex när börsföretag skänker delar av sina aktieportföljer till sina aktieägare.
  • Arv och migration.
• Överlåtelse av rättigheter m.m.
  
  • Förvärv/Avyttring av icke-producerade icke-finansiella tillgångar, dvs överlåtelse av rättigheter (patent, copyright m.m.).

Question 15

Redogör begreppet finansiell balans

Answer 15

• Finansiell balans:
  Brukar vara lika stor som bytesbalansen, fast med motsatt plus eller minus. En negativ finansiell balans innebär att landet är en kapitalexportör, dvs köper tillgångar i utlandet, betalar av lån eller lånar ut pengar till utlandet.
  
  • Direkta investeringar
  • Portföljinvesteringar
  • Finansiella derivat
  • Övriga investeringar
  • Valutareserver

Question 16

Vad innebär Restpost?

Answer 16

Restpost:
En justering för att väga upp för statistiska mätfel så att de övriga tre delarna av betalningsbalansen summeras till noll.

Question 17

Vad är Försörjningsbalans?

Answer 17

Försörjningsbalans:
Visar ett lands tillgångar och hur dessa används. Tillgångssidan och användningssidan ska vara lika stora, men statistiska fel kan göra att man måste lägga till en liten differens för att de ska gå jämnt ut.

BNP (Y) + Import (M) = Hushållens konsumtionsutgifter (C) + Offentliga konsumtionsutgifter (G) + Bruttoinvesteringar (I) + Export (X)

Tillgång = BNP (Y) + Import (M)

Användning = Hushållens konsumtionsutgifter (C) + Offentliga konsumtionsutgifter (G) + Bruttoinvesteringar (I) + Export (X)

Försörjningsbalansen kan enkelt härledas från en vanlig BNP-ekvation (BNP beräknad från användningssidan):

Y = C + G + I + X - M

Addera M till båda leden för att nå försörjningsbalansen:

Y + M = C + G + I + X

Question 18

Redogör för penningmängden och dess olika nivåer

Answer 18

Penningmängden

Man kan mäta penningmängden på olika nivåer. Penningmängden i Sverige 30/11 2009, i miljarder kronor.

Penningmängd M0 (monetära basen) = Allmänhetens innehav av sedlar och mynt

Penningmängd M1 = M0 + Avistainlåning (dagsinlån och transaktionskonton)

Penningmängd M2 = M1 + Inlåning med vissa villkor

Penningmängd M3 = M2 + Repor, andelar i penningmarknadsfonder, vissa korta värdepapper

Samband:

Penningmängden M0 utgör ungefär 5% av penningmängden M3.

Penningmängden M3 motsvarar cirka 2/3 av BNP.

Question 19

Vad är valutaområde, vilka för-/nackdelar finns det för större valutaområden?

Answer 19

Valutaområde:
Ett gemensamt valutaområde är ett geografiskt område med en gemensam valuta och Centralbank. Sverige är t.ex. ett gemensamt valutaområde, likaså euron.

Fördelar av större valutaområden (t.ex. euro):

• Lägre transaktionskostnader
  
  • Slipper växla mellan valutor
  • Slipper “valutaöversättning”, dvs översättning mellan valutor för privatpersoner och företag, som kräver arbete och ofta blir inexakta
  • Slipper “hedging”, valutasäkring, att man köper en viss valuta för att säkra sig från växelkursförändringar (ca 0,17 - 0,27% av BNP)
• Ökad transparans -> Lättare att analysera andra marknader -> Ökad konkurrens -> Effektivare resursutnyttjande
• Möjligtvis (kontroversiellt) effekter på utlandsinvesteringar och realräntor.

Kan även finnas politiska, icke-ekonomiska fördelar

Nackdelar av större valutaområden:

• Förlorar den egna penningpolitiken som instrument för ekonomisk stabilisering på lokal nivå. Kan bli problem om olika delar av valutaområdet har olika konjunkturer.
• Vi förlorar den egna växelkurspolitiken (dock liten effekt eftersom länder som Sverige inte har möjlighet att stärka sin växelkurs genom politik)

Question 20

Redogör för Keynesianism (riktig saftig jävel)

Answer 20

Keynesianska korsmodellen

Kortfattat så demonstrerar den Keynesianska modellen att det kan existera en obalans mellan den totala produktionen (Y) och köpbenägenheten (AD) i ett land. Det kan alltså produceras för mycket eller för lite jämfört med vad folk är villiga att köpa. En lägre köpbenägenhet innebär att företag måste dra ner på sin produktion och avskeda personal, vilket kan leda till lågkonjunktur. En större köpbenägenheten innebär högkonjunktur eftersom företag anställer och arbetslösheten är låg, men risken finns att företag och privatpersoner tar för stora lån och gör för stora investeringar, och att ekonomin överhettas och finansmarknader kraschar, vilket leder oss in i ännu djupare lågkonjunkturer och ekonomiska kriser.

För stora svängningar i köpbenägenheten påverkar samhället negativt i form transaktionskostnader, arbetslöshet osv. Staten bör därför enligt Keynesianer gå in och försöka dämpa dessa förändringar genom att antingen höja eller sänka räntan (penningpolitik) eller genom att ändra skattenivån och de offentliga utgifterna (finanspolitik).

Modellen

Den Keynesianska modellen beskriver ett förhållande mellan den totala efterfrågan och den totala inkomsten/produktionen (BNP) i ett land. Tidigare neoklassiska teorier menade att förhållandet var perfekt, att om våra inkomster ökar så ökar även vår efterfrågan proportionerligt (se Says lag). Keynes å andra sidan menade att den totala efterfrågan (blå linje nedan) har en flackare lutning än den totala inkomsten (svart linje) och inte utgår från noll. Efterfrågan ökar med andra ord inte lika snabbt som våra inkomster, eftersom ju mer inkomst vi har desto högre blir vår sparbenägenhet. Vi har även en viss efterfrågan trots att vi inte har någon inkomst, eftersom vi exempelvis kan ta lån.

Y (svart linje) = Total inkomst/produktion/utbud (BNP)

AD (blå linje) = Total efterfrågan/utgifter/investeringar (Aggregate demand)

Vi når en jämvikt (Y0) när efterfrågan (AD) är lika stor som utbudet (Y). Detta innebär att det produceras precis så mycket som efterfrågas.

Om vi befinner oss till höger om jämvikten så har vi en lägre efterfråga än vad som produceras. Vi befinner oss i en lågkonjunktur. Varor går inte att sälja och måste placeras på lager, och företagen måste minska sin produktion och säga upp personal. Arbetslösheten ökar och många får det svårt.

Om vi befinner oss till vänster om jämvikten så är efterfrågan större än kapaciteten. Det råder högkonjunktur. Många köper och investerar, företagen nyanställer och arbetslösheten är låg. Samtidigt ser vi en risk för att investeringarna blir för optimistiska, människor tar för stora lån och spekulationer blir allt för vilda. Detta kan leda till att ekonomin överhettas och kraschar, och leder oss in i en lågkonjunktur.

Politiska åtgärder

Keynes drog slutsatsen att det inte finns någon tillräckligt stark automatisk mekanism som strävar efter maximalt resursutnyttjande och full sysselsättning i samhället. Snarare rör sig efterfrågan i vågor, förstärkt av den s.k. multiplikatoreffekten, som skapar instabilitet i samhället. Staten bör därför gå in och påverka efterfrågan, genom att antingen stimulera ekonomin eller dämpa den, med syftet att skapa full sysselsättning. Detta kallas för stabiliseringspolitik och kan göras på två sätt:

1. Finanspolitiskt, genom statliga investeringar och skatteändringar. Vid lågkonjunktur kan staten investera och sänka skatterna för att skapa nya arbetstillfällen och öka konsumtionen. Vid högkonjunktur kan man istället minska de offentliga investeringar och höja skatterna för att dämpa den ekonomiska aktiviteten.
2. Penningpolitiskt, genom förändringar av räntan. Vid lågkonjunktur kan räntan sänkas för att uppmuntra till minskat sparande och ökad konsumtion och investering. Vid högkonjunktur kan räntan höjas för att öka sparandet och minska investeringarna.

Keynes menade att det räcker med relativt små statliga ingrepp för att styra ekonomin i rätt riktning, eftersom förändringarna förstärks av multiplikatoreffekten.

Sammanfattningsvis menar Keynesianismen att a) stora konjunktursvängningar är något onaturligt och skadligt för samhället, och b) regeringen är kapabel till att dämpa effekterna av dem på ett tillräckligt effektivt sätt.

Matematiskt

Vi mäter den totala efterfrågan (AD) på samma sätt som den totala produktionen, genom BNP:

AD = C + I + G + X - M

Vi bestämmer att vissa variabler är exogena, dvs. att de bestäms helt av utomstående faktorer och inte av andra variabler i modellen.

Kritik av modellen

Modellen är byggd för en sluten ekonomi utan utrikeshandel. Fungerar ekonomin likadant i dagens globaliserade värld?

Politiker får lättare stöd för expansiv politik men blir impopulär med kontraktiv politik. Staten blir därför benägen att föra en mer expansiv politik än vad som är önskvärt.

De statliga ingreppen kan ses som för stora, och att det är viktigare att människor får välja sin egen konsumtion snarare än att staten väljer den åt dem genom finanspolitiska spenderingar. Vissa menar även att de statliga ingreppen i sig förstärker konjunktursvängningarna.