1. ämnen & reaktioner Flashcards
nämn Aggregations-tillstånden?
- förkortningar
- formerna
- övergångarna
Solid (s), liquid (l), gas (g)
fast (f)
flytande (l)
gas (g)
övergångar:
Kondensation - gas till flytande (l)
Sublimering - fast (s) till gas (g)
stelning - flytande till fast
smältning - fast till flytande
Fryspunkt - temp. då ett ämne stelnar
smältpunkt - temp. då ett ämne smälter
kokpunkt - temp. då ett ämne kokar/avdunstar.
ge exempel på ämnens smält, frys & kokpunkt?
vad innebär Rena ämnen?
ämnen som består av endast ett ämne och de är vanligtvis homogena, vilket innebär att deras kemiska sammansättning är konstant egenskaper.
Dessa ämnen kan vara grundämnen, såsom syre eller guld, eller föreningar, såsom vatten eller natriumklorid.
Ammoniak
Arsenik
Citronsyra
Glykol
Is
Koldioxid
Koppar
Stål
vad innebär blandningar?
- homogen
- heterogen
Inom kemin är en blandning en kombination av två eller flera ämnen som kombineras fysiskt utan att undergå en kemisk reaktion. I en blandning behåller varje ämne sina egna kemiska egenskaper och identitet.
Homogena blandningar: Även kända som lösningar, är homogena blandningar jämnt fördelade och ser ut som en enda fas, (beståndsdelar syns inte). De har samma sammansättning och egenskaper i hela provet. Exempel inkluderar sockerlösningar och saltlösningar.
Heterogena blandningar: I heterogena blandningar är ämnena inte jämnt fördelade och kan observeras som olika faser, (beståndsdelar är synliga). Det kan finnas tydliga gränser mellan de olika komponenterna. Exempel inkluderar saltsyra i vatten eller sand blandad med småsten.
Bensin, brons, havsvatten, luft, mjölK, mässing, rost
legering?
Legering är en blandning av metaller för att få förbättrade egenskaper
Exempel: stål= järn& kol , används i byggn
Mässing= koppar & zink, används i instrument
Brons= koppar & tenn, användst i konst
Fråga 2. Förklara skillnaden mellan faser och aggregationstillstånd.
Fråga 3. Förklara begreppet legering samt ge tre exempel på var det används.
Fråga 4 Gör en bedömning av vilka av följande femton ämnen som är blandningar (B) och vilka som är rena ämnen (R): ammoniak, arsenik, bensin, brons, citronsyra, glykol, havsvatten, is, luft, koldioxid, koppar, mässing, mjölk, rost och stål.
Fråga 5 Beskriv med egna ord vilka delar i en atom som medverkar i en kemisk reaktion.
Fråga 6 Beskriv med egna ord begreppen atommassa, isotop, masstal och valenselektron.
Fråga 7 Beskriv med egna ord kortfattat de fysikaliska och kemiska kännetecknen för alkalimetaller respektive alkaliska jordartsmetaller.
.
Fråga 8 Beskriv med egna ord hur Bohrs atommodell kan förklara glödande metallers färger.
Fråga 9. Ange den kemiska formeln för ammoniak samt diskutera kortfattat om det är ett rent ämne.
Fråga 10. Välj tre av ämnena i kolgruppen och beskriv vilka kemiska egenskaper de har gemensamt.
Fråga 11. Förklara varför man hittade grundämnet helium först i solen.
Fråga 12. Redogör kortfattat för hur periodiska systemets grupper och perioder är uppbyggda.
Fråga 13. Redogör för begreppen tyngd, massa, vikt och densitet.
Fråga 14. Redogör kortfattat för skillnader mellan deuterium och väte. Diskutera vilka kemiska skillnader det kan finnas.
Fråga 15. Nämn tre grundämnen som har åtta valenselektroner och beskriv vilka kemiska egenskaper de har gemensamt.
Fråga 16. Ange tre exempel på ett grundämne med åtta elektroner i L-skalet
- Nämn tre halvmetaller, beskriv deras egenskaperna samt var de förekommer på jorden och hur de används.
Bor (B):
Egenskaper: Hög smältpunkt, hårt men sprött.
Förekomst: Finns i borax och kernit.
Användning: Används i glas, keramik och raketbränsle.
Kisel (Si):
Egenskaper: God halvledare, hårt och sprött.
Förekomst: Rikligt i jordskorpan som sand och kvarts.
Användning: Viktig inom elektronik och solceller.
Arsenik (As):
Egenskaper: Giftigt, halvledande egenskaper.
Förekomst: I malmer tillsammans med koppar och bly.
Användning: Legeringar och halvledare i små mängder.
Fråga 18. Ange kokpunkterna för vatten, kvicksilver respektive järn vid normalt lufttryck samt förklara skillnaderna med egna ord.
Fråga 18 (C-nivå): Kokpunkter och förklaring
Vatten: 100 °C – Beror på starka vätebindningar mellan molekyler.
Kvicksilver: 357 °C – Har svagare metallbindningar än järn, men starkare intermolekylära krafter än vatten.
Järn: 2862 °C – Metalliska bindningar är mycket starka, vilket kräver hög energi att bryta.
Skillnaderna beror på variationer i bindningsstyrka mellan partiklar: starka metallbindningar i järn och vätebindningar i vatten skiljer sig från svagare krafter i kvicksilver.
Fråga 19. Beskriv fem metoder för att separera homogena blandningar.
Fråga 19 (C-nivå): Fem metoder för att separera homogena blandningar
Destillation: Separera vätskor baserat på olika kokpunkter.
Kromatografi: Separera ämnen med olika rörlighet i en bärarfas.
Avdunstning: Avlägsna lösningsmedel genom uppvärmning.
Extraktion: Lösa ett ämne i en annan vätska med högre löslighet.
Rekristallisation: Renar fasta ämnen baserat på olika lösligheter.
Fråga 20. Beskriv hur man kan kyla ned kvävgas till flytande kväve.
Fråga 20 (C-nivå): Hur kyla ned kvävgas till flytande kväve
Kvävgas kyls ned genom kompression och expansion. Först komprimeras gasen kraftigt, vilket höjer dess temperatur. Sedan kyls gasen till omgivningens temperatur under tryck. När trycket plötsligt minskas (expansion), sjunker temperaturen ytterligare tills kvävet når sin kokpunkt (-196 °C) och kondenserar till vätska.
Fråga 21 Redogör med egna ord så utförligt och välgrundat du kan för ett falsifierbar experiment som skall bedöma skillnaden i fryspunkt mellan två olika vätskor. Du ska inte ge exempel utan hitta en allmängiltig metod, som gäller för alla vätskor.
Fråga 22. Beskriv med egna ord så utförligt och välgrundat du kan för hur atomers diametrar förändras i periodiska systemet. Diskutera hur det påverkar atomernas kemiska egenskaper.
Fråga 23 Redogör med egna ord så utförligt och välgrundat du kan för sambandet mellan exciterade atomers färger och periodiska systemet.
Fråga 24. Redogör kortfattat med egna ord och med hjälp av angivna källa på internet för vad man menar med Bose-Einstein-kondensat samt suprafluiditet.
