Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

socialpsykologi > . > Flashcards

. Flashcards

.

1
Q

1.Hur förklarar Kellys samvariationsmodell hur vi attribuerar andras beteende och vad
baseras det på?

A

Vi attribuerar andras beteende till inre och yttre orsaker baserat på:
1. Samstämmighet (consensus)
–> sammanfaller beteendet med hur andra beter sig i samma situation?
2. Regelbundenhet
(consistency)
–> Upprepat beteende?
3. Distinkthet
(distinctness)
–> sammanfaller beteendet med en viss typ av situation?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

3.Kritik mot Kellys samvariationsmodell?

A
  1. Svårt att veta “hur gör andra” dvs bedöma samstämmighet. Vi utgår från att andra skulle bete sig
    som vi själva skulle betett oss. Dvs. “False konsensus bias”
  2. Svårt att veta någonting om regelbundenheten.
    När vi saknar viss information så gör vi en mental genväg. vi förlitar oss på vad vi tror.
    I verkligheten har man också förväntningar och förutfattade meningar. Scrips som beskriver hur
    människor beter sig i olika situationer osv.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

4.vad menas med korrespondensbias?

A
  1. Vi attribuerar i alltför stor utsträckning andras beteende till INRE ORSAKER
    –> personlighet
    –> läggning
    –> egenskaper
  2. Vi fäster alltför lite avseende vid hur SITUATIONEN kan påverka
    “Korrespondens= det som händer korrelerar med personens inre”
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

6.Hur kan korrespondensbias förklaras?

A
  1. Perceptiell effekt:
    –> Fokus på aktören (tv-exempel)
    –> Situationerna faktorer sjunker in i bakgrund
  2. Vi saknar information om situationen
    –> Grundar snabba slutsatser om situationer
    –> Man kan misstolka inforamation
  3. Vi vill tro på en rättvis värld
    –>”Vi får det vi förtjänar”, en försvarsmekanism
    –> “Cancer beror säkert på livsstilen” annars skulle det ju hota även mig osv..
  4. Attribution av andras beteende är en tvåstegsprocess
    Steg 1. Beteendet attribueras automatiskt till inre orsaker
    Steg 2. Möjliga yttre orsaker
    –> Ibland skippar vi steg två.
  5. Kultur
    –> Ett västfenomen?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

7.Förklara de olika stegen när vi skapar attribution av någon annans beteende!

A

STEG 1
- Observation av beteende
- Automatisk attribution till inre orsaker
MELLANSTEG
- Om vi inte har någon distraktion går vi till steg 2
- Om vi har distraktion t.ex tidspress eller annan kognitiv belastning stannar vi efter steg 1 och
attributionen till inre orsaker kvarstår
STEG 2
- Analys görs av möjliga yttre orsaker
- Attribution till inre eller yttre orsaker eller en kombination av båda

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

8.Hur ser undersökningar om korrespondensbias ut utanför västvärlden?

A

Indier tenderar till mycket mindre grad att tro på inre orsaker än amerikanska deltagare och tror
mycket mer på yttre orsaker.
Ju äldre man blir desto mer tenderar man att tro på situationella orsaker dvs yttre orsaker.
9

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

10.Vad innebär self-service bias?

A
  1. Självhävdande bias (self- enhancing)
    –> Lyckas man har det med personen att göra
  2. Självskyddande bias (self-protecting)
    –> Misslyckas man har det med situationen att göra
    T.ex deprimerade personer är “dåliga” på att göra detta
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

11.Vad innebär aktör/observatörs-asymmetri?

A

Man bedömer situationer olika beroende på om man är observatör eller aktör.

  • Negativt beteende: Extern attribuering vanligare för eget beteende än andras
  • Finns ingen tydlig effekt för positivt beteende
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

12.Vad är der”ultimata” attributuinsfelet?

A

Self-serving bias mellan grupper (särskilt vid konflikter)
ANDRA GRUPPEN
- Negativt beteende av den andra gruppen attribueras internt
- Positiva beteenden av den andra grupper attribueras extern
Tvärt om för den interna gruppen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

13.Förklara bernards weiner attributionsteori!

A 
Framgångar och misslyckanden attribuerat t.ex i
- Begåvning
- Ansträning
- Uppgiftens svårighetsgrad
- Tur
Orsakerna utvärderas i tre dimensioner
- Locus
--> Inre eller yttre orsaker
-Stability
--> Konstant eller föränderligt
-Controllability
--> Kontrollerbar eller okontrollerbar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

15.Vad innebär social kognition?

A

Hur vi uppfattar, minns och tokar information om oss själva och andra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

16.Vad innebär social perception?

A

Hur vi formar uppfattningar om andra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

17.Vad innebär attribution?

A

Hur vi tillskriver orsaksförklaringar till vårt eget och andras beteende

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

18.Vilka är de tre byggstenarna i socialpsykologiska processer?

A
  1. Social kognition
  2. Social perception
  3. Attribution
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

19.Vilken olika attributionsteorier finns?

A
  1. Kellys samvariationsmodell

2. Weiners attributionsteori

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

20.Vilka olika bias finns det för hur vi attribuerar?

A
  1. Korrespondensbias
    - -> Fundamentala attributionsfelet
  2. Aktör/observatör-asymmetri
  3. Self-serving bias
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Korrespondensbias

A

vi attribuerar andras beteende till inre orsaker och lägger för lite vikt på situationen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Aktör/observatör-asymmetri

A

extern attribuering för negativt beteende är vanligare för en själv än för andra

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

self serving bias

A

innebär att vi attribuerar egna lyckade insatser till egen förmåga

self enchantment innebär att vi internt attribuerar och tar ära för framgång

self protecting innebär att man attribuerar negativa händelser externat och ej tar ansvar för misslyckanden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

21.Vem var franz Heider och påvilket sätt bidrog han till teorier om attributioner?

A

Attributionsteorins fader

  • Menade att människor söker stabila faktorer för att förstå beteenden
  • Vi observerar andras beteende metodiskt som (naiva) forskare
  • Orsaker beskrivs i termer av yttre och inre faktorer
  • Vi fäster störst vikt vid inre faktorer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

22.Vad innebär false konsensus bias?

A

Vi utgår från att andra skulle bete sig som vi själva skulle ha gjort

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

23.Vad innebär attribution?

A

Att tillskriva orsaksförklaringar till vårt eget och andras beteende

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

24.Nämn tre byggstenar i socialpsykologiska processer?

A
  1. Social kognition
    - -> Hur vi uppfattar, minns och tolkar information om oss själva och andra
  2. Social perception
    - -> Hur vi formar uppfattningar om andra
  3. Attribution
    - -> Hur vi tillskriver orsaksförklaringar till vårt eget och andras beteende
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

25.Varför gör vi personbedömningar?

A
  1. Hjälper oss predicera hur människor kommer att bete sig och förstå andra människor
  2. Ger underlag för att agera eller inte agera på händelse
    –> Vän eller fiende?
    –> Affärsbeslut?
    –> Välja dagis
    Osv osv.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

26.Hur bildar vi oss uppfattningar om andra?

A
  1. Kognitiv algebra
  2. Konfigurationsmodellen (Asch)
  3. Implicita personlighetsteorier
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

27.Breskriv konfigurationsmodellen av Asch!

A
  • Vissa personlighetsdrag har större inflytande på våra intryck än andra. Centrala drag har mer
    inflytande än perifera drag
  • Personlighetsdrag kopplade till värme och kompetens verkar vara centrala
    -Stor effekt av informationen vi får först än av informationen vi får senare
  • Helhetsuttrycket konfigureras genom att vi tolkar viss information genom annan information
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

28.Nämn några ordningseffekter!

A
  1. Primacy effect

2. Recency effect

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

29.Vad innebär Primary effect?

A

Information vi får först har oftast större inflytande än information vi får senare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

30.Vad innebär Recency effect?

A
  • Information vi får sist har ibland större inflytande än information vi fått tidigare
    Gäller framförallt vid låg motivation och uppmärksamhet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

31.vad innebär implicita personlighetsteorier?

A

Vissa personlighetsdrag “hör ihop” och när man gjort test kan man se hur vissa egenskaper samlas i

kluster. 4 olika kategorier som man hittat är:
1. Dålig-social
- -> kall
- -> ingen humor
- -> opopulär
2. Good-intellektuellt
- -> reserverat
- -> uthållig
- -> skicklig
3. Dålig- intellektuell
- -> naiv
- -> oärlig
- -> oansvarig
4. Bra- Social
- -> varm
- -> lycklig
- -> populär

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

32.Hur formas våra bedömningar?

A 
Det finns två typer av kognitivt processande:
1. System 1 (intuition)
står för 40 000 ggr fler beslut än system 2
--> automatiskt
--> snabbt
7 av 25
--> känslomässigt
--> omedvetet
2. System 2 (reflektion)
--> Kontrollerat
--> långsamt
--> analytiskt
--> kräver ansträngning
--> System 2 slås på när någonting inre riktigt stämmer och vi måste tänka efter.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

33.Beskriv vad som menas med första intrycket!

A

Snabba, spontana slutsatser om personers egenskaper baserat på utseende
–> kan inte kontrollera (sker automatiskt)
–> kopplas framförallt till dominans och tillförlitlighet (vän eller fiende), är personen dominant och
kompetent, pga överlevnadsstrategi
–> todorov har teorier om detta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

37.Vad är ett schema?

A

Kognitiva strukturer som representerar kunskap om ett begrepp (person, grupp, händelse osv)
inklusive dess egenskaper och sambanden mellan egenskaperna
- Scheman baseras på erfarenhet och förändras långsamt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

38.Vilka olika scheman finns?

A
  1. personscheman
    –> egenskaper associerade med specifika personer
  2. Rollscheman
    –> egenskaper associerade med sociala roller
    8 av 25
  3. Scripts
    –> egenskaper associerade med typiska händelseförlopp
  4. Självscheman
    –> egenskaper jag förknippar med mig själv. Ofta mer komplexa eftersom vi vet mer om oss själva
    och att vi är komplicerade och reagerar olika i olika situationer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

39.Vad är stereotyper?

A
  • Ett slags schema
  • Stereotyper måste vara socialt delade generaliseringar om medlemmar i en social grupp
  • -> inte nödvändigtvis negativa
  • -> ofta funktionella
  • Leder till accentuering
  • ökad upplevd likhet inom gruppen
  • ökad upplevd skillnad mellan grupper
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

40.Vad är accentuering?

A

Föreställningar om likheter och skillnader inom respektive utanför gruppen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

41.vad är kategorier?

A
  • Kategorier är viktiga för att kunna tillämpa scheman.
  • kategorier kan vara mer eller mindre väldefinierade
    –> vuxen
    –> triangel
  • Hierarkisk struktur
    –> européer
    —> fransmän, italienare
    –> sardinier, mikado, osv osv
  • kategorisering sker ofta genom jämförelse med en prototyp dvs ett genomsnitt eller ett extremt
    exemplar av kategorin
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

42.Vilka scheman/ kategorier använder vi?

A

-1. Påverkas av tillgänglighet (accessibility)
–> om begrepp är tillgängliga i minnet. Ju mer tillgänglig desto mer sannolikt att använda det
schemat eller kategorin
–> om det är en tillfällig eller kronisk aktivering påverkar.
2. Påverkas av priming
–> exponering för information kopplat till en kategori/schemat leder till ökad aktivering
–> aktivering gör att ny information tolkas i ljuset av kategorin/schema

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

43.vad menas med subliminal exponering?

A

Kort information som inte registreras medvetet utan bara undermedvetet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

44.Hur kan priming påverka bedömningar? enligt Higgins mfl.

A

Experiment
En grupp fick läsa positiva egenskaper och den andra gruppen fick läsa negativa egenskaper.
Sedan fick dom läsa en text om en person. Personen skattades mer positivt av deltagare som läst de
positiva egenskaperna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

45.Hur kan priming påverka vårt beteende? enligt Bargh. (nypa salt)

A

Deltagare som primats med ord som t.ex artig var mindre benögna att avbryta en konversation
medan deltagare som primats med ord som har med oartighet att göra hade större tendens att
avbryta konversationen
Deltagare som primats med ord som förknippats med äldre rörde sig långsammare efter
experimentet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

46.Stereotyper kopplat till värme och kompetens?

A 
Komptens+värme
- hemmafruar
- kristna
- svarta yrkesverksamma
kompetens+kyla
- vita
- britter
- asiater
- rika
värme+ lite kompetens
- äldre
- handikappade
kyla+ låg kompetens
- feminister
- araber
- hemlösa
- fattiga svarta
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

47.vad innebär automatiska respektive kontrollerade processer?

A

Devine menar att om man är fördomsfull eller fördomsfri grundar sig i två stegsprocessen.
1. Det första steget:
–> automatisk aktivering
–> en automatisk process
2. Det andra steget
–> viljestyrd kompensation
–> en kontrollerad process
10 av 25
De flesta inom en given kultur bär på vissa stereotyper. Skillnaden mellan fördomsfulla och
fördomsfria ligger i steg 2! Ej steg 1 (som alla har)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

48.vad innebär tvåstegsprocessen enligt Devine?

A 
Fördommar sker i två steg
1. automatisk aktivering
2. viljestyrd kompensation
Devine menar att skillnaden mellan fördomsfria och fördomsfulla personer ligger i steg 2 och inte
steg 1.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

49.Vad menar Wegner med stereotype suppression?

A

Att försöka undvika att vara fördomsfull kan ibland få motsatt effekt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

50.Vad är Heuristiker?

A
  • Mentala genvägar som vi använder för att lösa sannolikhetsproblem
  • Ofta automatiskt och omedvetet (system 1)
  • Leder ofta till tillräckligt bra slutledningar men bidrar ibland till bias
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

51.några heuristiska principer?

A
  1. representativitet
  2. tillgänglighet
  3. förankring och justering
  4. affekt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

52.vad menas med representativitetheuristiken?

A

Kategorisering baserad på ytlig likhet med prototyp
- Kan leda till neglekt om statistiska fördelningar
EX.
biblotekarien och lantbrukaren
- kan leda till brott mot konjunktionsregeln
–> sannolikheten för A+B är aldrig större än sannolikheten för A

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

53.Vad innebär kognitiv algebra?

A

helhetsintrycket utgörs av medelvärdet av den informationen vi har om personen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

54.Vad menas med ordningseffekt?

A

All information har inte samma inflytande på vårt intryck av en person

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

55.Varför har vi scheman?

A 
Ekonomisk funktion - för att underlätta och lägga så lite energi som möjligt på bla:
- uppmärksamhet
11 av 25
- inkodning
- lagring
- ihågkomst
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

56.Vad är accentuering?

A
  • Ökad upplevd likhet inom gruppen

- Ökad upplevd skillnad mellan gruppen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

57.Vad menas med tillgänglighetsheuristiken?

A
  1. Sannolikhet bedöms på basis av hur lätt vi kommer att tänka på enskilda exempel
    –> kan leda till neglekt av statistiska fördelningar
    –> kommer enklare på uppmärksammade exempel
    EXf. deltagare som fått i uppgift att ange 6 tillfällen de självhävdat sig såg sig själva som mer
    självhävdande än de som fick i uppgift att nämna 12 st
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

58.Beskriv förankring och justeringsheuristiken!

A
  1. Vi utgår ofta från en referenspunkt och justerar sedan men oftast otillräckligt
    EX. frågor+ rouletthjul
    EX. när vi ska bedöma hur andra upplever en situation förankrar vi på vår egen upplevelse
    5
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

59.Vad är heuristiker?

A
  1. innebär att vi frångår perfekt induktiv slutledning
  2. hjälper oss att göra bedömningar av begränsad information istället för att samla in all information
    och beakta allt
  3. leder ibland till delbedömningar
  4. har varit viktig för människans utveckling och överlevnad
  5. vi använder samma heuristiker som stenåldersmänniskan
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

60.Vad är attityder?

A
  • En bedömning av något
  • Valens: Gillar/Gillar inte
  • Styrka: Gillar inte/ gillar verkligen inte
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

61.Kan man ha både positiva och negativa attityder mot samma objekt?

A

Tidigt:
- Nej, attityder är endimansionella, man kan inte ha både positiva och negativa attityder mot samma
objekt
Senare:
- Vi kan ha ambivalenta attityder, dvs tvådimensionella. En person eller objekt är bra på ett sätt men
dåligt på ett annat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

62.Vilka är de tre mest övergripande orsaksfaktorerna för att förstå attityder?

A
  1. Den kognitiva aspekten
  2. Den emotionella aspekten
  3. Den beteendemässiga aspekten
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

63.Vad innebär den kognitiva aspekten av attityder?

A

Attityder är rationella processer som formas av bedömningar av attitydobjekt
De viktigaste beståndsdelarna i en attityd:
- förväntning av resultat
- resultatets värde

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

64.Vilka är de två bedömningsgrunderna enligt den kognitiva aspekten som avgör vår attityd
mot någonting?

A

EXPECTANCY- VALUE APPROACH

  1. förväntan & sannolikhet
    - -> förväntar vi oss positiv eller negativ effekt?
  2. värde
    - -> det absoluta värde denna inverkan har på oss
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

65.Hur påverkas attityder av affektiva aspekter?

A
  • Våra attityder påverkas av affektiva stimuli
  • Det affektiva tillståndet som skapas “spiller över” på våra rationella bedömningar
  • Mycket talar för att affektiva svar kommer innan kognitiva svar.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

66.Vad innebär “mere sxposure effect”?

A

Ju fler gånger vi exponeras för ett stimuli desto mer gillar vi det

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

67.Vilka beteendemässiga aspekter finns det av attityder?

A
  • Beteende påverkar även våra attityder
  • Äter vi mycket grönsaker (fast vi inte gillar grönsaker) så kommer vi börja gilla grönsaker mer
    6
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

68.Vad innebär kognitiv dissonans?

A

Att utföra en handling eller tänka en tanke som inte är i linje med vår attityd skapar en olustig
känsla.
- Detta är obehagligt och vi kan få bort vår olustiga känsla genom att ändra på vår attityd.
EX. miljövänliga bilar och växthuseffekten.
–> attityder påverkar vårt beteende
- Förklarar attitydförändringar vid starka attityder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q

69.Vad innebär self perception theory?

A

Vi bedömer våra attityder utifrån vårt agerande. Detta beroende på att vi har svårt att förstå eller
vara medvetna om våra attityder
13 av 25
- Attityder är ofta implicita
FÖRUTSÄTTNING:
- Vi har inga attityder om fenomenet sedan tidigare.
- vi har svårt att bedöma vår egen attityd om fenomenet
- Förklarar attitydförändringar vid svagare attityder

66
Q

70.Vad påverkar styrkan av den kognitiva dissonansen?

A
  • Påverkas av styrkan av incentiven.
    –> Starkade kognitiv dissonans om våra incentiv ör svaga än om invektiven är starka
    EX. Ju friare ett val är desto starkare kognitiv dissonans
    Högre dissonans leder till mer trolig attitydförändring
67
Q

71.På vilket sätt minskar attityder vår kognitiva belastning?

A

Attityder hjälper oss att ta snabbare beslut då vi inte har möjlighet att utvärdera varje enskild beslut
eller agerande.
Forskning visar att bedömningar som innefattar attityder som är lättåtkomliga i medvetet görs
snabbare

68
Q

72.På vilket sätt kan man dela upp attityder?

A

Om de har en:
1. Nyttofunktion
–> attityder vi har kring fenomen som primärt är kopplat till vilken nytta fenomenet har.
EX. attityd till bil som transportmedel
2. värderingsfunktion
–> attityder vi har kring fenomen som uttrycker vår personlighet eller ståndpunkter
EX. attityd till bil som uttryck för vår framgång
Attityder är även viktiga för vår sociala differentiering och för att skydda vårt ego
7

69
Q

73.Vilka potentiella problem kan det finnas med explicita mätningar av attityder?

A
  1. kan inte besvara frågor om implicita processer
  2. vill inte ge svar som får oss att framstå på ett negativt sätt inför oss själva
  3. vill inte ge svar som får oss att framstå på ett negativt sätt inför andra
    7
70
Q

74.Hur går implicita mätningar om attityder till?

A
  • undersöker deltagarens agerande i en valsituation istället för att fråga vad de tycker
  • indirekta mätdata används för att beskriva en inställning till ett ämne. (t.ex den tid det tar att göra
    ett visst val/bedömning)
71
Q

75.Vilka slutsatser görs från “The implicit association test”?

A
  • Om en person tar mer tid på sig att koppla positiva adjektiv till en klass av objekt (t.ex.
    homosexuella) än en annan grupp antar man att denna längre tid speglar en underliggande attityd
  • En person som har svårare att koppla positiva attribut till ett objekt har mindre positiv attityd till
    14 av 25
    objektet än en person som har lättare att koppla positiva attribut.
    Implicita test påverkas av:
  • humör vid testtillfälle
  • kulturella normer
    Låg korrelation med explicita tester tyder på att de mäter olika saker
    7
72
Q

76.påverkar attityder beteenden?

A
  • Ju mer generell vår påverkan är ju indre sannolikt kommer attitydförändringen leta till en beteende
    förändring
  • Beteenden som kräver mer av utföraren kommer att kräva en större attitydförändring för att
    genomföras
  • Starkare attityd leder mer sannolikt till en förändring i beteende
  • Personer som är mer “self-monitoring” tenderar mer att ha ett beteende som reflekterar dennes
    attityd
73
Q

77.Vad innebär self-monitoring?

A

Ett drag som beskriver i vilken grad en person tenderar att vara konsistens i sitt beteende mellan
olika situationer

74
Q

78.Om en attityd leder till ett beteende (Theory of planned behaviour) påverkas framför allt
av tre olika faktorer:

A
  1. Förväntning och värde
  2. subjektiva normer
  3. tilltro till genomförande
75
Q

79.Vad innebär MODE?

A
  • Motivation and opportunity as determinants of behaviour
  • Fokuserar på beteenden som inte är medvetna eller planerade.
  • Låg motivation eller små möjligheter att göra ett medvetet val leder tillomdevetna bedömningar
    och tankefel
  • Hög motivation och möjligheter att utföra kommer att “theory of planned behaviour” däremot
    predicera beteenden på korrekt sätt
76
Q

80.Hur gör man bedömningen om det är kognitiv dissonans eller self perception theory?

A
  • Bedömer attityder utifrån sitt beteende
    EX. pengar efter tråkig uppgift
  • Ändra attityd pga olustig känsla /kognitiv dissonans
    EX. Reflektion kring växthuseffekten pga den nya lagens som gör att vi får olustig känsla
    8
77
Q

81.Definition av attityd?

A

En allmän bedömning av ett objekt om baseras på information från som vi tar in via kognition,
affekt och beteenden.

78
Q

82.Leder attityder till beteenden?

A
  1. Det beror på hur vi mäter
  2. Det beror på vilken typ av beteende vi vill predicera
  3. Det beror på styrkan hos attityden
  4. Personsdrag (self-monitoring)
79
Q

83.På vilket sätt strävar vi efter att vara tillsammans?

A

Grundläggande behov hos varje människa

  • Strävar efter en optimal nivå av samhörighet och ensamhet
  • Betydelsefullt hur andra ser oss
80
Q

84.Varför är man blyg?

A
  1. Personlighetstemperament
    - -> följer individen genom hela livet men varierar i grad av känslighet för socialt stimuli
  2. Inlärd process
    - -> utvecklats genom “misslyckade” sociala möten
81
Q

85.Vilka negativa konsekvenser finns det av blyghet?

A
  1. Högre grad av negativa tankar om sig själv
  2. Förväntar sig att misslyckas med sociala möten
  3. Rädsla att bli avvisad
  4. Avvisar andra i rädsla att själv bli avvisad
  5. Självpåtvingad ensamhet
82
Q

86.Definition av ensamhet?

A

Känsla av förlust av existerande sociala relationer

83
Q

87.Vad menas med kvantitativ ensamhet?

A

Få eller inga vänner

84
Q

88.Vad menas med kvalitativ ensamhet

A

Grunda relationer. de relationer man har saknar någonting

85
Q

89.Vad menas med ensamhet?

A

Ett subjektivt tillstånd

  • Känslomässig ensamhet
  • Social ensamhet?
86
Q

90.Vad menas med “att vara ensam”?

A

Ett mer objektivt mått på faktisk avsaknad av relationer

87
Q

91.När upplevs ensamhet som störst?

A

När det råder en skillnad mellan hur man vill ha sina relationer och vad man faktiskt har

88
Q

92.Definition av attraktion?

A

Positiv attityd gentemot någon/något

89
Q

93.På vilka sätt kan attraktion finnas?

A
  • Kognition
  • -> uppfattningar och föreställningar om någon
  • affektion
  • -> faktiska känslor
  • Benägenhet att agera
  • -> på ett speciellt sätt mot den personen
90
Q

94.Nämn några faktorer som påverkar attraktion!

A
  1. Närhet i tid och rum
    - -> möjligheten att få intakt och ge belöningar
  2. frekvent exponering
    - -> ju oftare man exponeras för stimuli desto mer gillar man det
  3. likhet
    - -> likhet i attityder leder både till att vi tycker om individen och att vi värderar personen högre
  4. fysisk attraktivitet
    - -> är initialt den avgörande faktorn för vidare möten
  5. oro/ stressfylld situationer
    - -> söker mer kontakt och närhet när vi är oroliga
91
Q

95.Varför är likhet en viktig komponent gällande attraktion?

A
  1. belönande
    - -> de som är lika oss tenderar att ha liknande åsikter och hålla med oss
  2. förstärkning
    - -> stärker vår syn på omvärlden
  3. förväntan
    - -> på att själv bli omtyckt
  4. ger enklare samvaro
92
Q

96.Förklara matchningshypotesen!

A

Fysisk likhet i utseende beror på:
–> man väger en potentiell parters attraktivitet mot sannolikheten att den personen skulle vara
benägen att bli par med en själv

93
Q

97.Beskriv byrnes rvåstegmodell!

A

Vi undviker de som är olika och närmar oss de som är lika

94
Q

98.Varför tycker vi mer om en person än en annan?

A
  1. värme
    - -> tenderar att tycka om “varma” personer
  2. kompetens
    - -> kompetenta personer är i allmänhet mer attraktiva och vi värderar dom högre
95
Q

99.Varför är fysisk attraktivitet så viktigt?

A
  1. mer betydelsefull än t.ex intelligens, attityder och uppträdande
  2. påverkar inte bara partnern utan även hur andra människor ser på personen
  3. fysiskt attraktiva personer tillskrivs andra positiva personlighetsegenskapere som t.ex intelligens
    1
96
Q

100.Varför blir vi förblindade av skönhet?

A
  1. Vår egen självkänsla och sociala samvaro påverkas och förhöjs
  2. Det är belönande att umgås personer som anses vackra
  3. Det finns en stereotyp uppfattning om att skönhet är bra
97
Q

101.Baksidor med fysisk attraktivitet?

A
  1. Lågt självförtroende hos fysiskt attraktiva
    - -> kan bero på att de tror att de inte uppskattas för sina sociala förmågor
  2. Känner sig tvingade att upprätthålla sin skönhet
  3. är ofta missnöjda med hur de ser ut
98
Q

102.Varför tenderar man att söka sig till andra vid oroliga och stressfylld situationer?

A
  1. Man har behov av social och emotionell jämförelse

2. Behov av försäkran att det kommer bli bra

99
Q

103.Vad är en vän?

A
  1. Huruvida man låter sina planer, beslut och aktiviteter vara beroende av den andra
  2. Man månar om den andra personens välbefinnande
    1
100
Q

104.Vilka orsaker finns till att vänskap leder till välmående?

A
  1. stimulans
  2. olika materiella fördelar och användbar information
  3. stöd för självkänslan
  4. skydd mot stress
101
Q

105.Vad menas med self-disclosure?

A

SJÄLVAVSLÖJANDE
–> på vilket sätt vi delar med oss av privat information till andra
- vanligt att gå från ytligare ämnen till mer djupare ämnen ju närmre man känner varan dra
- tenderar att återgälda varandras nivå av självavslöjande (ta upp ämnen av samma nivå av ytlighet/
djup)
- vi tenderar att tycka om de som öppnar sig och vi öppnar oss tillbaka
1

102
Q

106.Vilka olika typer av self-disclosure finns?

A
  1. beskrivande
    - -> hur vi lever, vart vi bor eller vilket lag vi hejar på osv.
  2. evaluerande
    - -> personliga åsikter och känslor
103
Q

107.Varför använder vi oss av self-disclosure?

A
  1. öka sociala acceptans
  2. utveckling av relationer
  3. minska obehagskänslor
    - -> stressreducerande vid oro
  4. självmedvetande
    - -> lära sig saker om sig själv
  5. social kontroll
    - -> skaffa hållhakar på varandra
104
Q

108.Vilka risker finns det med self-disclosure?

A
  1. Avvisad av lyssnaren
  2. Minskning av oberoende och personlig integritet
  3. Minskning av kontroll och självständighet
  4. Genera eller såra lyssnaren
105
Q

109.Könsskillnader gällande self-disclosure?

A

Kvinnor värdesätter i högre grad än män de som öppnar sig.

106
Q

110.Koppling mellan self-disclosure och upplevd ensamhet?

A

MÄN:
- Känner sig ensamma om de inte kan öppna sig för sin partner
KVINNOR:
- upplever sig ensamma om de inte kan öppna sig inför sin partner eller sina nära vänner
1

107
Q

111.Definition av kärlek?

A

En kombination av emotioner, kognitiva tankar och beteende som sker i en intim och nära relation

108
Q

112.Särdrag i kärleksrelationer enligt Rubins undersökning?

A
  1. Mer behov av beroende och samhörighet
  2. Mer benägna att hjälpa partnern i kärleksförhållandet
  3. Mer uppslukad i och mer unik i ett kärleksförhållande
109
Q

113.Nämn tre komponenter för nära relationer!

A
  1. Känsla av närhet, affektion och kärlek
  2. Ett uppfyllande av psykologiska behov
  3. Ett ömsesidigt beroende av parterna
    - -> där varje parar har en meningsfull påverkan på den andra
110
Q

114.Vad finns det för olika typer av av kärleksrelationer?

A
  1. Passionerad kärlek
    –> karaktäriseras av intensiv mix av olika känslor som ömhet, sexualitet, oro, smärta, lättnad,
    altruism och svartsjuka mm.
  2. Kamratskapskärlek
    –> karaktäriseras av mindre intensiv kombination av känslor så som vänskaplighet och djup
    tillhörighet
111
Q

115.Vilka är de tre olika anknytningsteorierna?

A
  1. Trygg anknytning
    - -> föräldrarna alltid där och tröstar barnet vilket skapar trygghet
  2. Ambivalent anknytning
    - -> när föräldrarna är ombytliga och oförutsägbara i sina responser på barnets känslouttryck
  3. Undvikande anknytning
    - -> skapas om föräldrarna är konstant undvikande mot sitt barn
112
Q

116.Hur påverkar typen av anknytning till sina föräldrar vuxna kärleksrelationer?

A
  1. Första anknytningen till våra föräldrar lär oss hur kärleksrelationer är och hur vi ska relatera till
    varandra
113
Q

117.Vilka konsekvenser kan en undvikande anknytning ge?

A
  1. Rädd och undvikande stil
    –> en person har önskan om att bygga sociala relationer en är samtidigt rädd för konsekvenserna
  2. Avvisande och undvikande stil
    –> när en person försvarar sig med att förneka behov av sociala kontakter
    1
114
Q

118.Förklara social exchange theory!

A

En referensramteoru för hur nöjd man är i ety kärleksförhållande
- Man är mest nöjd i ett förhållande när man får så mycket positiv belöning som möjligt av
förhållandet
- Man strävar efter att minimera sina kostnader och maximera sina belöningar i relationen

115
Q

119.Vad är avgörande för hur man upplever kostnader och belöningar i en kärleksrelation
enligt social exchange theory?

A
  1. Förväntningar
    - -> beroende på vad man har för förväntningar på förhållandet i allmänhet
  2. Jämförelse med andra
    - -> beroende på vilka kostnader och vinster man skulle kunna få i ett annat förhållande
116
Q

120.Beskriv equility theory?

A

Man är mest nöjd i ett förhållande då det råder jämvikt mellan parterna med avseende på belöningar
2 komponenter som avgör nöjdheten:
1. Tillgången till alternativ
2. hur mycket man investerat

117
Q

121.Vad menas med kommunal relationships?

A
  • Parterna tar hänsyn till varandras behov
  • -> man ser till att den andra har det bra utan att ta hänsyn till vad man själv får
  • -> en mer automatisk process som etableras i nära relationer
118
Q

122.Vad skiljer sig mellan en lycklig relation från ett som inte är lika lyckligt?

A
  1. God kamratskap
  2. Self-disclosure
    - -> Ömsesidig strävan och vilja att öppna sig inför varandra
119
Q

123.Nämn några hot mot kärleksrelationen!

A
  1. Svartsjuka
    - -> negativ känsla som uppstår när man upplever ett hot mot en värdefull relation
  2. Brist på kommunikation
    - -> alternativt negativ kommunikaiton med färre belöningar och mer kritik
  3. Barnen
    - -> upplever att man förlorar kamratskapen mellan parterna i relationen då barnen kräver sin tid
    - -> ojämn arbetsfördelning
120
Q

124.Vilka olika teorier diskuterar förutsättnigarna som ger bäst möjligheter för par att vara
fortsatt nöjda med sin relation?

A
  1. The social exchange theory
  2. Equity theory
  3. Communal relationchip
121
Q

125.Vad är en fördom?

A

En negativ känsla emot personen (som kan tillhöra en grupp)

122
Q

126.Förklara “realist conflict”!

A

Ett försök att förklara varför fördomsfulla kulturer uppstår:

  • Gruppen blir fientligt inställd mot konkurrerade gruppen
  • Individerna inom gruppen blir mer lojala mot varandra
  • -> etnocentrism
  • Hierarkiska strukturer bildas
  • Övervärderar egna gruppens beteende
  • Nedvärderar konkurrerande gruppensbeteende
123
Q

127.Vad innebär etnocentrism?

A

Att man favoriserar den egna gruppen

124
Q

128.Vad kan man göra för att lösa “realist conflict” och få två konkurrerande grupper att blir
sams?

A

Skaffa ett överordnat mål
–> om man får grupperna att sträva mot ett mål de inte kan nå var för sig kan man få en lösning på
denna konflikt

125
Q

131.Varför gjorde man the minimal group paradigm?

A

Ett sätt att undersöka om det verkligen krävs en konflikt eller tävlan mellan grupper för att man ska
favorisera sin egen grupp

126
Q

132.Vad menas med fördomar pga kulturellt synsätt?

A
  • Fördomar uppstår pga konflikt av materiella returer
  • Driver förändringar inom grupper
  • Realistic conflict theory beskriver det kulturella synsättet
127
Q

133.Vad menas med fördomar pga motivationellt synsätt?

A
  • Fördomar uppstår på individnivå
  • skiljer sig från det kulturella synsättet
  • Social identity theory har försök förklara detta motivationerna synsättet på fördomar
128
Q

134.Förklara Social identity theory!

A

Förklarar favorieringen av den egna gruppen:
- Enligt denna teori beror favoriseringen på att man vill höja sin egen självkänsla.
- “Tillhör jag den bästa gruppen så är jag också en av de bästa personerna” och höjer på så sätt den
egna men även den kollektiva självkänslan.

129
Q

135.Förklara frustrations-aggressionshypotesen!

A
  • Fördomar är ett uttryck för frustation för den fördomsfulle individen.
  • Kan ha orsakats av någon annan än den de man har fördomar mot
  • Mottagaren har setts som ett bekvämt och tillgängligt mål för att få utlopp för denna frustration.
  • kritik ty endast beskriver frustration mot utgruppen ej favorisering av egna gruppen
130
Q

136.Vad menas med den autoritäras personligheten?

A
  • Autoritära personligheter orsakar fördomar
  • Fördomsfull personlighet skapas av straffande och dominerande uppfostran
  • Personer med auktoritär personlighet strävar efter att vidmakthålla status quo, dvs är emot all typ
    av förändring
  • Intoleranta mot andra grupper än sin egna och tillskriver utgrupper negativa egenskaper
  • Mäter med f-scale (fascist scale)
131
Q

137.Vad menas med ambivalensteorin?

A
  • Fördomsfulla har både fientliga och sympatiska attityder mot den grupp de har fördomar mot
  • Vilken attityd som får utlopp beror på situationen
  • Gillar man personen minskar det faktum att den personen tillhör en grupp som personen har
    fördomar mot
132
Q

138.Beskriv det kognitiva angreppsättet!

A

Har teorin belief congruence theory

133
Q

139.Beskriv belief congruence theory!

A
  • Förklarar fördomar genom att vetskapen om att andra människor inte delar ens värden och
    föreställningar är någonting som är mentalt obehagligt och hotande
    –> outgrupper ogillas därför
  • Menar att fördomar i grund och botten har med föreställningar och mentala processer att göra
  • forskning inom detta har främst med stereotyper att göra
134
Q

140.Vad är en stereotyp?

A

Förutfattade meningar och föreställningar som associerar en grupp av människor med en eller flera
egenskaper
–> Italienare är impulsiva
–> Norrmän är hurtiga

135
Q

141.Vilka negativa konsekvenser kan det finnas av att ha en stereotyp uppfattning av en
grupp?

A

Eftersom det är förenklingar av verkligheten och inte tar hänsyn till enskilda individer
–> i interaktion med enskilda individer tolkar vi in den förutfattade meningen felaktigt i denne
personens agerande

136
Q

142.Vilka är de tre olika synsätten på fördomar?

A
  1. Kulturellt synsätt
  2. Motivationellt synsätt
  3. Kognitivt synsätt
137
Q

143.Vilka olika teorier finns inom det motivationerna synsättet?

A
  1. Social identity theory
  2. Frustrations-aggressionshypotesen
  3. Auktoritär personlighet
  4. Ambvivalensteorin
138
Q

144.Vilka olika teorier finns inom det kulturella synsättet?

A
  1. Realistic conflict theory

2. Minimal group paradigm

139
Q

145.Vilka teorier finns inom det kognitiva synsättet?

A
  1. Belief congruence theory
140
Q

146.Vilka är de tre olika förklaringarna på varför stereotyper finns enligt litteraturen?

A
  1. stereotyper utvecklas pga kognitivt processande
    –> om två ovanliga företeelser sammanfaller i tid drar vi slutsatsen batt de hör ihop
    –> på så sätt kan en persons agerande i en outgroup bli till en stereotyp för hela gruppen
    –> kallas Illusorisk korrelation
  2. Stereotyper skapas pga vi delar upp människor i ingrupper och utgrupper
    23 av 25
    –> vi generaliserar hela gruppen utifrån andra individers agerande
  3. Stereotyper utvecklas kulturellt
    –> bildas som konsekvens av hur kulturen strukturerat upp samspelet mellan olika grupper
    –> stereotyper lever kvar pga vi förväntar oss korrelation mellan två ting och kommer därför att
    uppfatta det även om det inte stäqmmer överrens med verkligheten (tenderar att glömma info som
    går emot våra etablerade stereotyper)
141
Q

147.Vad menas med illusorisk korrelation?

A

Om två ovanliga företeelser sammanfaller i tid så drar vi vanligen slutsatsen att de hö ihop

142
Q

148.Nämn en definition av självet!

A

Våra samlade föreställningar om oss själva

143
Q

149.Hur skapas självet?

A

Självet är inget man föds med utan byggs upp med interaktion med andra människor och påverkas
av den kulturella omgivningen

144
Q

150.Beskriv independent self?

A

Oberoende självet (individualistiskt)
–> om man är uppvuxen i en independent kultur är det lättare att komma på saker som ligger
närmast en själv. T.ex jag är smart

145
Q

151.Beskriv interdependent self?

A

Beroende självet (kollektivistisk)
–> ömsesidigt beroende av varandra. Känner sig som en del av någonting. Har man vuxit upp i en
interdependent kultur så är det enklare att minnas saknar som är mer kopplade till andra. T.ex. jag är
en syster

146
Q

152.Könskillnad mellan kollektivisktiskt och individualistiskt tänk?

A

Män tenderar att vara med individualistisk och kvinnor mer kollektivistiska

147
Q

153.Beskriv strukturen för självscheman (self-knowledge)!

A
  • Mer komplext varierande jämfört med andra typer av scheman
  • En stor mångfald i sitt självschema utgör en buffert om självuppfattingen skulle skadas inom ett
    område
  • Självscheman har både implicita och explicita processer
  • Självscheman uppmärksammas lättare
  • Självscheman är överrepresenterade i vår kognition
148
Q

154.Påverkar vår självuppfattning vår självkänsla?

A

Ja

149
Q

155.Vad är självkänsla?

A

Hur vi värderar oss själva, positivt eller negativt

150
Q

156.Varför är vi intresserade av vårt själv?

A
  1. Självutvärdering
    –> sökande efter information om vem man är. Man vill ha en så korrekt bild av sig själv som
    24 av 25
    möjligt
    –> motiv: validitet
  2. Självbekräftelse
    –> söker information som stödjer ens tes om sig själv.
    –> motiv: verification
  3. Självupphöjelse
    –> sökandet efter positiv information som betonar en fördelaktig bild
    –>motiv: lyfta fram en positiv bild (self-enhance)
151
Q

157.Nämn ett vanligt bias i vår självuppfattning!

A
  1. Self enhancing triad
    - -> Överskattar våra goda sidor
    - -> Överskattar graden av kontroll vi har över händelser

Positiv aspekt:
–> Ger oss skydd mot psykisk ohälsa
Negativ aspekt:
–> Inte bra om det blir för stort fokus på självet ex. narcissism

152
Q

158.Nämn tre metoder för att lära känna sig själv!

A
  1. Introspektion och självreflektion
  2. Självobservation
  3. Sociala jämförelser
153
Q

159.Varför är det svårt med självreflektion?

A
  • Fastnar ofta i samma tankar
  • Kommer ofta på negativa tankar eller överdriver positiva.
  • Bra att skriva dagbok
154
Q

160.Vad innebär overjustification effect?

A
  • förändrad motivation pga extern belöning (ex. pengar eller godis)
155
Q

161.vad händer om vi inte får någon belöning?

A

När extern belöning saknas attribuerar vi vårt beteende till att vi gillar att göra det och motivationen
stärks

156
Q

162.Vad menas med spegelsjälvet?

A
  • Hur vi tror att andra uppfattar oss
  • svårt att lära känna oss själva genom spegeljaget eftersom man tror på de människor som bekräftar
    ens självbild
  • svårt att lära känna sig själv genom människor vi känner
157
Q

163.Vad innebär social comparison theory?

A

Beskriver hur människor:
1. lär sig om sig själva genom social interaktion
2. validerad uppfattningar, åsikter och känslor genom jämförelse med folk som är lika en själv
25 av 25
3. helst jämför sina prestationer mot de som är sämre
4. stärker självkänslan 123

158
Q

164.Vad innebär self-evaluation maintainance model?

A

När man tvingar jämföra sig uppåt försöker man minska likheten eller om det går säga upp
relationen

159
Q

165.Vad innebär självmedvetenhet? (self- awareness)

A
  • När vi ser oss själva och här vi ser andra
  • det finns ett privat och ett publikt självmedvetenhet
  • kan vara både stressande och får oss att må bra
  • reducerad självmedvetenhet gör att individen känner sig mindre hämmad, blir mer impulsiv och
    beter sig antinormalt
160
Q

166.Hur styrs det privata självet?

A

Privat självmedvetenhet styrs av:

  • egna attityder
  • tankar och känslor
  • ideal och standards
161
Q

167.Hur styrd det publika självet?

A

Offentlig självmedvetenhet styrs av:

  • sociala normer
  • att se bra ut inför andra

socialpsykologi (1 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions