...... Flashcards
Fenomenalism
verkligheten finns och upplevs via våra konstruktioner
Naiv realism
Verkligheten är i stort som vi upplever den.
Kritisk realism
Vi upplever en projektion av en sann verklighet. Tydlig
kausal koppling mellan verklighet och upplevelse.
Idealism
Verkligheten finns inte.
Kunskapens natur
Vad innebär det att veta?
- Med “kunskap” menas nästan alltid propositionell kunskap, det vill säga kunskap som kan uttryckas i formen “A vet att p” där A är en person och p en proposition.
- En färdighet, exempelvis att kunna simma, är också en form av kunskap.
- Att känna en person eller en plats är även det kunskap, men inom kunskapsteorin tenderar den propositionella kunskapen att dominera.
Kunskapens omfång
Är det möjligt att ha kunskap om något?
Kunskapens säkerhet
Finns det en säker grund för kunskapen?
Kunskapens källor
Varifrån hämtas kunskapen?
Realism
Vetenskap ska beskriva hur verkligheten är och hur den fungerar, dess mekanismer
Tror att det finns en verklighet
Anti-realism
Vetenskapen ska beskriva den del av verkligheten vi kan observera. Det vi inte kan se, kan vi inte uttala oss om.
Kan inte nå kunskap om hur världen är - bara hur den uppfattas - tror inte på en verklighet
Empirism
- Systematisk insamling
– Intersubjektivitet
Rationalism
– Hjärnan övervinner sinnena…
– All kunskap kan vederläggas genom logiskt tänkande
Empiri
- Observationer
- Data
- Reflektioner
- Systematiska och noggranna
- Logisk och rationell
- Transparens
- Granskningsbarhet / repeterbarhet
Vetenskap bygger inte på…:
- Vidskeplighet
- Religiösa övertygelser
- Auktoriteter
- Felaktig logik
Positivism
Vill skapa relation mellan generella ting
- Satsbyggande
- Existens – relation
- Singulära - generella
- Korrelat – kausalt
- Observera upprepat för att kunna beskriva de mekanismer (lagar?) som ligger till grund för olika systems funktioner.
- Generaliserbarhet är viktigt
Hermeneutik
• T olkningslära - subjektivitet • Ofta tolkning av texter • Inte uteslutande forskning • Nära släkt med journalistik, kulturella och religiösa yttringar. • Generaliserbarheten är oviktig
- Livsvärld
- Forskningen strävar efter att förstå människors varande, livsvärld.
• Forskaren får – Direkt;Observerardirekt(liknadeobservationmellan observatörer) – Indirekt;Tolkarettskeende(olikatolkningarmellan observatörer) • De studerade – Styr inte svaret – Levererarenuppfattning
tvärsnittsstudie
Olika personer 1 barn 2 ungdomar 3 vuxna 4 gamla
longitudinell studie
samma person, barn –> ungdom –> vuxen ….
Metaanalyser
- Dra slutsatser utifrån studier som andra forskare genomfört
- Statistiska analyser – Systematisk review
- Översiktsartikel (review article) – Overview
- Critical review – Kritiskt värdera tidigare forskning
Utanförliggande variabler, Confounding variables
• Yttre (har med undersökningen att göra) • Inre (har deltagarens egenskaper att göra, Bakgrundsvariabler) • Bortfall • Historia • Instrumentella förändringar • Mognad • Statistik
Bias
• Deltagareffekt (att vara med i en studie påverkar resultatet)
• Blind design
– deltagaren informeras inte om vilken grupp man
till hör (experiment / kontroll)
• Försöksledaren kan påverka resultatet
• Dubbel blind design
– varken deltagare eller försöksledaren vet vilken grupp deltagaren tillhör)
Kvasiexperimentella designer
• När det inte är möjligt att uppfylla alla krav för äkta experiment
– The non-equivalent control group design
– Tidsserier (time series design), ABAB-design
• Samma individer utsätts omväxlande för placebo respektive experiment
– Fallstudier
• Datamaterial från en individ (single-subject designs)
Metodteori
- = regler och principer för hur vetenskapliga undersökningar ska gemomföras
- Kvantitativ (positivistiskt vetenskapsideal) / Kvalitativ (hermeneutiskt vetenskapsideal)
Kvantitativ metodteori
• Forskningsansatser: – Beskrivande (deskriptiva) – Förklarande (explanativa) • Forskningens syfte: – Ytterligare info om en större grupp – Finna det gemensamma • Utgångspunkt: – Mätbart – Numeriska relationer • Forskaren: – Observatör – Analytiker
Hypoteser
• = antaganden om något som existerar eller om relationer mellan sådant som existerar
• Forskningshypoteser
– Anger att det finns en relation mellan variabler – Speglar frågeställning
• Nollhypoteser
– Anger att det inte finns
• Orsakshypoteser
– Orsakssamband, Kausalitet, A –>B (riktning) man vet att i sambandet mellan två variabler är det den ena som påverkar den andra
• Korrelationshypoteser
– Samvariation, A – B
• Riktande
– Relation mellan variablerna
– Positivt (Hög – Hög) / Negativt (Hög – Låg)
• Oriktande (”bara samband”)
Insamlingsmetoder (kvant.)
• Experimentella forskningsdesigner
– Äkta experiment
– Kvasiexperiment
• Deskriptiv forskning – Frågeformulär
– Observationer
– Intervjuer
- Metaanalys
- Teoretisk analys
Urvalsmetoder (kvant.)
• Kvantitativa studier syftar till att uttala sig om
en population
– Populationen är större än det som undersöks
– Urval (stickprov)
– Målpopulation - helheten (alla)
– Enheter - varje person (kan vara annat än personer)
– Definiera
– Totalundersökning - inget urval, målpopulationen undersöks
Urval - sannolikhetsurval
• Slumpmässigt urval (radom sample)
– = varje enhet har chans att komma med i urvalet
– OSU = Obundet slumpmässigt urval • Lika stor chans
• Systematiskaurval
– tex: var tionde inkluderas
• Stratifierat slumpmässigt urval
– = population delas först in i undergrupper (strata)
• Klusterurval
– = flerstegsurval, gruppurval (kluster = grupp)
Icke-sannolikhetsurval / Icke- slumpmässiga urval
• Kvoturval
– = skapa ett urval med samma fördelning som
populationen
- Typiska element, Extrem individer
- Självval (self-selection)
- Bekvämlighetsurval
- Kedjeurval (snöbollsurval)
Urvalets storlek / Bortfall / Urvalsproblematik
• ”Såstortsommöjligt”
- Externbortfall - de som inte vill vara med i studien
- Internbortfall - de som inte svarar på en specifik fråga
- Bortfallsanalys
• Urvalsfel
– = skillnaden mellan stickprovets värde och populationens värde
Mättekniska begrepp
• Direkta och indirekta mätningar
– Indirekt = mätningen används för att dra slutsatser om underliggande faktorer (tex blodtryck / stress)
• Kompetentamätningar
– Korrekt sätt
– Enligt etiska riktlinjer
– Mätinstrument och förberedelser av mätning
• Reliabilitet och validitet
– Undersökningsdeltagare
• Oro
• Återkoppling
– Förvaring och analys
• Sekretess
• Ingen obehörig får komma åt resultaten
• Avidentifierade, ev. kodnyckel
• Syftet med att testa och mäta – Varför väljs inte alltid den bästa metoden? • Kostnaden • Tekniskt krävande • Komplicerade • Praktiska skäl • Utveckling
• Norm- och kriterierelaterade mätningar
– Jämförelse
– Förändring över tid hos en person (tex vikt)
– Normrelaterade (tex BMI)
• Normpopulation
• Sammanhang
• Värdering
– Kriterierelaterade
• En viss gräns
• Inkluderas / Exkluderas
• Nomotetiska och ideografiska metoder
– Nomotetiska:
• Kan användas av alla
• Mäter det generella, allmänna
– Ideografiska:
• Varje person är eget ”system”
• Fånga det för individen unika och särpräglade
• Observationer, intervjuer och tolkning av material (tex dagboksanteckningar)
• Social önskvärdhet
– Svaren reflekterar vad respondenten tror är acceptabelt
• Omedveten: Self-deception
• Medveten: Impression management
– (se frågeformulär)
Fysiska aktivitetsmätningar
• Självskattningsformulär / Enkäter
– IPAQ (International Physical Activity Questionnaire)
• Dagböcker
• Intervjuer
• Observationer
• Hjärtfrekvens-registrering
– Pulsmätare, pulsklocka
• Stegräknare
• Aktivitetsmätare (accelerometer)
• Indirekt kalorimeteri
• Direkt kalorimetri
• Dubbelmärkt vatten
• Fördelar
• Nackdelar
• KombineraMätningar / beräkningar av
syreupptagningsförmåga
• Aktivitetsformulär
– Syreupptagningen räknas ut efter en aktivitetsskattning kompletterad
med ålder, kön, längd och vikt • Submaximla
– Ergometercykeltest(texÅstrandtestet)
– Stegtest
– Gångtest
• Maximala
– Labtester(texergometercykel,rullmatta)
– Löptest(texCooper-testet)
– Beeptestet
• Spirometri
• Douglas-säckar
Mätningar / uppskattningar av anaerob kapacitet
• Utan syre --> mjölksyra • Tröskelvärde (mjölksyrakoncentration) • Blodprov • Tröskelmätningar • Wingatetestet • Hopptest,step-testm.m.
Mätningar / testning av muskelstyrka
• Muskel:
– Koncentriskt (förkortning)
– Excentriskt (förlängning)
– Oförändrad (isometrisk/statisk)
• En led / styrkeprestation
• I RM = En maximal repetition
• Med och utan apparatur
• Armhävningar, bänkpress, benpress
• Fria vikter
• Viktmaskiner
• Isometriskt arbete
– statiskt
• Isokinetiskt arbete
– Hastigheten genom rörelsen är konstantMätningar av psykologiska egenskaper och färdigheter
• Pedagogiska
• Beteendevetenskapliga mätningar
• Trait- och state-mätningar
– Skattningsskalorsiffror
– Trait = bestående egenskaper, karaktärsdrag, förmågor
– State = mer fluktuerat tillstånd, tex känslor, upplevelser
• Metoder för mätning av personlighet
– Projektiva test
• Bilder (tex Rorschach)
• Ord, associationer, komplettering av ofullständiga meningar
– Självskattningsformulär
• Generella, personlighet
• Specifika, personlighetsdimensioner
– Observationer
– Intervjuer
– Samtal
• Individ
• Omgivning
Särskilda testgrupper
• Barn
– Vårdnadshavarens tillstånd
• Ungdomar
– Invasiv mätning = mätning som innebär ett ingrepp (tex blodprov, muskelbiopsier)
• Äldre (65 år och över) – Konsultera läkare
– Försiktighetsprincip
Validitet
Tillförlitlighet
= sanning, trohet, giltighet och styrka
= i vilken utsträckning utförda observationer verkligen speglar eller fångar de fenomen eller variabler som är av intresse för studien
= hur väl är det möjligt att mäta det som undersöks
= kvalitetskontroll under forskningsprocessens samtliga delar
Reliabilitet
Upprepbarhet
= observationens stabilitet, pålitlighet, tillförlitlighet, förutsägbarhet och mätteknisk precision (minimalt mätfel)
= säkerhet och noggrannhet i mätningen
• Mätmetoden - instrumentet
Typer av reliabilitet
- Test-retest
- Parallelltestmetoden
- Halveringsmetoden
- Inre stabilitet / samstämmighet med Cronbachs alfa
Test-retest
• Reproducerbarhet • Upprepbarhet . Mättillfälle 1 (A) Mättillfälle 2 (A) • Överrensstämmelse • Tidsmässig stabilitet
Parallelltestmetoden
Mättillfälle 1 (A) Mättillfälle 2 (a)
a = alternativ metod
Halveringsmetoden
Mättillfälle 1 (1a: 1/2A) (2a: 1/2A)
Likvärdiga halvor: 1a: 1/2A = 2a: 1/2A
Interbedömarereliabilitet
• Subjektiv bedömning
• Tex: Gymnastik
Bedömare 1 (A) Bedömare 2 (A)
• Överrensstämmelse
Åtgärder som ökar reliabiliteten
• Testet / mätinstrumentet
– Slumpmässiga fel
– Systematiska fel
• Administrationen och administratören
– Standardisering och kontroll
– Kalibrering
– Objektivitet
• Poängsättning och tolkning (subjektiv bedömning) – Kriterier
• Deltagarna
– Medveten eller omedveten påverkan
– Samla in information
– Reliabilitetstestning på målgrupp, språk
• Tiden mellan mätningarna
– Se test-retest
• Antalet uppgifter
– Fler uppgifternärmare sanningen
– TidsåtgångValiditetsbegrepp
- Intern validitet själva undersökningen
- Extern validitet -
- Innehållsvaliditet
- Kriterierelaterad validitet • Begreppsvaliditet
Intern validitet
- kan variationer i den oberoende variabeln ha påverkat variationer i den beroende variabeln. –> relationer mellan det som ingår i själva undersökningen
• Experimentell forskning • Samband A – B • Orsakssamband A --> B – Är slutsatsen trovärdig? – Andra faktorer som påverkar resultatet? A --> B C --> B
• Historia
• Samtidiga händelser utanför undersökningen (tex
mediahändelse)
• Tiden
- Mellanmätningar
• Mognad
- Förändringar hos undersökningsgruppen (tex ålder) –> Kontrollgrupper
• Testnings- och ordningseffekter
- Upprepade mätningar (tex trötthet)
- Träningseffekter –> träna tills förmågan inte förbättras
• Instrumentella förändringar (tex fukt)
- Även personer som utför mätningar (tex trötthet)
–> Kontroll
–>Kalibrering
–>Standardisering
• Urval och randomisering (slupmässig fördelning)
- Vid jämförelser mellan grupper - Likvärdiga grupper --> bakgrundsinformation - Homogenitet / Heterogenitet
• Deltagar- och ledareffekter
- Föreställningar om studien - Placeboeffekt (även negativa) - -> Blind - -> Dubbelbild - Social önskvärdhet - ->Inte fullständigt redogöra för syftet - Undersökningsledarens personliga egenskaper (tex utseende)
Extern validitet
Möjligheten att generalisera till andra grupper, situationer och miljöer
• Urval
• Representativitet
• Den strukturella komponenten
– Utförande
– Miljö (generalisera), procedur (om förändras) och stickprov (representativt för målpopulationen)
• Den funktionella komponenten
– Undersökningssituation / Verkligheten
• Den konceptuella komponenten
– Relevant och viktigt utanför undersökningssituationen
– Grundforskning / Tillämpad forskning
– Ekologisk validitet (relevant i vardagssituationer)
Innehållsvaliditet
= är ett tests innehåll relevant och representativt för den egenskap / begrepp som avses att mäta • Logiskt, rimligt • Experter, forskare • Statistiska metoder • Logisk validitet (face validity)
Kriterierelaterad validitet
= i vilken utsträckning ett mått/en testpoäng samvarierar med ett annat mått – kriterium
• Prediktivvaliditet
= går det att förutsäga ett givet beteende utifrån
testresultat (tex Högskoleprovet)
• Samtidigvaliditet
= det som mäts samtidigt överrensstämmer med något annat mått på det som mäts (tex fysisk prestationsförmåga och tävlingsresultat)
Begreppsvaliditet
= instrumentets möjlighet att mäta det som ska mätas – begrepp, teoretiskt ”konstrukt”
• Testetshomogenitet
– Se reliabilitet - inre stabilitet
• Utveckling och skillnader, interventionseffekter samt samband enligt teorin
– Förväntade skillnader, förändring och samband (tex åldersgrupper)
• Korrekt klassificering
– Känslighet
• Fall
= korrekt identifiera fall som har sjukdom, skada, förmåga eller kunskap
– Specificitet
• Icke-fall
= korrekt identifiera fall som inte har
• Faktoranalys och strukturekvationsmodellering
– Statistik analys
–> Identifiera grupper som/ kluster = faktorer som mäter samma sak
–> Bekräfta teori
• Multitrait-multimethodmatixmethod
– Design för att mäta konvergerande validitet (lika ger lika) och divergerande (olika ger olika) validitet samtidigt
Typer av forskning
- Explorativ
- Deskriptiv
- Förklarade
- Predicerande
Typer av forskning
• Explorativ
– Utforskande
• Hur tränar simmare?
– Pilotstudie (förundersökning)
• Deskriptiv
– Beskrivande
• Hur ser fördelningen mellan konditions-, styrke- och teknikträning ut för framgångsrika simmare?
• Förklarade
– Teoretisk grund
• Med vetskap om kraven för simning, analyseras individers träning och reslutat och förklaringar söks till varför vissa blir framgångsrika, medans andra inte blir det.
– Hypotesprövande
• Hypotes = ett påstående eller antagande om hur
någonting förhåller sig
• Simträning + 30 min tung styrketräning varje dag ger bättre reslutat än enbart simträning
• Predicerande
– Använder resultaten från förklarande forskning till
hypoteser om framtida fenomen
• Om tidigare resultat förklarar att framgångsrika simmare lägger ned mer tid på styrketräning än mindre framgångsrika simmare, går det då att predicera att resultaten kommer att förbättras om andelen styrketräning ökas i undersökningsgruppen
——–>
• Induktiv
–>teori
• Deduktiv
– Utgår från tidigare forskning, teori
Forskningsprocessen
• Tematisering / konceptualisering
• Fråga - Idé
--> Göra idén forskningsbar
• Studiens fokus: fenomen, begrepp
– Förklaras, definieras
• Antaganden
• Kunskap som finns (litteratur)
– Teoretiskt ramverk
-------> Syfte
• Planering
• Data/empiri
– Vilken information ska samlas in?
• Mätinstrument
– Vilka test, mätningar eller observationer ska administreras?
• Analys
– På vilket sätt ska den insamlade materialet analyseras?
- Datainsamlig
- Systematiskt
- Noggrant
- Kontroll
- Analys
- Syfte, frågeställningarmetod och analys
• Verifiering
• Speglar det gjorda observationerna verkligen de fenomen eller variabler som var av intresses när studien planerades?
• Undersökningens kvalitet
– Reliabilitet och validitet
• Avrapportering
• Uppsats eller vetenskaplig rapport
– Rapporten ska författas kortfattad, tydligt och korrekt, så att det blir möjligt att kritiskt granska teoretiska förutsättningar, studiens utformning, valda analysmetoder, resultaten och de slutsatser som dragits.
– Målet med rapporten är att den ska vara en tillförlitlig redogörelse för studien och dess reslutat samt erbjuda läsaren insiktsfulla tolkningar.
– Vidare bör rapporten sätta in de nya resultaten i ett sammanhang, i vilket tidigare forskning ingår och diskuteras.
Variabelvärden - skalnivåer
Skalnivå
-Nominal - gruppering
- Ordinal - gruppering + rangordning - Intervall - gruppering + rangordning + lika skalsteg - Kvot - gruppering + rangordning + lika skalsteg + absolut nollpunkt
Centralmått
- ”Mittenmått”, genomsnitt, vanligt förekommande värde
- Typvärde
- Median
- Medelvärde (aritmetriskt)
VAD ÄR EN INTERVJU?
“Den kvalitativa forskningsintervjun söker förstå världen från undersökningspersonernas synvinkel, utveckla mening ur deras erfarenheter, avslöja deras levda värld som den var före de vetenskapliga förklaringarna”
KVALITATIV METOD
Urval av intervjudeltagande Mindre antal ”Kunskapsmättnad” Minst antal personer Principier Bekvämlighetsurval Snöbollurval Handplockat urval
DEN KVALITATIVA FORSKNINGSINTERVJUN
Mening. Intervjun söker tolka meningen hos centrala teman i intervjupersonens livsvärld. Intervjuaren registrerar och tolkar i meningen i det som sägs och hur det sägs.
Det kvalitativa. Intervjun söker kvalitativ kunskap uttryckt på normal prosa, den har inte kvantifiering som mål.
Det deskriptiva. Intervjun söker erhålla nyanserade beskrivningar av olika aspekter av intervjupersonens livsvärld.
Det specifika. Det är beskrivningarna av specifika situationer och handlingssekvenser som dras fram, inte allmänna åsikter.
Medveten naivitet. Intervjuaren visar öppenhet för nya och oväntade fenomen istället för att komma med färdiga kategorier och tolkningsscheman.
Fokusering. Intervjun fokuseras på bestämda teman, den är varken strängt strukturerad med standarliserade frågor eller helt ”nondirektiv”.
Mångtydighet. Intervjupersonens uttalanden kan ibland vara mångtydliga och spegla motsägelserna i den värld vi lever i.
Förändring. En intervju kan leda till nya insikter, och intervjupersonerna kan under intervjuns lopp komma att förändra sin beskrivning av eller uppfattning av ett visst tema.
Känslighet. Olika intervjuare kan få intervjupersonen att göra olika uttalanden om samma tema beroende på deras skiftande känslighet för och kunskap om ämnet för intervjun.
Mellanmänsklig situation. Den kunskap som erhålls frambringas genom det mellanmänskliga ämnet för intervjun.
Positiv upplevelse. En väl genomförd intervju kan var en ovanlig och berikande upplevelse för intervjupersonen, som kan vinna nu insikt om sin livssituation.
SKILLNAD MELLAN INTERVJU OCH VANLIGT SAMTAL
Intervju:
Metodologisk medvetenhet
Avsiktligt valda frågeformer
Fokusering på samspelet mellan den som intervjuas och respondenten
Kritisk uppmärksamhet på det som sägs
ARBETSPROCESSEN VID INTERVJUSTUDIE
Hitta ett problem (en forskningsfråga) Fundera och konkretisera vilken information du behöver och vad du behöver ta reda på Bestäm hur du väljer ut personerna Gör en intervjumall Utför intervjun (datainsamlingen) Transkribering (skriv ner den) Analysa innehållet Tolka resultatet Rapportera det i din uppsats
FÖRDELAR MED INTERVJUER
Fångar upp djup och detaljer - helhetsbild
Öppnar möjligheter att förstå mer komplexa
frågeställningar och sambande.
Chans att ta del av respondentens tankar och resonemang kring en fråga.
Man kan kontrollera informationen och svaren man får med följdfrågor vilket ökar validiteten (att man mäter det man vill mäta).
Flexibel metod som kan anpassas efter situationen
Hög svarsfrekvens (om respondenten kommer ) och personlig kontakt
NACKDELAR MED INTERVJUER
Tidskrävande databearbetning
Litet urval
Inte objektiv, intervjueffekter och analysen har byas.
Upplevs inte lika anonym som andra metoder av den som intervjuas
Risk för att man glider in på känsliga frågor som kan uppfattas som ett intrång i privatlivet
OLIKA TYPER AV INTERVJUER
Strukturerad intervju (välorganiserad, följer en rad standardfrågor)
Halvstrukturerad intervju – genomförs med en intervjuguide – Förslag till frågor (berättande) som ska täcka ämnet, det studerade fenomenet
Definition av halvstrukturerad intervju: En intervju med målet att erhålla beskrivningar av intervjupersonens livsvärld i syfte att tolka innebörden av de beskrivna fenomenen.
Öppen intervju (specifika teman, frågornas formulering och ordningsföljd är ej bestämda i förväg (krävs erfarenhet)
KVALITATIV OCH KVANTITATIVA FRÅGOR

Kvalitativa frågor:
Vad något betyder
Att klargöra vad det innebär
Kvantitativa frågor:
Syftet att fastställa mängder, dvs förekomst eller frekvens
KVALITATIV OCH KVANTITATIVA FRÅGOR
Kvantitativ forskning
(Positivism)
Förklaring Objektiv Deduktiv Siffror
Kvalitativ forskning
(Hermeneutik)
Förståelse Subjektiv Induktiv Ord

ETIK
Tematisering – vad är syftet med undersökningen
Planering – deltagarnas samtycke och säkerställa att de deltar frivilligt –
Intervjusituation – personliga konsekvenser, ex. stress i int.situation, känsliga ämnen etc.
Utskrift – konfidentialitet: vara noga med förvarig och handhavande av intervjumaterialet, även att utskriften är ”lojal” mot vad som sas, det skrivs ner ordagrant utan några justeringar
Analys – hur mycket man kan analysera datan (den information man fått) så att det fortfarande är trovärdighet
Verifiering – forskarens skyldighet att redovisa kunskap som är säkrad och verifierad. T.ex. Hur mycket kan man ifrågasätta intervjupersonen?
Rapportering – konfidentialitet – vilka konsekvenser kan rapporteringen få.
Möjliga problem
Svarshinder
Man kommer inte ihåg, känner sig stressad, går i försvar, språksvårigheter (svårt att förstå varandra)
Samspelshinder
Intervjun är inte om det man har förväntat sig, brister i samspel och kommunikation, bristande engagemang i uppgiften
Rapporthinder
Registrering av det som sägs, förkunskaper och värderingar stämmer inte överens, svårt att tolka vad respondenten menar
Olika former av frågor (Hassmén)
 Inledande - ”Kan du beskriva din första kontakt med laget?”
Uppföljande - ”Kan du utveckla det lite mer?”
Sonderande - ”Finns det fler exempel?”
Specificerande - ”Hur reagerade du då?”
 Direkta - ”Fick du någonsin pengar av din tränare när du vunnit en match?”
Indirekta - ”Hur tror du att de andra spelarna känner nu?”
Strukturerade - ”Jag, förstår. Om vi nu övergår till att prata om…”
Tolkande - ”Anser du att det är lagkamraterna som..”
Tystnad - Kroppsspråket talar med exempelvis nickningar
Reliabilitet och validitet

Reliabilitet i en kvalitativ forskning = Tillförlitlighet, pålitlighet och upprepbarhet
Validiteten i en kvalitativ forskning = Bekräfta rimligheten i en tolkningsprocess
Validitet (validitas) översätts som sanning, trohet, giltighet och styrka
Reliabilitet
 Reliabilitet: Hur väl undersöker jag fenomenet? Hur noggrann och pålitlig är den information jag har fått fram?
-Ställ klargörande frågor i intervjun
-Låt informanten läsa intervjuskriften
-Följde etiska reglerna
-Gör en pilotstudie
Validiteten
Validiteten: Undersöker jag det jag säger att jag ska undersöka?
- Definiera/förklara begrepp i intervjun.
- Eliminera andra sambandsfaktorer än just den som undersöks.
- Intervjuns innehåll stämmer med syfte och frågeställningar.
Trovärdighet:
- Låt andra läsa dina tolkningar.
- Bifoga intervjuguide.
Reliabilitet
 Kvaliteten på den tekniska utrustningen
Kvaliteten på forskaren
Beskrivning av förförståelse (kompetens)
Förmåga att göra bra observationer
Följsamhet mot data (flexibilitet)
Kvaliteten på handledningen
Objektivitet
Vara neutral
Inte färga data med sin egen förförståelse
Validitet
 Kommunikativ validitet
Beskrivning av författarens förförståelse
Beskrivning av datainsamling
Beskrivning av urval
Beskrivning av analysprocessen
Deltagarkontroll (informanten får rätta fel)
Triangulering (personer med olika relationer till objektet intervjuas)
Reliabilitet i en kvalitativ forskning
- Utskriften av en intervju, tolkningsfråga
Validitet i en kvalitativ forskning
- komplicerat, inga mätinstrument

