Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Vetenskap, forskning, metodlära... > ...... > Flashcards

...... Flashcards

1
Q

Fenomenalism

A

verkligheten finns och upplevs via våra konstruktioner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Naiv realism

A

Verkligheten är i stort som vi upplever den.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Kritisk realism

A

Vi upplever en projektion av en sann verklighet. Tydlig

kausal koppling mellan verklighet och upplevelse.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Idealism

A

Verkligheten finns inte.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Kunskapens natur

A

Vad innebär det att veta?

  • Med “kunskap” menas nästan alltid propositionell kunskap, det vill säga kunskap som kan uttryckas i formen “A vet att p” där A är en person och p en proposition.
  • En färdighet, exempelvis att kunna simma, är också en form av kunskap.
  • Att känna en person eller en plats är även det kunskap, men inom kunskapsteorin tenderar den propositionella kunskapen att dominera.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Kunskapens omfång

A

Är det möjligt att ha kunskap om något?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Kunskapens säkerhet

A

Finns det en säker grund för kunskapen?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Kunskapens källor

A

Varifrån hämtas kunskapen?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Realism

A

Vetenskap ska beskriva hur verkligheten är och hur den fungerar, dess mekanismer

Tror att det finns en verklighet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Anti-realism

A

Vetenskapen ska beskriva den del av verkligheten vi kan observera. Det vi inte kan se, kan vi inte uttala oss om.

Kan inte nå kunskap om hur världen är - bara hur den uppfattas - tror inte på en verklighet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Empirism

A
  • Systematisk insamling

– Intersubjektivitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Rationalism

A

– Hjärnan övervinner sinnena…

– All kunskap kan vederläggas genom logiskt tänkande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Empiri

A
  • Observationer
  • Data
  • Reflektioner
  • Systematiska och noggranna
  • Logisk och rationell
  • Transparens
  • Granskningsbarhet / repeterbarhet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vetenskap bygger inte på…:

A
  • Vidskeplighet
  • Religiösa övertygelser
  • Auktoriteter
  • Felaktig logik
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Positivism

A

Vill skapa relation mellan generella ting

  • Satsbyggande
  • Existens – relation
  • Singulära - generella
  • Korrelat – kausalt
  • Observera upprepat för att kunna beskriva de mekanismer (lagar?) som ligger till grund för olika systems funktioner.
  • Generaliserbarhet är viktigt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hermeneutik

A 
• T olkningslära - subjektivitet
• Ofta tolkning av texter
• Inte uteslutande forskning
• Nära släkt med journalistik, kulturella och religiösa
yttringar.
• Generaliserbarheten är oviktig
  • Livsvärld
  • Forskningen strävar efter att förstå människors varande, livsvärld.
• Forskaren får
– Direkt;Observerardirekt(liknadeobservationmellan
observatörer)
– Indirekt;Tolkarettskeende(olikatolkningarmellan
observatörer)
• De studerade
– Styr inte svaret
– Levererarenuppfattning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

tvärsnittsstudie

A 
Olika personer
1 barn
2 ungdomar
3 vuxna 
4 gamla
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

longitudinell studie

A

samma person, barn –> ungdom –> vuxen ….

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Metaanalyser

A
  • Dra slutsatser utifrån studier som andra forskare genomfört
  • Statistiska analyser – Systematisk review
  • Översiktsartikel (review article) – Overview
  • Critical review – Kritiskt värdera tidigare forskning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Utanförliggande variabler, Confounding variables

A 
• Yttre (har med undersökningen att göra)
• Inre (har deltagarens egenskaper att göra,
Bakgrundsvariabler)
• Bortfall
• Historia
• Instrumentella förändringar
• Mognad
• Statistik
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Bias

A

• Deltagareffekt (att vara med i en studie påverkar resultatet)
• Blind design
– deltagaren informeras inte om vilken grupp man
till hör (experiment / kontroll)
• Försöksledaren kan påverka resultatet
• Dubbel blind design
– varken deltagare eller försöksledaren vet vilken grupp deltagaren tillhör)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Kvasiexperimentella designer

A

• När det inte är möjligt att uppfylla alla krav för äkta experiment
– The non-equivalent control group design
– Tidsserier (time series design), ABAB-design
• Samma individer utsätts omväxlande för placebo respektive experiment
– Fallstudier
• Datamaterial från en individ (single-subject designs)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Metodteori

A
  • = regler och principer för hur vetenskapliga undersökningar ska gemomföras
  • Kvantitativ (positivistiskt vetenskapsideal) / Kvalitativ (hermeneutiskt vetenskapsideal)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Kvantitativ metodteori

A 
• Forskningsansatser:
– Beskrivande (deskriptiva) – Förklarande (explanativa)
• Forskningens syfte:
– Ytterligare info om en större grupp – Finna det gemensamma
• Utgångspunkt: – Mätbart
– Numeriska relationer
• Forskaren:
– Observatör
– Analytiker
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Hypoteser

A

• = antaganden om något som existerar eller om relationer mellan sådant som existerar

• Forskningshypoteser
– Anger att det finns en relation mellan variabler – Speglar frågeställning

• Nollhypoteser
– Anger att det inte finns

• Orsakshypoteser
– Orsakssamband, Kausalitet, A –>B (riktning) man vet att i sambandet mellan två variabler är det den ena som påverkar den andra

• Korrelationshypoteser
– Samvariation, A – B

• Riktande
– Relation mellan variablerna
– Positivt (Hög – Hög) / Negativt (Hög – Låg)

• Oriktande (”bara samband”)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Insamlingsmetoder (kvant.)

A

• Experimentella forskningsdesigner
– Äkta experiment
– Kvasiexperiment

• Deskriptiv forskning – Frågeformulär
– Observationer
– Intervjuer

  • Metaanalys
  • Teoretisk analys
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Urvalsmetoder (kvant.)

A

• Kvantitativa studier syftar till att uttala sig om
en population
– Populationen är större än det som undersöks
– Urval (stickprov)

– Målpopulation - helheten (alla)
– Enheter - varje person (kan vara annat än personer)
– Definiera
– Totalundersökning - inget urval, målpopulationen undersöks

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Urval - sannolikhetsurval

A

• Slumpmässigt urval (radom sample)
– = varje enhet har chans att komma med i urvalet
– OSU = Obundet slumpmässigt urval • Lika stor chans

• Systematiskaurval
– tex: var tionde inkluderas

• Stratifierat slumpmässigt urval
– = population delas först in i undergrupper (strata)

• Klusterurval
– = flerstegsurval, gruppurval (kluster = grupp)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Icke-sannolikhetsurval / Icke- slumpmässiga urval

A

• Kvoturval
– = skapa ett urval med samma fördelning som
populationen

  • Typiska element, Extrem individer
  • Självval (self-selection)
  • Bekvämlighetsurval
  • Kedjeurval (snöbollsurval)
30
Q

Urvalets storlek / Bortfall / Urvalsproblematik

A

• ”Såstortsommöjligt”

  • Externbortfall - de som inte vill vara med i studien
  • Internbortfall - de som inte svarar på en specifik fråga
  • Bortfallsanalys

• Urvalsfel
– = skillnaden mellan stickprovets värde och populationens värde

31
Q

Mättekniska begrepp

A

• Direkta och indirekta mätningar
– Indirekt = mätningen används för att dra slutsatser om underliggande faktorer (tex blodtryck / stress)

• Kompetentamätningar
– Korrekt sätt
– Enligt etiska riktlinjer
– Mätinstrument och förberedelser av mätning 
     • Reliabilitet och validitet

– Undersökningsdeltagare
• Oro
• Återkoppling

– Förvaring och analys
• Sekretess
• Ingen obehörig får komma åt resultaten
• Avidentifierade, ev. kodnyckel

• Syftet med att testa och mäta
– Varför väljs inte alltid den bästa metoden? 
• Kostnaden
• Tekniskt krävande • Komplicerade
• Praktiska skäl
• Utveckling
• Norm- och kriterierelaterade mätningar 
– Jämförelse
– Förändring över tid hos en person (tex vikt)
– Normrelaterade (tex BMI) 
     • Normpopulation
     • Sammanhang 
     • Värdering
– Kriterierelaterade 
     • En viss gräns
     • Inkluderas / Exkluderas
• Nomotetiska och ideografiska metoder
– Nomotetiska:
     • Kan användas av alla
     • Mäter det generella, allmänna
– Ideografiska:
     • Varje person är eget ”system”
     • Fånga det för individen unika och särpräglade
     • Observationer, intervjuer och tolkning av       material (tex dagboksanteckningar)
• Social önskvärdhet
– Svaren reflekterar vad respondenten tror är acceptabelt
     • Omedveten: Self-deception
     • Medveten: Impression management
     – (se frågeformulär)
32
Q

Fysiska aktivitetsmätningar

A 
• Självskattningsformulär / Enkäter
     – IPAQ (International Physical Activity    Questionnaire)
• Dagböcker
• Intervjuer
• Observationer
• Hjärtfrekvens-registrering
     – Pulsmätare, pulsklocka
• Stegräknare
• Aktivitetsmätare (accelerometer)
• Indirekt kalorimeteri
• Direkt kalorimetri
• Dubbelmärkt vatten
• Fördelar
• Nackdelar
• Kombinera
33
Q

Mätningar / beräkningar av

syreupptagningsförmåga

A

• Aktivitetsformulär
– Syreupptagningen räknas ut efter en aktivitetsskattning kompletterad
med ålder, kön, längd och vikt • Submaximla
– Ergometercykeltest(texÅstrandtestet)
– Stegtest
– Gångtest
• Maximala
– Labtester(texergometercykel,rullmatta)
– Löptest(texCooper-testet)
– Beeptestet
• Spirometri
• Douglas-säckar

34
Q

Mätningar / uppskattningar av anaerob kapacitet

A 
• Utan syre
--> mjölksyra
• Tröskelvärde (mjölksyrakoncentration)
• Blodprov
• Tröskelmätningar
• Wingatetestet
• Hopptest,step-testm.m.
35
Q

Mätningar / testning av muskelstyrka

A 
• Muskel:
     – Koncentriskt (förkortning)
     – Excentriskt (förlängning)
     – Oförändrad (isometrisk/statisk)
• En led / styrkeprestation
• I RM = En maximal repetition
• Med och utan apparatur
• Armhävningar, bänkpress, benpress 
• Fria vikter
• Viktmaskiner
• Isometriskt arbete
     – statiskt
• Isokinetiskt arbete
     – Hastigheten genom rörelsen är konstant
36
Q

Mätningar av psykologiska egenskaper och färdigheter

A

• Pedagogiska
• Beteendevetenskapliga mätningar
• Trait- och state-mätningar
– Skattningsskalorsiffror
– Trait = bestående egenskaper, karaktärsdrag, förmågor
– State = mer fluktuerat tillstånd, tex känslor, upplevelser

• Metoder för mätning av personlighet
     – Projektiva test
• Bilder (tex Rorschach)
• Ord, associationer, komplettering av ofullständiga meningar
     – Självskattningsformulär
• Generella, personlighet
• Specifika, personlighetsdimensioner
     – Observationer
     – Intervjuer 
     – Samtal
• Individ
• Omgivning
37
Q

Särskilda testgrupper

A

• Barn
– Vårdnadshavarens tillstånd
• Ungdomar
– Invasiv mätning = mätning som innebär ett ingrepp (tex blodprov, muskelbiopsier)
• Äldre (65 år och över) – Konsultera läkare
– Försiktighetsprincip

38
Q

Validitet

A

Tillförlitlighet

= sanning, trohet, giltighet och styrka
= i vilken utsträckning utförda observationer verkligen speglar eller fångar de fenomen eller variabler som är av intresse för studien
= hur väl är det möjligt att mäta det som undersöks
= kvalitetskontroll under forskningsprocessens samtliga delar

39
Q

Reliabilitet

A

Upprepbarhet

= observationens stabilitet, pålitlighet, tillförlitlighet, förutsägbarhet och mätteknisk precision (minimalt mätfel)
= säkerhet och noggrannhet i mätningen
• Mätmetoden - instrumentet

40
Q

Typer av reliabilitet

A
  • Test-retest
  • Parallelltestmetoden
  • Halveringsmetoden
  • Inre stabilitet / samstämmighet med Cronbachs alfa
41
Q

Test-retest

A 
• Reproducerbarhet
• Upprepbarhet
. Mättillfälle 1 (A) Mättillfälle 2 (A)
• Överrensstämmelse 
• Tidsmässig stabilitet
42
Q

Parallelltestmetoden

A

Mättillfälle 1 (A) Mättillfälle 2 (a)

a = alternativ metod

43
Q

Halveringsmetoden

A

Mättillfälle 1 (1a: 1/2A) (2a: 1/2A)

Likvärdiga halvor: 1a: 1/2A = 2a: 1/2A

44
Q

Interbedömarereliabilitet

A

• Subjektiv bedömning
• Tex: Gymnastik
Bedömare 1 (A) Bedömare 2 (A)
• Överrensstämmelse

45
Q

Åtgärder som ökar reliabiliteten

A 
• Testet / mätinstrumentet
     – Slumpmässiga fel
     – Systematiska fel
• Administrationen och administratören 
     – Standardisering och kontroll
     – Kalibrering
     – Objektivitet
• Poängsättning och tolkning (subjektiv bedömning)      – Kriterier
• Deltagarna
     – Medveten eller omedveten påverkan
     – Samla in information
     – Reliabilitetstestning på målgrupp, språk
• Tiden mellan mätningarna 
     – Se test-retest
• Antalet uppgifter
     – Fler uppgifternärmare sanningen 
     – Tidsåtgång
46
Q

Validitetsbegrepp

A
  • Intern validitet själva undersökningen
  • Extern validitet -
  • Innehållsvaliditet
  • Kriterierelaterad validitet • Begreppsvaliditet
47
Q

Intern validitet

A
  • kan variationer i den oberoende variabeln ha påverkat variationer i den beroende variabeln. –> relationer mellan det som ingår i själva undersökningen
• Experimentell forskning
• Samband A – B 
• Orsakssamband A --> B
– Är slutsatsen trovärdig?
– Andra faktorer som påverkar resultatet?
A --> B
C --> B

• Historia
• Samtidiga händelser utanför undersökningen (tex
mediahändelse)
• Tiden
- Mellanmätningar
• Mognad
- Förändringar hos undersökningsgruppen (tex ålder) –> Kontrollgrupper

• Testnings- och ordningseffekter
- Upprepade mätningar (tex trötthet)
- Träningseffekter –> träna tills förmågan inte förbättras
• Instrumentella förändringar (tex fukt)
- Även personer som utför mätningar (tex trötthet)
–> Kontroll
–>Kalibrering
–>Standardisering

• Urval och randomisering (slupmässig fördelning)

 - Vid jämförelser mellan grupper
 - Likvärdiga grupper --> bakgrundsinformation
 - Homogenitet / Heterogenitet

• Deltagar- och ledareffekter

 - Föreställningar om studien
 - Placeboeffekt (även negativa)
 - -> Blind
 - -> Dubbelbild
 - Social önskvärdhet
 - ->Inte fullständigt redogöra för syftet
 - Undersökningsledarens personliga egenskaper (tex utseende)
48
Q

Extern validitet

A

Möjligheten att generalisera till andra grupper, situationer och miljöer
• Urval
• Representativitet

• Den strukturella komponenten
– Utförande
– Miljö (generalisera), procedur (om förändras) och stickprov (representativt för målpopulationen)
• Den funktionella komponenten
– Undersökningssituation / Verkligheten
• Den konceptuella komponenten
– Relevant och viktigt utanför undersökningssituationen
– Grundforskning / Tillämpad forskning
– Ekologisk validitet (relevant i vardagssituationer)

49
Q

Innehållsvaliditet

A 
= är ett tests innehåll relevant och representativt för den egenskap / begrepp som avses att mäta
• Logiskt, rimligt
• Experter, forskare
• Statistiska metoder
• Logisk validitet (face validity)
50
Q

Kriterierelaterad validitet

A

= i vilken utsträckning ett mått/en testpoäng samvarierar med ett annat mått – kriterium
• Prediktivvaliditet
= går det att förutsäga ett givet beteende utifrån
testresultat (tex Högskoleprovet)
• Samtidigvaliditet
= det som mäts samtidigt överrensstämmer med något annat mått på det som mäts (tex fysisk prestationsförmåga och tävlingsresultat)

51
Q

Begreppsvaliditet

A

= instrumentets möjlighet att mäta det som ska mätas – begrepp, teoretiskt ”konstrukt”
• Testetshomogenitet
– Se reliabilitet - inre stabilitet
• Utveckling och skillnader, interventionseffekter samt samband enligt teorin
– Förväntade skillnader, förändring och samband (tex åldersgrupper)

• Korrekt klassificering
– Känslighet
• Fall
= korrekt identifiera fall som har sjukdom, skada, förmåga eller kunskap
– Specificitet
• Icke-fall
= korrekt identifiera fall som inte har

• Faktoranalys och strukturekvationsmodellering
– Statistik analys
–> Identifiera grupper som/ kluster = faktorer som mäter samma sak
–> Bekräfta teori
• Multitrait-multimethodmatixmethod
– Design för att mäta konvergerande validitet (lika ger lika) och divergerande (olika ger olika) validitet samtidigt

52
Q

Typer av forskning

A
  • Explorativ
  • Deskriptiv
  • Förklarade
  • Predicerande
53
Q

Typer av forskning

A

• Explorativ
– Utforskande
• Hur tränar simmare?
– Pilotstudie (förundersökning)

• Deskriptiv
– Beskrivande
• Hur ser fördelningen mellan konditions-, styrke- och teknikträning ut för framgångsrika simmare?

• Förklarade
– Teoretisk grund
• Med vetskap om kraven för simning, analyseras individers träning och reslutat och förklaringar söks till varför vissa blir framgångsrika, medans andra inte blir det.
– Hypotesprövande
• Hypotes = ett påstående eller antagande om hur
någonting förhåller sig
• Simträning + 30 min tung styrketräning varje dag ger bättre reslutat än enbart simträning

• Predicerande
– Använder resultaten från förklarande forskning till
hypoteser om framtida fenomen
• Om tidigare resultat förklarar att framgångsrika simmare lägger ned mer tid på styrketräning än mindre framgångsrika simmare, går det då att predicera att resultaten kommer att förbättras om andelen styrketräning ökas i undersökningsgruppen

54
Q

——–>

A

• Induktiv
–>teori
• Deduktiv
– Utgår från tidigare forskning, teori

55
Q

Forskningsprocessen

A 
• Tematisering / konceptualisering 
     • Fråga - Idé
    --> Göra idén forskningsbar
• Studiens fokus: fenomen, begrepp 
     – Förklaras, definieras
• Antaganden
• Kunskap som finns (litteratur)
– Teoretiskt ramverk 
-------> Syfte

• Planering
• Data/empiri
– Vilken information ska samlas in?
• Mätinstrument
– Vilka test, mätningar eller observationer ska administreras?
• Analys
– På vilket sätt ska den insamlade materialet analyseras?

  • Datainsamlig
    • Systematiskt
    • Noggrant
    • Kontroll
  • Analys
    • Syfte, frågeställningarmetod och analys

• Verifiering
• Speglar det gjorda observationerna verkligen de fenomen eller variabler som var av intresses när studien planerades?
• Undersökningens kvalitet
– Reliabilitet och validitet

• Avrapportering
• Uppsats eller vetenskaplig rapport
– Rapporten ska författas kortfattad, tydligt och korrekt, så att det blir möjligt att kritiskt granska teoretiska förutsättningar, studiens utformning, valda analysmetoder, resultaten och de slutsatser som dragits.
– Målet med rapporten är att den ska vara en tillförlitlig redogörelse för studien och dess reslutat samt erbjuda läsaren insiktsfulla tolkningar.
– Vidare bör rapporten sätta in de nya resultaten i ett sammanhang, i vilket tidigare forskning ingår och diskuteras.

56
Q

Variabelvärden - skalnivåer

A

Skalnivå
-Nominal - gruppering

 - Ordinal - gruppering + rangordning
 - Intervall - gruppering + rangordning + lika skalsteg 
 - Kvot - gruppering + rangordning + lika skalsteg + absolut nollpunkt
57
Q

Centralmått

A
  • ”Mittenmått”, genomsnitt, vanligt förekommande värde
    • Typvärde
    • Median
    • Medelvärde (aritmetriskt)
58
Q

VAD ÄR EN INTERVJU?

A

“Den kvalitativa forskningsintervjun söker förstå världen från undersökningspersonernas synvinkel, utveckla mening ur deras erfarenheter, avslöja deras levda värld som den var före de vetenskapliga förklaringarna”

59
Q

KVALITATIV METOD

A 
 Urval av intervjudeltagande
 Mindre antal
 ”Kunskapsmättnad”
 Minst antal personer
 Principier
 Bekvämlighetsurval
 Snöbollurval
 Handplockat urval
60
Q

DEN KVALITATIVA FORSKNINGSINTERVJUN

A

 Mening. Intervjun söker tolka meningen hos centrala teman i intervjupersonens livsvärld. Intervjuaren registrerar och tolkar i meningen i det som sägs och hur det sägs.
 Det kvalitativa. Intervjun söker kvalitativ kunskap uttryckt på normal prosa, den har inte kvantifiering som mål.
 Det deskriptiva. Intervjun söker erhålla nyanserade beskrivningar av olika aspekter av intervjupersonens livsvärld.
 Det specifika. Det är beskrivningarna av specifika situationer och handlingssekvenser som dras fram, inte allmänna åsikter.
 Medveten naivitet. Intervjuaren visar öppenhet för nya och oväntade fenomen istället för att komma med färdiga kategorier och tolkningsscheman.
 Fokusering. Intervjun fokuseras på bestämda teman, den är varken strängt strukturerad med standarliserade frågor eller helt ”nondirektiv”.
 Mångtydighet. Intervjupersonens uttalanden kan ibland vara mångtydliga och spegla motsägelserna i den värld vi lever i.
 Förändring. En intervju kan leda till nya insikter, och intervjupersonerna kan under intervjuns lopp komma att förändra sin beskrivning av eller uppfattning av ett visst tema.
 Känslighet. Olika intervjuare kan få intervjupersonen att göra olika uttalanden om samma tema beroende på deras skiftande känslighet för och kunskap om ämnet för intervjun.
 Mellanmänsklig situation. Den kunskap som erhålls frambringas genom det mellanmänskliga ämnet för intervjun.
 Positiv upplevelse. En väl genomförd intervju kan var en ovanlig och berikande upplevelse för intervjupersonen, som kan vinna nu insikt om sin livssituation.

61
Q

SKILLNAD MELLAN INTERVJU OCH VANLIGT SAMTAL

A

Intervju:
 Metodologisk medvetenhet
 Avsiktligt valda frågeformer
 Fokusering på samspelet mellan den som intervjuas och respondenten
 Kritisk uppmärksamhet på det som sägs

62
Q

ARBETSPROCESSEN VID INTERVJUSTUDIE

A 
 Hitta ett problem (en forskningsfråga)
 Fundera och konkretisera vilken information du
behöver och vad du behöver ta reda på
 Bestäm hur du väljer ut personerna
 Gör en intervjumall
 Utför intervjun (datainsamlingen)
 Transkribering (skriv ner den)
 Analysa innehållet
 Tolka resultatet
 Rapportera det i din uppsats
63
Q

FÖRDELAR MED INTERVJUER

A

 Fångar upp djup och detaljer - helhetsbild
 Öppnar möjligheter att förstå mer komplexa
frågeställningar och sambande.
 Chans att ta del av respondentens tankar och resonemang kring en fråga.
 Man kan kontrollera informationen och svaren man får med följdfrågor vilket ökar validiteten (att man mäter det man vill mäta).
 Flexibel metod som kan anpassas efter situationen
 Hög svarsfrekvens (om respondenten kommer  ) och personlig kontakt

64
Q

NACKDELAR MED INTERVJUER

A

 Tidskrävande databearbetning
 Litet urval
 Inte objektiv, intervjueffekter och analysen har byas.
 Upplevs inte lika anonym som andra metoder av den som intervjuas
 Risk för att man glider in på känsliga frågor som kan uppfattas som ett intrång i privatlivet

65
Q

OLIKA TYPER AV INTERVJUER

A

Strukturerad intervju (välorganiserad, följer en rad standardfrågor)

Halvstrukturerad intervju – genomförs med en intervjuguide – Förslag till frågor (berättande) som ska täcka ämnet, det studerade fenomenet
 Definition av halvstrukturerad intervju: En intervju med målet att erhålla beskrivningar av intervjupersonens livsvärld i syfte att tolka innebörden av de beskrivna fenomenen.

Öppen intervju (specifika teman, frågornas formulering och ordningsföljd är ej bestämda i förväg (krävs erfarenhet)

66
Q

KVALITATIV OCH KVANTITATIVA FRÅGOR



A

Kvalitativa frågor:
Vad något betyder
Att klargöra vad det innebär

Kvantitativa frågor:
Syftet att fastställa mängder, dvs förekomst eller frekvens

67
Q

KVALITATIV OCH KVANTITATIVA FRÅGOR

A

Kvantitativ forskning
(Positivism)
Förklaring Objektiv Deduktiv Siffror

Kvalitativ forskning
(Hermeneutik)
Förståelse Subjektiv Induktiv Ord


68
Q

ETIK

A

 Tematisering – vad är syftet med undersökningen
 Planering – deltagarnas samtycke och säkerställa att de deltar frivilligt –
 Intervjusituation – personliga konsekvenser, ex. stress i int.situation, känsliga ämnen etc.
 Utskrift – konfidentialitet: vara noga med förvarig och handhavande av intervjumaterialet, även att utskriften är ”lojal” mot vad som sas, det skrivs ner ordagrant utan några justeringar
 Analys – hur mycket man kan analysera datan (den information man fått) så att det fortfarande är trovärdighet
 Verifiering – forskarens skyldighet att redovisa kunskap som är säkrad och verifierad. T.ex. Hur mycket kan man ifrågasätta intervjupersonen?
 Rapportering – konfidentialitet – vilka konsekvenser kan rapporteringen få.

69
Q

Möjliga problem

A

Svarshinder
Man kommer inte ihåg, känner sig stressad, går i försvar, språksvårigheter (svårt att förstå varandra)

Samspelshinder
Intervjun är inte om det man har förväntat sig, brister i samspel och kommunikation, bristande engagemang i uppgiften

Rapporthinder
Registrering av det som sägs, förkunskaper och värderingar stämmer inte överens, svårt att tolka vad respondenten menar

70
Q

Olika former av frågor (Hassmén)

A

 Inledande - ”Kan du beskriva din första kontakt med laget?”
 Uppföljande - ”Kan du utveckla det lite mer?”
 Sonderande - ”Finns det fler exempel?”
 Specificerande - ”Hur reagerade du då?”
 Direkta - ”Fick du någonsin pengar av din tränare när du vunnit en match?”
 Indirekta - ”Hur tror du att de andra spelarna känner nu?”
 Strukturerade - ”Jag, förstår. Om vi nu övergår till att prata om…”
 Tolkande - ”Anser du att det är lagkamraterna som..”
 Tystnad - Kroppsspråket talar med exempelvis nickningar

71
Q

Reliabilitet och validitet



A

Reliabilitet i en kvalitativ forskning = Tillförlitlighet, pålitlighet och upprepbarhet
Validiteten i en kvalitativ forskning = Bekräfta rimligheten i en tolkningsprocess
Validitet (validitas) översätts som sanning, trohet, giltighet och styrka

Reliabilitet
 Reliabilitet: Hur väl undersöker jag fenomenet? Hur noggrann och pålitlig är den information jag har fått fram?
-Ställ klargörande frågor i intervjun
-Låt informanten läsa intervjuskriften
-Följde etiska reglerna
-Gör en pilotstudie

Validiteten
Validiteten: Undersöker jag det jag säger att jag ska undersöka?
- Definiera/förklara begrepp i intervjun.
- Eliminera andra sambandsfaktorer än just den som undersöks.
- Intervjuns innehåll stämmer med syfte och frågeställningar.
Trovärdighet:
- Låt andra läsa dina tolkningar.
- Bifoga intervjuguide.

Reliabilitet
 Kvaliteten på den tekniska utrustningen
 Kvaliteten på forskaren
 Beskrivning av förförståelse (kompetens)
 Förmåga att göra bra observationer
 Följsamhet mot data (flexibilitet)
 Kvaliteten på handledningen
 Objektivitet
 Vara neutral
 Inte färga data med sin egen förförståelse

Validitet
 Kommunikativ validitet
 Beskrivning av författarens förförståelse
 Beskrivning av datainsamling
 Beskrivning av urval
 Beskrivning av analysprocessen
 Deltagarkontroll (informanten får rätta fel)
 Triangulering (personer med olika relationer till objektet intervjuas)

Reliabilitet i en kvalitativ forskning
- Utskriften av en intervju, tolkningsfråga

Validitet i en kvalitativ forskning
- komplicerat, inga mätinstrument


Vetenskap, forskning, metodlära... (1 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions