🫦 Flashcards
Leukoplaki: klinisk diagnos
*Vitaktigt område som inte går att skrapas bort och inte kan diagnosticeras som annan sjukdom
*Högst malignifiering: munbotten. & ventro/laterala sidan
Vita förändringar: Precanceroser
Leukoplaki, erytroplaki, OLP
Homogen leukoplaki
Vanligaste formen
*Vit/grå, välavgränsad, veckad/ fårad yta
Erytro leukoplaki
Fläckig/ rodnande områden
Nodulära leukoplakier
Multipla nodulära rodnade områden, svampinfekterade, högre malignifiering
Verrukösa leukoplakier
Inslag av vårtliknande områden, svampinfekterade, högre malignifiering
Leukoplaki: histologi
Hyperkeratos
Leukoplaki: behandling
Biopsi, antimykotika, rek. tobaksstopp, regelbundna kontroller
Leukoplaki: differentialdiagnoser
OLP, snusleukoplaki, fordyces spots, morscicatio, nikotinstomatit, skivepitelcancer, hårig leukoplaki
Erytroplaki: klinisk diagnos
Intensivt röd fläck som ej kan diagnosticeras som annan sjukdom
*Välavgränsad, sällsynt
-Män; munbotten, centrala tungan, mjuka gommen
-Kvinnor; jämn distribution i munhålan
Erytroplaki: histologi
Svår epiteldysplasi/ carcinoma in situ eller skivepitelcarcinom, atrofiskt epitel
Erytroplaki: behandling
Excision med marginal, rek tobaksstopp, regelbundna kontroller
Oral lichen planus: kliniska kriterier
Bilateral, alltid retikulär
OLP
*Kronisk inflammation, premalignt tillstånd
*Kvinnor > män, medelålders
*Typer: retikulär - Wickhams strie, plack, atrofisk, ulcerativ, populär, bullös
*Symtom: inga till stora besvär med äta, prata, svälja
OLP: differentialdiagnoser
Orala lichenoida lesioner (fyllningsmaterial, läkemedelsreaktion, leukoplaki, Graft versus hos disease
OLP: histologi
*Hyperkeratos
*Epitelhyperplasi / atrofi
*Basalcellsdegeneration
*Bandformat infiltrat av lymfocyter
*Candida
OLP: prevalens
2%
OLP: etiologi
Okänd
OLP: behandling
Antimykotika, steroidbehandling, immunosupprimerande medel/ cytostatika
Vita förändringar: Ej precanceroser
Fordyces spots, morscicatio, nikotinstomatit, snuslesion, hårig leukoplaki
Fordyces spots: klinisk diagnos
*Ektopiska talgkörtlar i kind, läpp
*Normalvariant hos ≈80% av populationen
Fordyces spots: histologi
Normala talgkörtlar, variation i storlek
Morscicatio: klinisk diagnos
Vita & röda områden med oregelbunden form & diffus gräns. Liknar leukoplaki.
Lokalisation: kind/ insida läpp
Morscicatio: etiologi
Ovana att bita/suga på slemhinnan
Morscicatio: histologi
Akantos: ökade squamos celler
Hyperplasi
Parakeratotiskt ytlager med ruggig yta, tunt lager av bakterier
Morscicatio: behandling
Läker oftast av sig själv vid avbrytning av ovanan, ex. plastskena
Nikotinstomatit: klinisk diagnos
Vitaktig gomslemhinna med multi-nodulärt papillärt utseende.
Röda prickar från accessoriska spottkörtlar
Fissurer i slemhinna
Nikotikstomatit: prevalens
1%
Nikotinstomatit: histologi
Hyperortokeratos
Subepitelial lymofytinfiltrat
Ingen dysplasi
Snuslesion: Klinisk diagnos
Vita stråk samt veckbildning vestibulärt
Ibland även gingivala retraktioner
Snuslesion: prevalens
8%
Snuslesion: histologi
Hyperkeratos
Toppar i ytlagret
Ospecifik sialoadenit
Hårig leukoplaki: klinisk diagnos
Vita, tvärställda veck/ vitt på tungans sidor bilateralt, candidainfekterade
Hårig leukoplaki: etiologi
Lågt antal CD4+ celler (ex. HIV eller immunsosupprimerade)
Hårig leukoplaki: histologi
Parakeratos
Candidahyfer i ytlagret
Ingen inflammation
Epstein-Barr virus
DLE: klinisk diagnos
Kvinnor: män = 2:1
Fjärilsformat eksem i ansikte & röda fjällande områden i huvud, ansikte, hårbotten, hals
Oralt: buccan
Atrofiskt område med upphöjd blek randzon, teleangiektasier, ytulcerationer, candida infekterade
DLE: etiologi
Okänd
DLE: histologi
Keratinplugg
Lupusband
Vaskulära lesioner med fibrinavlagringar
Flamformade epiteltappar
Basalcellsdegeneration
Förtjockat basalmembran
Lymfocytinfiltrat
DLE: behandling
Antimykotika, hygien, kortikosteroidbehanling, excision, skydda mot UV
SLE: klinisk diagnos
Yngre personer, kvinnor 8:1
Akut: muskel/led smärtor, hudförändringar
Leukopeni, trombocytpeni, njur-/ hjärtp påverkan, CNS påverkan.
Hudlesioner på hela kroppen
Oralt: erytematösa områden
SLE: etiologi
Okänd, autoimmun, hereditär
SLE: histologi
Keratinplugg
Lupusband
Vaskulära lesioner med fibrinavlagringar
Flamformade epiteltappar
Basalcellsdegeneration
Förtjockat basalmembran
Lymfocytinfiltrat
SLE: behandling
Hygien, klorokin på huden, systemiska glukokortikosteroider, cytostatika
Pemfigus vulgaris: klinisk diagnos
Äldre pat.
Tunna, sladdriga blåsor som rupturerar lätt
Lämnar ulceration i munbotten
Nikolskys tecken: skalas lätt av vid gnuggning
Svårt med hygien & nutrition
Pemfigus vulgaris: etiologi
Okänd, hereditär
Pemfigus vulgaris: histologi
Antikroppar bildas mot ett protein i desmosomerna
Intraepiteliala blåsor,
Akantolys
Pemfigus vulgaris: behandling
Hygien, inläggningsfall, generella & lokala glukokortikosteroider, cytostatika, hög mortalitet om ej advokat behandling
Benign slemhinnepemfigoid: klinisk diagnos
Äldre pat, kvinnor
Hudlesioner spridda över kroppen, klåda
Oralt: slemhinna med gulaktiga blåsor som brister & lämnar ulcerationer
-Gingivan: gingivit med avstött epitel
-Tandsten
Cikatrisation = rupturerna av flera blåsor som läker ut till ärr
Benign slemhinnepemfigoid: etiologi
Okänd, autoimmun
Benign slemhinnepemfigoid: histologi
Antikroppar bildas mot protein i hemidesmosomerna
Subepiteliala blåsor
Benign slemhinnepemfigoid: behandling
Hygien, prova lokala glukokortikosteroider -> systemiska,/ immunosupprimerande som uppföljning
Erythema multiform exudativum: klinisk diagnos
Snabb debut, unga vuxna
Erytematösa hudlesioner symmetriskt på fötter/händer/ansikte/hals
Kokarder
Krustabildning på läpparna
Oralt: blåsor som rupturerar snabbt och bildar ytliga erosioner täcka av pseudomembran, smärtsamma
Erythema multiform exudativum: etiologi
Läkemedel, herpes/ annan infektion, solexponering
Erythema multiform exudativum: histologi
Varierande
Erythema multiform exudativum: behandling
Identifiera faktor, antiviralt, hygien, lokal -> systemisk glukokortikosteroidbehandling
Lingua geographica: klinisk diagnos
Även kallad Erytema migrans/ Migrernade glossit
Multipla/ enstaka områden på dorsalytan med atrofi/ avsaknad av filiforma papiller
Erytmatösa,oregelbundet formade, tydligt avgränsade, vit-gul lätt upphöjd begränsning
Fungiforma papiller mer framträdande
Symtom: sveda, brännande känsla
Lingua geographica: prevalens
9%
Lingua geographica: etiologi
Okänd, emotionell stress, hereditärt
Lingua geographica: histopatologi
Central atrofisk region med ödematöst epitel, tunt
Kanterna uppvisar akantos och ödematöst epitel med infiltrerande neutrofiler
Underliggande bindväv med ödem och inflammation
Lingua geographica: behandling
Ingen, spontant, symtomatiskt vid sveda
Lingua fissurata: klinisk diagnos
Dorsalytan är veckad/ gropig
Lingua fissurata: prevalens
7%
Lingua fissurata: etiologi
Hereditärt
Lingua fissurata: histopatologi
Inga typiska förändringar
Lingua fissurata: behandling
Rengöring, hygien
Lingua villosa: klinisk diagnos
Dorsalytan ses tillväxt av filiforma papiller
Vit-gul, blå-grön, brun-svart, överväxt av mikroorgansimer
Lingua villosa: prevalens
0,9%
Lingua villosa: etiologi
Okänd, antibiotika/ kortikosteroidterapi/, rökare
Lingua villosa: histopatologi
Förlängning av filiforma papillerna
Lingua villosa: behandling
Spontant, mekanisk rengöring
Oral melanotisk macula: klinisk diagnos
Vanligast på gränsen till det läppröda, bucca, gingiva, gom
Oral melanotisk macula: histopatologi
Ökad mängd melanin, ibland ökad mängd melanocyter
Normalt epitel
Melanin hyperpigmentering: klinisk diagnos
Generell öka mängd pigmentering av brunsvarta områden på gingiva eller slemhinna. Oftast buccalt i ök och uk fronten hos rökare
Melanin hyperpigmentering: histopatologi
Ökad mängd melanin
Nevus: klinisk diagnos
Brun eller brunsvart fläck i munslemhinna, gom
Nevus: histopatologi
Junction nevus
Sammansatt nevus
Intradermalt nevus
Amalgamtatuering
Amalgam inbäddad i mjukvävnad
Malignt melanom: klinisk diagnos
Brun, brunsvart eller blåsvart fläck
Malignt melanom: histopatologi
Maligna celler, melanotiskt eller amelanotiskt
Peutz- seghers syndrom
Ärtflig sjukdom med pigmenteringar på huden och slemhinnor samt polyper i GI
Polyostotiskt fibrös dysplasi
Multipla lesioner i skelettet med fibrös bindväv, innhållande patologiskt ben samt multipla pigmenteringar i huden. sk. cafe-au-lait fläckar.
Sällan intraoralt
Neurofibromatos (von recklinghausens disease)
Multipla tumörer på hud innehållande neurofibrom och multipla pigmenteringar i huden. sk. cafe-au-lait fläckar.
Sällan intraoralt
Addisons sjukdom
Binjurebarkssjukdom med nedsat syntes av korison med hypofysen kompenserar med ökad utsöndring av ACTH och då MSH => ökad pigemntering på hud och intraoral slemhinna
Skivepitelpapillom: klinisk diagnos
Benign
Neoplasi från ytepitelet
Från mm till flera cm i diameter
Lokalisation: alla ytor, vanligast tunga
Stjälkad vit-grå, små fingerliknande utskott = blomkålsliknande utseende
Välavgränsad mot omgivande vävnad
Långsam tillväxt, benignt
Skivepitelpapillom: etiologi
Sannolikt utlösta av HPV. HPV6 och 11
Skivepitelpapillom: histopatologi
Keratiniserat skiktat skivepitel i fingarlika arrangemang
Bindvävssträngar
Normalt utmognat epitel
Skivepitelpapillom: behandling
Excision med marginal
Recidivtendens
Verruca vulgaris: klinisk diagnos
Benign
Verruca på händer och pat. vet att de bitit på dessa. Associerat med HPV-2, HPV4 och -40.
Verruca vulgaris: histopatologi
Närmast symmetrisk struktur
Förlängda ertappar
Kortare i periferin
Hyperkeratos, vanligen hyperortokeratos
Verruca vulgaris: behandling
Excision
Condylom: klinisk diagnos
Benign
Genitalorgan- kan spridas till munhålan
Associerat med HPV-6, -11- 16, -18.
Condylom: histopatologi
Oregelbundna, tjocka, elongerade retappar
Måttlig parakeratinisering
Condylom: behandling
Excision
Fokal epitelial hyperplasi (Heck´s disease): klinisk diagnos
Benign
Multipla lesioner på läpparna och kindslemhinna. Associerat med HPV-13
Fokal epitelial hyperplasi: histopatologi
Rettapparna i lesionera på samma nivå som normala rettappar.
Breda retappar - ofta anastomosering
Mitosoida celler
Verruköst carcinom: klinisk diagnos
Malign
Vanligen män > 55år
Mandibulärta vestibulum, bucca, hårda gommen
Många fall med HPV-16, -18
Verruköst carcinom: histopatologi
Mikroskopiskt benignt utseende
Retapparna pushar sig fram i bindväven
Kraftig keratinisering
Kraftigt infiltrat av kroniska inflammationsceller i bindväven
Skivepitelcarcinom: klinisk diagnos
Malign
80% av alla orofaciala tumörer
Tidiga symtom: ulceration som ej läker ut, erytematösa lesioner, lokal marginal parodontit som ej svarar på behandling
Avancerade lesioner: ulceration, induration, smärta, progrediernade lokal parodontit
Sent stadie: sjukdomskänsla, viktnedgång etc.
Skivepitelcancer: läppar
Underläpp vanligast
Ulceration/ induration/ krustabildning i läppröda eller leukoplaki i slemhinna
Högt differentierade, sällan metastas
Skivepitelcancer: tunga
Sidoränderna/ undersidan oftast
Främre delen: nodulära leukoplakier
Bakre delen: ej tydligt pat. lokaliserar besvär till svalget
Exofytisk växt med indurerade kanter
Skivepitelcancer: munbotten
Vanligt med erytroplaki eller leukoplaki- komponent
Sen upptäckt, lätt metastasering
Skivepitelcancer: gingiva
Ofta exofytisk växt
Orsaka terapiresistent, snabb parodontit
Skivepitelcancer: bucca
Nodulär, ofta candidainfekterad leukoplaki, ibland bilateralt.
Rökning korrelerad
Skivepitelcancer: gom
Ovanligt i vår del av världen
“Reverse smoking” - börjar som leukoplaki
Skivepitelcancer: incidens
1400 fall/år i Sverige och skivepitelcancer utgör ca. 2-5% av alla maligna tumörer
Skivepitelcancer: etiologi
Rökning, alkoholmissbruk, solljus, mekanisk irritation, dåligt nutritionsstatus/ nedsatt immunstatus
Skivepitelcancer: histopatologi
Hög differentieringsgrad, medelhög differentieringsgrad, låg differentieringsgrad
Skivepitelcancer: behandling
Klassificering enligt TNM.
Kirurgiskt/ strålning
Spridning till alveolerna benet medför resektion av mandibel/maxilla samt efterföljande rekonstruktion.
Spridning till submandibulära/ cervikala lymfkörtlar medför utrymmning av dessa
Fibroepitelial slemhinnehyperplasi: klinisk diagnos
Benign
Irritation av ex. skav/ bittrauma
Fibroepitelial slemhinnehyperplasi: histologi
Hyperkeratos
Hyperplasi av bindväven
Fibroepitelial slemhinnehyperplasi: behandling
Elimination av irritation, excision
Lipom: klinisk diagnos
Benign
Sakta tillväxt, symtomfria
Äldre pat.
Submukösa, välavgränsade, runda, eller ovala ofta gulaktiga tumörer
Växer bredbasigt/ stjälkar och har en slät yta
Mjuk eller ibland fluktuerande
I munbotten kan förväxlas med mucocele
Lipom: histopatologi
Mogna fettceller, vanligen välavgränsad, fibrolipom
Lipom: behandling
Excision
Hemangiom: klinisk diagnos
Benign
Kapillära eller kavernösa
Mjuk, blå-rödaktig neoplasi
Försvinner vid tryck
Djupa eller ytliga
Hemagiom: histopatologi
Blodfyllda kapillärer eller kaverner
Hemangiom: behandling
Spontan regress, kirurgisk excision med laser eller kryo
Recidivrisk vid excision: ingen
Lymfangiom: klinisk diagnos
Benign
Tungans dorsalyta, oftast bilateralt, varierande storlek
Oregelbundna nodulära upphöjningar, ibland papillära utskott.
Grå-rosa eller ljusbruna i färgen som varierar beroende på erytrocytmängden i lymfan
Upphov till makroglossi
Lymfangiom: histopatologi
Endotelklädda hålrum
Lymfangiom: behandling
Vid behov görs kirurgisk excision, hög recidivtendens
Neurofibrom: klinisk diagnos
Benign
Utgår från fibrös vävnad som separerar buntar av nervvävnad.
Multipla på hud/slemhinna är ärftlig sjukdom
Neurofibrom: histopatologi
Solitära, avgränsat, buntar av spolformade celler som har vågig kärna
Neurofibrom: behandling
Solitära kan kirurgiskt avlägsnas vid behov
Neurolemom: klinisk diagnos
Benign
Utgår från nerstödjande vävnad ex. schwann celler. Kan även kallas Scwannom eller neurinom
Solitära, symtomfria, välavgränsade upphöjningar.
Oftast på tungan
Stjälkande eller mer djupa
Neurolemom: histopatologi
Vanligen avkapslad
2 mönster:
-Antoni typ A: spolformade schwann celler: verocay bodies
-Antoni typ B: spolformade celler, myxomatöst stroma
Vaskulär granulationsvävnad
Angiogenes, makrofager fibroblaster, myfibroblaster
Fibrovaskulär granulationsvävnad
Kapillärt nätverk, prolifererande fibroblaster, makrofager, kollagensyntes
Fibrös granulationsvävnad
Områden mellan kärlen är fyllda med fibroblaster som syntetiserar kollagen. Myofibroblaster => kontraktion
Fibröst ärr
Aktiva fibroblaster blir inaktiva fibrocyter tätt kollagen
Pyogent granulom: histologi
Kärlprofileration, ytan ofta ulcererad, fibrintäckt, inflammationsceller
Fibroblastiskt granulom med ossifiering/ Perifert ossifierande fibrom
Endast på gingivan, vanligare i maxillan, vanligast hos unga, mineralisering har ursprung från celler i periost eller periodontalligament
Perifert jättecellsgranulom: histopatologi
Flerkärniga jätteceller, ovala och spolformade stromaceller: mitoser, rikligt med blödning, benbildning eller förkalkningar kan ses
Endast på gingivan eller tandlöst alveolarutskott
Granulomatis sjukdom: histologi
Icke nekrotiserande granulomatös inflammation i bindväven
Morbus Crohn, manifestationer kan ses var som helst i hela GI
Sarcoidos: klinisk diagnos
Multisystem sjukdom, orsak okänd, vanligen akut över period av dagar- veckor, manifesteras i lunga, lymfkörtlar, hud, ögon, spottkörtlar
≈ca. 4-10% dör av hjärt, lung eller CNS komplikationer
Sarcoidos: histopatologi
Icke- nekrotiserande granulomatös inflammation bindväven
Sarcoidos: behandling
Hos ca. 60% av pat. försvinner symtom inom 2år utan behandling, aktiv intervention vid progressiv sjukdom.
Herpes simplex virus (HSV-1)
Latent i saliv, ofta asymtomatiskt, unga
Latent i ganglion trigeminale
Reaktivering av solljus, stress, trauma, utmattning
Pharynx, intraoralt, läppar, ögon, hud på övre kroppen
Vattkoppor, varicella
Primär infektion
HHV-3
5-9år
Feber & utslag
Periorala och orala lesioner kan föregå hudlesioner liknar herpes lesioner
Kan reaktiveras
Behandling: svåra fall/ immunokompetenta ev. antihistaminer mot klådan, antivirala medel
Herpes zoster - bältros
Reaktivering av HHV-3
Latent i neuron
Smittar via blåsor
Symtom från tänder
Hud, slemhinnor, feber, smärta
20% av befolkningen, >50år
Komplikationer: neuralgi, hörselnedsättning
Behandling: symtomatisk, smärtstillande, antivirala
Epstein barr virus (EBV, HHV-4)
Infekterar B-celler, latens
Monoculeos
Hårig leukoplaki
Lymfom
Nasopharyngeal cancer
Asymtomatiskt hos barn <4år
Tonåringar -vuxna: feber, ont halsen
Ibland petekier, nekrotiserande ulcerativ gingivt
Behandling: smärtstillande, febernedsättande, antivirala vid hårig leukoplaki, recidivtendens
Höstblåsor
Coxsackevirus A
Blåsor i mun, svalg, perioralt, händer, fötter
Varar i 1 vecka, ibland feber
Cytomegalovirus (CM, HHV-5)
90% av CMV infektioner asymtomatiska
Orala lesioner hos immunokompetenta
Kroniska sår i slemhinnan
Latent i monocyter, lymfocyter
Behandling med antiviralt hos immunosupprimerade
Mässling
Paramyxovirus
Feber, utslag, oralt ses initialt kopliks spots: erytem med flertalet små blåvita macula
Ibland candida, nekrotiserande gingivit
Röda hund, rubella
Rubivirus
Stor del asymtomatiska
Hos 20% ses sk. Forchheimers tecken: små mörkröda prickar i mjuka gommen
Påssjuka
Rubulavirus
Feber, huvudvärk, svullna salivkörtlar ffa parotis
HIV
Primär infektion hos 50% smittade
Infekterade T celler
Orala manifestationer: candida, hårig leukoplaki, kaposis sarcom, parodontal sjukdom ex. nekrotiserande gingivit & parodontit.
Behandling: idag effektiv kombinationsbehandling med olika antivirala mediciner mot HIV som minskar virusmängden => smittar inte !
HPV
Infekterar skivepitelceller
Vårtor eller cellförändringar
Interaktion med tumörsuppressorgener
Smittar via direktkontakt
Asymtomatiska
Riskfaktorer candidainfektioner
Immunosupprimerade, kortison, antibiotika, dålig AT, orala lesioner, dåligt sittande proteser, dålig proteshygien
Erytematös candidas
Vanligaste candidainfkt
Röda macula, sveda, brännande känsla, posteriort hårda gommen, kind, tungryggen
Pseudomembranös candida
Vita avskrapbara plack, sveda, förändrad smak
Kinda, tunga, gom
Median rhomboid glossit
Erytematöst
Kronisk
Atrofiska papiller
Kronisk multifokal candidos
Erytematös
Tungrygg, gräns mellan hårda och mjuka gommen, hårda gommen, munvinklar
Angulär chelit
Erytematös
Ibland del av multifokal
Äldre pat.
Blandning av c. albicans & s. aureus
Fissurerade erytematösa områden i munvinklarna
Protes stomatit
Erytematös form, asymtomatisk
Kronisk hyperplastisk candidos
Minst vanlig,
Liknar candida infkt leukoplaki kliniskt
Anteriort kinden
Försvinner helt vid antimykotika
Mucokutan candidos
Allvarlig candida infektion i samband med immunologiska sjukdomar
Candida infektion: diagnostik
Cytologi och PAS-infärgning
Candida infektion: behandling
Antimykotika
Histoplasmosis
Vanligaste systemiska svampinfektion
Histoplasma capsulatum
Oralt: lesioner tunga, gom, kind
Aspergillosis
Kan ses efter extraktion/ endo behandling i ök
Behandling: kirurgi ev. antimykotika
Accessoriska spottkörtlar
Läpp, gingiva, munbotten, gom, kind, tunga, tonsiller
Mucocele
Salivcysta
Underläppens insdia
Orsak av trauma/ stopp i utförsgång
Saliv ut i omgivande mjukvävnad eller retinerad utförsgång
Typer av mucocele
Extravations & retentions mucocele
Ranula
Mucocele i munbotten / under tungan
Ospecifik kronisk sialoadenit
Ospecifik inflammation i spottkörtel
Sekundärt till körtelobstruktion eller skada
DIffus atrofi av körtelepitel
Gångdilation
Fibros
Lymfocyter, plasmaceller
Kvinnor > män
Äldre
Sialolithiasis (spottsten)
Förkalkning runt främmande kropp, avstötta epitelceller, inflammatoriska förändringar i gångar
Konkrement av varierande strlk
Vanligast i submandibularis (högt Ca++ och mucin)
Sjögrens syndrom (kriterier)
Kronisk, systemisk, autoimmun sjukdom
3 kriterier: Xeroftalmi
Xerostomi
Ytterligare någon annan autoimmun sjukdom samtidigt
Kvinnor: män, 9:1
25% uppvisar svullnad av parotis
Lymofcytinfiltration i körtlarna med destruktion av acini
Läpp biopsi - focus score min. 5 körtellober
> 1 focus inom 4mm^2 = sjögrens
Maligna spottkörteltumörer i spottkörtlarna
Parotis 25%
Submandibularis 35%
Minor 50%
Sublingualis 100%
Pleomorft adenom
Benign tumör
Vanligaste
Parotis
Pleomorf arkitektur
Skivepitelmetaplasi i 25%
Kirurgisk excision
Malignifierar i 2% av fall
Warthin tumör (Adenolymfom), Papillärt lymfomatosum
10% av parotistumörer
Män : kvinnor 5:1
Vanligen avkapslad
Ofta bilateral
Uppstår troligen från spottkörtelepitel som fångats i en lymfkörtel
Superficiellt i parotis => lättt excision
Adenoidcystisk cancer
Vanligen infiltration, delvis avkapslad, relativt vanlig i intraorala spottkörtlar
Perineural eller perivaskulär spridning
Facial pares
Alla är aggressiva
Metastasering några år efter primärtumör
Mucoepidermoid carcinom
Alla spottkörtlar
Vanligaste maligna spottkörteltumören hos pat <20år
Uppträder i käkbenet, spec. mandibeln
Recidivfrekvens 25&
5 års överlevnad 70%
Metastasering
Epitel i odontogena cystor kan härstamma från?
Tandanlag, reducerande emaljepitel, malassez epitelrester & rester av dental lamina
Periapikal cysta/ Radikularcysta: klinik
Nekrotisk pulpa
Lokalisation: apexområdet kring alla tänder
Terapi: senstest, rotfyll, cystectomi/rotamputation
Recidivrisk: mycket liten
Periapikal cysta: Histopatologi
Malassez epitelrester
Asymtomatisk: icke vital tand
Mikroskopiskt, inflammerad granulationsvävnad eller fibrös bindväv utklädd icke keratiniserat skiktat skivepitel
Residualcysta
Lokalisation: alveolarbenet där tänder suttit
Terapi: avlägsnas via cystectomi
Recidivrisk: ingen
Follikularcysta (dentigerous cyst): klinik
Lokalisation: kring tänder som inte erupterar
Terapi: cystectomi & tandavlägsnande alternativt fenestreringsop
Recidivrisk: ingen
Follikularcysta (dentigerous cyst): histopatologi
Bildas pga ackumulering av vätska mellan krona & reducerande emaljepitel
Icke inflammerad fibrös bindväv utklädd av tunt lager icke keratiniserat skitat skivepitel
Keratocysta: klinik
Lokalisation: ffa uk molarområde
20-40år, män
Sällan symtom
Terapi: enuklerera, kyrettera, blockresektion
Recidiv: 40-60% pga tunt epitel, satellitcystor eller rester av tandlist
Parakeratotiskt epitel redcidiverar men ej ortokeratotiskt
Keratocysta: histopatologi
Rester från dental lamina
Epitel ca.10 cellager tjockt
Tydligt basalcellslager
Korrugerad yta
Mikrocystor
Bindväven ej inflammerad
Nevoid basalcellscarcinom syndrome (Gorlins syndrom)
Hud
Multipla basalcellscarcinom
Enstaka eller multipla keratocystor
Eruptionscysta
Lokalisation: kring permanenta tänder
Barn
Terapi: avlägsna mjukvävnad som täcker ocklusalytan
Recidivrisk: ingen
Epsteins pärlor
Gingivalcystor hos ≈ 60% av nyfödda, små mikrocystor fyllda med keratin
Dental lamina rester
Rupturerar spontant
Lateral periondontalcysta: klinik
Lokalisation: hörntands-/ premolarområde i uk
Ålder: 20år
Terapi: senstest, cystectomi
Recidivrisk: ingen
Lateral periodontalcysta: histopatologi
Rester av dental lamina
Tunt skiktat skivepitel, icke inflammerad fibrös bindväv
Epitelplack
Incisivkanalcysta (nasopalatinal cysta): klinik
Lokalisation: incisivkanalen
Terapi: senstesta för differentialdiagnostik, cystectomi, kvarvarande bendefekt
Recidivrisk: sällan
Incisivkanalcysta: histopatologi
Från rester av nasopalatinala gången
Skivepitel eller respiratoriskt epitel
Nerver och kärl i kapseln
Statisk benkavitet (stafne defekt): klinik
Lokalisation: uk mellan mandibelbas och kanal
Terapi: utred via röntgen, ingen kirurgisk åtgärd
Recidivrisk: blir stationär
Statisk benkavitet: histopatologi
Innehåller submandibulär vävnad
Ibland muskel, blodkärl, fett eller bindväv
Odontom: klinik
Benign
Ungdomar, symtomfria
Lokalisation: hela bettet
Sammansatta: anteriort i käkarna
Komplexa: posteriort
Terapi: kirurgi
Recidivrisk: ingen
Odontom: histopatologi
Emalj, dentin, pulpa, cement
Ameloblastom: klink
Mest aggresiv, inga symtom
Displacerar/ resorberar tänder
80-85% i mandibeln, vanligast i molarområdet och ramus
≈40år
Recidivfrekvens: 50-90%
Ameloblastom: histopatologi
Rester av dental lamina, emaljorganet, epitelutklädnanden på odontogen cysta, basalcellerna i oral slemhinna
Follikulärt mönster (ameloblastom)
Öar av tumörepitel, omvänd polaritet
Plexiformt mönster (ameloblastom)
Långa stråk av tumörceller
Akantomatöst mönster (ameloblastom)
Skivepitelmetaplasi ses
Adenomatoid odontogen tumör (AOT): klinik
Lokalisation: ök front, utebliven eruption av permanent tand
Unga, kvinnor
Terapi: kirurgi
Recidivrisk: ingen
AOT: histopatologi
Vanligen avkapslad
Gånglika strukturer
Kan innehålla förkalknningar
Ameloblastiskt fibrom: klinik
Uk posteriort
15-25år
Utebliven eruption
Terapi: konservativ kirurgi
Recidivrisk: sällan
Ameloblastiskt fibrom: histopatologi
Odontogent epitel inbäddat i vävnad som liknar tandpapillen
Långa strängar eller öar av odontogent epitel
Ameloblastiskt fibroodontom: klinik
Uk posteriort
≈12år pojkar, övervikt
Utebliven eruption av permanent tand
Terapi: avlägsnande av tumören, enukleation, kyrretage
Recidivrisk: ingen
Ameloblastiskt fibroodontom: histopatologi
Ameloblastiskt fibrom som också innehåller emalj och dentin
Odontogent fibrom: klinik
Sällsynt, asymtomatisk svullnad, kan resorbera tänder
Unga-medelålder, kvinnor
Mandibeln, molar/premolarområde
Terapi: excision
Odontogent fibrom: histopatologi
Cellulärt fibrös vävnad, odontogen epitel, strängar, öar
Cementoblastom (äkta cementom): klink
Mandibeln, uk 6:an
20-30års
Värk pga kortikal expansion
Terapi: avlägsna tand och cementoblastom
Cementoblastom: histopatologi
Lesioner som uppstår från periodontalligament innehåller celler som kan bilda cement, ben, fibrös vävnad
Ossifierande fibrom: klinik
Kvinnor
20-40år
Mandibel premolar/molarområde
Smärtfri
Terapi: kirurgiskt avlägsnande
Ossifierande fibrom: histopatologi
Cementifierande fibrom: cemento ossifierande fibrom
Äkta OF är sällsynta
Fibrös vävnad innehållande blandning av bentrabekler, cementliknande strukturer eller både och
Osteom: klinik
Etiologi: okänd
20-50år, män
Asymtomatisk
Solitära
Terapi: funktionell/ estetisk indikation för excision
Recidivrisk: mycket liten
Osteom: histopatologi
Histologiskt identiskt utseende med tori och exotoser, trånga märgrum
Osteoblastom: klinik
20-30år, män 2:1
Sällsynt i käkar (men ifall i mandibel)
Rotresorption
Terapi: excision
Recidivrisk: liten
Osteoblastom: histopatologi
Identisk med osteoid osteom, oregelbundna bentrabekler i lucker bindväv, perifera nerver
Chondrosarcom
Maxilla, äldre pat., smärtfri svullnad
Malign tumör som bildar brosk
Terapi: resektion med vida marginaler
Fibrös dysplasi: klinik
<20år
Ffa maxilla posteriort, buccal uppvridning
Asymtomatisk, unilateral
Terapi: biopsi för diagnos, estetiska eller funktionella kirurgi
Fibrös dysplasi: histopatologi
Oregelbundna trabekler av omoget ben, cellulärt stroma
Kinesiska skrivtecken
Uppstår via metaplasi och omges då av osteoblaster
Cementoosseös dysplasi: klinik
Mandibeln, kvinnor, smärtor men oftast symtomfria
Terapi: utredning, senstest, biopsi
Cementoosseös dysplasi: histopatologi
3 typer: fokal, florid och periapikal
Liknande histologisk utseende:
Cellulär, fibrös bindväv med bentrabekler, cement, blödning
Centralt jättecellsgranulom: klinik
Unga, kvinnor
Symtomfri svullnad anteriort mandibel
Terapi: bedöms av storlek/ växtsätt
-cortisoninjektioner
-noggran urskrapning av mjukvävnad & avlägsning av kortikal benbegränsning
-partiell resektion
Central jättecellsgranulom: histopatologi
Cellrik vävnad, jätteceller, extravaserade röda blodkroppar, överskottsproduktion av PTH
