Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Oral Patologi > 🫦 > Flashcards

🫦 Flashcards

1
Q

Leukoplaki: klinisk diagnos

A

*Vitaktigt område som inte går att skrapas bort och inte kan diagnosticeras som annan sjukdom
*Högst malignifiering: munbotten. & ventro/laterala sidan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vita förändringar: Precanceroser

A

Leukoplaki, erytroplaki, OLP

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Homogen leukoplaki

A

Vanligaste formen
*Vit/grå, välavgränsad, veckad/ fårad yta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Erytro leukoplaki

A

Fläckig/ rodnande områden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Nodulära leukoplakier

A

Multipla nodulära rodnade områden, svampinfekterade, högre malignifiering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Verrukösa leukoplakier

A

Inslag av vårtliknande områden, svampinfekterade, högre malignifiering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Leukoplaki: histologi

A

Hyperkeratos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Leukoplaki: behandling

A

Biopsi, antimykotika, rek. tobaksstopp, regelbundna kontroller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Leukoplaki: differentialdiagnoser

A

OLP, snusleukoplaki, fordyces spots, morscicatio, nikotinstomatit, skivepitelcancer, hårig leukoplaki

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Erytroplaki: klinisk diagnos

A

Intensivt röd fläck som ej kan diagnosticeras som annan sjukdom
*Välavgränsad, sällsynt
-Män; munbotten, centrala tungan, mjuka gommen
-Kvinnor; jämn distribution i munhålan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Erytroplaki: histologi

A

Svår epiteldysplasi/ carcinoma in situ eller skivepitelcarcinom, atrofiskt epitel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Erytroplaki: behandling

A

Excision med marginal, rek tobaksstopp, regelbundna kontroller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Oral lichen planus: kliniska kriterier

A

Bilateral, alltid retikulär

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

OLP

A

*Kronisk inflammation, premalignt tillstånd
*Kvinnor > män, medelålders
*Typer: retikulär - Wickhams strie, plack, atrofisk, ulcerativ, populär, bullös
*Symtom: inga till stora besvär med äta, prata, svälja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

OLP: differentialdiagnoser

A

Orala lichenoida lesioner (fyllningsmaterial, läkemedelsreaktion, leukoplaki, Graft versus hos disease

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

OLP: histologi

A

*Hyperkeratos
*Epitelhyperplasi / atrofi
*Basalcellsdegeneration
*Bandformat infiltrat av lymfocyter
*Candida

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

OLP: prevalens

A

2%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

OLP: etiologi

A

Okänd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

OLP: behandling

A

Antimykotika, steroidbehandling, immunosupprimerande medel/ cytostatika

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vita förändringar: Ej precanceroser

A

Fordyces spots, morscicatio, nikotinstomatit, snuslesion, hårig leukoplaki

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Fordyces spots: klinisk diagnos

A

*Ektopiska talgkörtlar i kind, läpp
*Normalvariant hos ≈80% av populationen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Fordyces spots: histologi

A

Normala talgkörtlar, variation i storlek

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Morscicatio: klinisk diagnos

A

Vita & röda områden med oregelbunden form & diffus gräns. Liknar leukoplaki.
Lokalisation: kind/ insida läpp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Morscicatio: etiologi

A

Ovana att bita/suga på slemhinnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Morscicatio: histologi

A

Akantos: ökade squamos celler
Hyperplasi
Parakeratotiskt ytlager med ruggig yta, tunt lager av bakterier

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Morscicatio: behandling

A

Läker oftast av sig själv vid avbrytning av ovanan, ex. plastskena

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Nikotinstomatit: klinisk diagnos

A

Vitaktig gomslemhinna med multi-nodulärt papillärt utseende.
Röda prickar från accessoriska spottkörtlar
Fissurer i slemhinna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Nikotikstomatit: prevalens

A

1%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Nikotinstomatit: histologi

A

Hyperortokeratos
Subepitelial lymofytinfiltrat
Ingen dysplasi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Snuslesion: Klinisk diagnos

A

Vita stråk samt veckbildning vestibulärt
Ibland även gingivala retraktioner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Snuslesion: prevalens

A

8%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Snuslesion: histologi

A

Hyperkeratos
Toppar i ytlagret
Ospecifik sialoadenit

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Hårig leukoplaki: klinisk diagnos

A

Vita, tvärställda veck/ vitt på tungans sidor bilateralt, candidainfekterade

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Hårig leukoplaki: etiologi

A

Lågt antal CD4+ celler (ex. HIV eller immunsosupprimerade)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Hårig leukoplaki: histologi

A

Parakeratos
Candidahyfer i ytlagret
Ingen inflammation
Epstein-Barr virus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

DLE: klinisk diagnos

A

Kvinnor: män = 2:1
Fjärilsformat eksem i ansikte & röda fjällande områden i huvud, ansikte, hårbotten, hals
Oralt: buccan
Atrofiskt område med upphöjd blek randzon, teleangiektasier, ytulcerationer, candida infekterade

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

DLE: etiologi

A

Okänd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

DLE: histologi

A

Keratinplugg
Lupusband
Vaskulära lesioner med fibrinavlagringar
Flamformade epiteltappar
Basalcellsdegeneration
Förtjockat basalmembran
Lymfocytinfiltrat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

DLE: behandling

A

Antimykotika, hygien, kortikosteroidbehanling, excision, skydda mot UV

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

SLE: klinisk diagnos

A

Yngre personer, kvinnor 8:1
Akut: muskel/led smärtor, hudförändringar
Leukopeni, trombocytpeni, njur-/ hjärtp påverkan, CNS påverkan.
Hudlesioner på hela kroppen
Oralt: erytematösa områden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

SLE: etiologi

A

Okänd, autoimmun, hereditär

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

SLE: histologi

A

Keratinplugg
Lupusband
Vaskulära lesioner med fibrinavlagringar
Flamformade epiteltappar
Basalcellsdegeneration
Förtjockat basalmembran
Lymfocytinfiltrat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

SLE: behandling

A

Hygien, klorokin på huden, systemiska glukokortikosteroider, cytostatika

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Pemfigus vulgaris: klinisk diagnos

A

Äldre pat.
Tunna, sladdriga blåsor som rupturerar lätt
Lämnar ulceration i munbotten
Nikolskys tecken: skalas lätt av vid gnuggning
Svårt med hygien & nutrition

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Pemfigus vulgaris: etiologi

A

Okänd, hereditär

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Pemfigus vulgaris: histologi

A

Antikroppar bildas mot ett protein i desmosomerna
Intraepiteliala blåsor,
Akantolys

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Pemfigus vulgaris: behandling

A

Hygien, inläggningsfall, generella & lokala glukokortikosteroider, cytostatika, hög mortalitet om ej advokat behandling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Benign slemhinnepemfigoid: klinisk diagnos

A

Äldre pat, kvinnor
Hudlesioner spridda över kroppen, klåda
Oralt: slemhinna med gulaktiga blåsor som brister & lämnar ulcerationer
-Gingivan: gingivit med avstött epitel
-Tandsten
Cikatrisation = rupturerna av flera blåsor som läker ut till ärr

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Benign slemhinnepemfigoid: etiologi

A

Okänd, autoimmun

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Benign slemhinnepemfigoid: histologi

A

Antikroppar bildas mot protein i hemidesmosomerna
Subepiteliala blåsor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Benign slemhinnepemfigoid: behandling

A

Hygien, prova lokala glukokortikosteroider -> systemiska,/ immunosupprimerande som uppföljning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Erythema multiform exudativum: klinisk diagnos

A

Snabb debut, unga vuxna
Erytematösa hudlesioner symmetriskt på fötter/händer/ansikte/hals
Kokarder
Krustabildning på läpparna
Oralt: blåsor som rupturerar snabbt och bildar ytliga erosioner täcka av pseudomembran, smärtsamma

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Erythema multiform exudativum: etiologi

A

Läkemedel, herpes/ annan infektion, solexponering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Erythema multiform exudativum: histologi

A

Varierande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Erythema multiform exudativum: behandling

A

Identifiera faktor, antiviralt, hygien, lokal -> systemisk glukokortikosteroidbehandling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Lingua geographica: klinisk diagnos

A

Även kallad Erytema migrans/ Migrernade glossit
Multipla/ enstaka områden på dorsalytan med atrofi/ avsaknad av filiforma papiller
Erytmatösa,oregelbundet formade, tydligt avgränsade, vit-gul lätt upphöjd begränsning
Fungiforma papiller mer framträdande
Symtom: sveda, brännande känsla

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Lingua geographica: prevalens

A

9%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Lingua geographica: etiologi

A

Okänd, emotionell stress, hereditärt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Lingua geographica: histopatologi

A

Central atrofisk region med ödematöst epitel, tunt
Kanterna uppvisar akantos och ödematöst epitel med infiltrerande neutrofiler
Underliggande bindväv med ödem och inflammation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

Lingua geographica: behandling

A

Ingen, spontant, symtomatiskt vid sveda

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

Lingua fissurata: klinisk diagnos

A

Dorsalytan är veckad/ gropig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

Lingua fissurata: prevalens

A

7%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

Lingua fissurata: etiologi

A

Hereditärt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

Lingua fissurata: histopatologi

A

Inga typiska förändringar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q

Lingua fissurata: behandling

A

Rengöring, hygien

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
66
Q

Lingua villosa: klinisk diagnos

A

Dorsalytan ses tillväxt av filiforma papiller
Vit-gul, blå-grön, brun-svart, överväxt av mikroorgansimer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
67
Q

Lingua villosa: prevalens

A

0,9%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
68
Q

Lingua villosa: etiologi

A

Okänd, antibiotika/ kortikosteroidterapi/, rökare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
69
Q

Lingua villosa: histopatologi

A

Förlängning av filiforma papillerna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
70
Q

Lingua villosa: behandling

A

Spontant, mekanisk rengöring

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
71
Q

Oral melanotisk macula: klinisk diagnos

A

Vanligast på gränsen till det läppröda, bucca, gingiva, gom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
72
Q

Oral melanotisk macula: histopatologi

A

Ökad mängd melanin, ibland ökad mängd melanocyter
Normalt epitel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
73
Q

Melanin hyperpigmentering: klinisk diagnos

A

Generell öka mängd pigmentering av brunsvarta områden på gingiva eller slemhinna. Oftast buccalt i ök och uk fronten hos rökare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
74
Q

Melanin hyperpigmentering: histopatologi

A

Ökad mängd melanin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
75
Q

Nevus: klinisk diagnos

A

Brun eller brunsvart fläck i munslemhinna, gom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
76
Q

Nevus: histopatologi

A

Junction nevus
Sammansatt nevus
Intradermalt nevus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
77
Q

Amalgamtatuering

A

Amalgam inbäddad i mjukvävnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
78
Q

Malignt melanom: klinisk diagnos

A

Brun, brunsvart eller blåsvart fläck

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
79
Q

Malignt melanom: histopatologi

A

Maligna celler, melanotiskt eller amelanotiskt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
80
Q

Peutz- seghers syndrom

A

Ärtflig sjukdom med pigmenteringar på huden och slemhinnor samt polyper i GI

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
81
Q

Polyostotiskt fibrös dysplasi

A

Multipla lesioner i skelettet med fibrös bindväv, innhållande patologiskt ben samt multipla pigmenteringar i huden. sk. cafe-au-lait fläckar.
Sällan intraoralt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
82
Q

Neurofibromatos (von recklinghausens disease)

A

Multipla tumörer på hud innehållande neurofibrom och multipla pigmenteringar i huden. sk. cafe-au-lait fläckar.
Sällan intraoralt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
83
Q

Addisons sjukdom

A

Binjurebarkssjukdom med nedsat syntes av korison med hypofysen kompenserar med ökad utsöndring av ACTH och då MSH => ökad pigemntering på hud och intraoral slemhinna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
84
Q

Skivepitelpapillom: klinisk diagnos

A

Benign
Neoplasi från ytepitelet
Från mm till flera cm i diameter
Lokalisation: alla ytor, vanligast tunga
Stjälkad vit-grå, små fingerliknande utskott = blomkålsliknande utseende
Välavgränsad mot omgivande vävnad
Långsam tillväxt, benignt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
85
Q

Skivepitelpapillom: etiologi

A

Sannolikt utlösta av HPV. HPV6 och 11

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
86
Q

Skivepitelpapillom: histopatologi

A

Keratiniserat skiktat skivepitel i fingarlika arrangemang
Bindvävssträngar
Normalt utmognat epitel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
87
Q

Skivepitelpapillom: behandling

A

Excision med marginal
Recidivtendens

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
88
Q

Verruca vulgaris: klinisk diagnos

A

Benign
Verruca på händer och pat. vet att de bitit på dessa. Associerat med HPV-2, HPV4 och -40.

89
Q

Verruca vulgaris: histopatologi

A

Närmast symmetrisk struktur
Förlängda ertappar
Kortare i periferin
Hyperkeratos, vanligen hyperortokeratos

90
Q

Verruca vulgaris: behandling

A

Excision

91
Q

Condylom: klinisk diagnos

A

Benign
Genitalorgan- kan spridas till munhålan
Associerat med HPV-6, -11- 16, -18.

92
Q

Condylom: histopatologi

A

Oregelbundna, tjocka, elongerade retappar
Måttlig parakeratinisering

93
Q

Condylom: behandling

A

Excision

94
Q

Fokal epitelial hyperplasi (Heck´s disease): klinisk diagnos

A

Benign
Multipla lesioner på läpparna och kindslemhinna. Associerat med HPV-13

95
Q

Fokal epitelial hyperplasi: histopatologi

A

Rettapparna i lesionera på samma nivå som normala rettappar.
Breda retappar - ofta anastomosering
Mitosoida celler

96
Q

Verruköst carcinom: klinisk diagnos

A

Malign
Vanligen män > 55år
Mandibulärta vestibulum, bucca, hårda gommen
Många fall med HPV-16, -18

97
Q

Verruköst carcinom: histopatologi

A

Mikroskopiskt benignt utseende
Retapparna pushar sig fram i bindväven
Kraftig keratinisering
Kraftigt infiltrat av kroniska inflammationsceller i bindväven

98
Q

Skivepitelcarcinom: klinisk diagnos

A

Malign
80% av alla orofaciala tumörer
Tidiga symtom: ulceration som ej läker ut, erytematösa lesioner, lokal marginal parodontit som ej svarar på behandling
Avancerade lesioner: ulceration, induration, smärta, progrediernade lokal parodontit
Sent stadie: sjukdomskänsla, viktnedgång etc.

99
Q

Skivepitelcancer: läppar

A

Underläpp vanligast
Ulceration/ induration/ krustabildning i läppröda eller leukoplaki i slemhinna
Högt differentierade, sällan metastas

100
Q

Skivepitelcancer: tunga

A

Sidoränderna/ undersidan oftast
Främre delen: nodulära leukoplakier
Bakre delen: ej tydligt pat. lokaliserar besvär till svalget
Exofytisk växt med indurerade kanter

101
Q

Skivepitelcancer: munbotten

A

Vanligt med erytroplaki eller leukoplaki- komponent
Sen upptäckt, lätt metastasering

102
Q

Skivepitelcancer: gingiva

A

Ofta exofytisk växt
Orsaka terapiresistent, snabb parodontit

103
Q

Skivepitelcancer: bucca

A

Nodulär, ofta candidainfekterad leukoplaki, ibland bilateralt.
Rökning korrelerad

104
Q

Skivepitelcancer: gom

A

Ovanligt i vår del av världen
“Reverse smoking” - börjar som leukoplaki

105
Q

Skivepitelcancer: incidens

A

1400 fall/år i Sverige och skivepitelcancer utgör ca. 2-5% av alla maligna tumörer

106
Q

Skivepitelcancer: etiologi

A

Rökning, alkoholmissbruk, solljus, mekanisk irritation, dåligt nutritionsstatus/ nedsatt immunstatus

107
Q

Skivepitelcancer: histopatologi

A

Hög differentieringsgrad, medelhög differentieringsgrad, låg differentieringsgrad

108
Q

Skivepitelcancer: behandling

A

Klassificering enligt TNM.
Kirurgiskt/ strålning
Spridning till alveolerna benet medför resektion av mandibel/maxilla samt efterföljande rekonstruktion.
Spridning till submandibulära/ cervikala lymfkörtlar medför utrymmning av dessa

109
Q

Fibroepitelial slemhinnehyperplasi: klinisk diagnos

A

Benign
Irritation av ex. skav/ bittrauma

110
Q

Fibroepitelial slemhinnehyperplasi: histologi

A

Hyperkeratos
Hyperplasi av bindväven

111
Q

Fibroepitelial slemhinnehyperplasi: behandling

A

Elimination av irritation, excision

112
Q

Lipom: klinisk diagnos

A

Benign
Sakta tillväxt, symtomfria
Äldre pat.
Submukösa, välavgränsade, runda, eller ovala ofta gulaktiga tumörer
Växer bredbasigt/ stjälkar och har en slät yta
Mjuk eller ibland fluktuerande
I munbotten kan förväxlas med mucocele

113
Q

Lipom: histopatologi

A

Mogna fettceller, vanligen välavgränsad, fibrolipom

114
Q

Lipom: behandling

A

Excision

115
Q

Hemangiom: klinisk diagnos

A

Benign
Kapillära eller kavernösa
Mjuk, blå-rödaktig neoplasi
Försvinner vid tryck
Djupa eller ytliga

116
Q

Hemagiom: histopatologi

A

Blodfyllda kapillärer eller kaverner

117
Q

Hemangiom: behandling

A

Spontan regress, kirurgisk excision med laser eller kryo
Recidivrisk vid excision: ingen

118
Q

Lymfangiom: klinisk diagnos

A

Benign
Tungans dorsalyta, oftast bilateralt, varierande storlek
Oregelbundna nodulära upphöjningar, ibland papillära utskott.
Grå-rosa eller ljusbruna i färgen som varierar beroende på erytrocytmängden i lymfan
Upphov till makroglossi

119
Q

Lymfangiom: histopatologi

A

Endotelklädda hålrum

120
Q

Lymfangiom: behandling

A

Vid behov görs kirurgisk excision, hög recidivtendens

121
Q

Neurofibrom: klinisk diagnos

A

Benign
Utgår från fibrös vävnad som separerar buntar av nervvävnad.
Multipla på hud/slemhinna är ärftlig sjukdom

122
Q

Neurofibrom: histopatologi

A

Solitära, avgränsat, buntar av spolformade celler som har vågig kärna

123
Q

Neurofibrom: behandling

A

Solitära kan kirurgiskt avlägsnas vid behov

124
Q

Neurolemom: klinisk diagnos

A

Benign
Utgår från nerstödjande vävnad ex. schwann celler. Kan även kallas Scwannom eller neurinom
Solitära, symtomfria, välavgränsade upphöjningar.
Oftast på tungan
Stjälkande eller mer djupa

125
Q

Neurolemom: histopatologi

A

Vanligen avkapslad
2 mönster:
-Antoni typ A: spolformade schwann celler: verocay bodies
-Antoni typ B: spolformade celler, myxomatöst stroma

126
Q

Vaskulär granulationsvävnad

A

Angiogenes, makrofager fibroblaster, myfibroblaster

127
Q

Fibrovaskulär granulationsvävnad

A

Kapillärt nätverk, prolifererande fibroblaster, makrofager, kollagensyntes

128
Q

Fibrös granulationsvävnad

A

Områden mellan kärlen är fyllda med fibroblaster som syntetiserar kollagen. Myofibroblaster => kontraktion

129
Q

Fibröst ärr

A

Aktiva fibroblaster blir inaktiva fibrocyter tätt kollagen

130
Q

Pyogent granulom: histologi

A

Kärlprofileration, ytan ofta ulcererad, fibrintäckt, inflammationsceller

131
Q

Fibroblastiskt granulom med ossifiering/ Perifert ossifierande fibrom

A

Endast på gingivan, vanligare i maxillan, vanligast hos unga, mineralisering har ursprung från celler i periost eller periodontalligament

132
Q

Perifert jättecellsgranulom: histopatologi

A

Flerkärniga jätteceller, ovala och spolformade stromaceller: mitoser, rikligt med blödning, benbildning eller förkalkningar kan ses
Endast på gingivan eller tandlöst alveolarutskott

133
Q

Granulomatis sjukdom: histologi

A

Icke nekrotiserande granulomatös inflammation i bindväven
Morbus Crohn, manifestationer kan ses var som helst i hela GI

134
Q

Sarcoidos: klinisk diagnos

A

Multisystem sjukdom, orsak okänd, vanligen akut över period av dagar- veckor, manifesteras i lunga, lymfkörtlar, hud, ögon, spottkörtlar
≈ca. 4-10% dör av hjärt, lung eller CNS komplikationer

135
Q

Sarcoidos: histopatologi

A

Icke- nekrotiserande granulomatös inflammation bindväven

136
Q

Sarcoidos: behandling

A

Hos ca. 60% av pat. försvinner symtom inom 2år utan behandling, aktiv intervention vid progressiv sjukdom.

137
Q

Herpes simplex virus (HSV-1)

A

Latent i saliv, ofta asymtomatiskt, unga
Latent i ganglion trigeminale
Reaktivering av solljus, stress, trauma, utmattning
Pharynx, intraoralt, läppar, ögon, hud på övre kroppen

138
Q

Vattkoppor, varicella

A

Primär infektion
HHV-3
5-9år
Feber & utslag
Periorala och orala lesioner kan föregå hudlesioner liknar herpes lesioner
Kan reaktiveras
Behandling: svåra fall/ immunokompetenta ev. antihistaminer mot klådan, antivirala medel

139
Q

Herpes zoster - bältros

A

Reaktivering av HHV-3
Latent i neuron
Smittar via blåsor
Symtom från tänder
Hud, slemhinnor, feber, smärta
20% av befolkningen, >50år
Komplikationer: neuralgi, hörselnedsättning
Behandling: symtomatisk, smärtstillande, antivirala

140
Q

Epstein barr virus (EBV, HHV-4)

A

Infekterar B-celler, latens
Monoculeos
Hårig leukoplaki
Lymfom
Nasopharyngeal cancer
Asymtomatiskt hos barn <4år
Tonåringar -vuxna: feber, ont halsen
Ibland petekier, nekrotiserande ulcerativ gingivt
Behandling: smärtstillande, febernedsättande, antivirala vid hårig leukoplaki, recidivtendens

141
Q

Höstblåsor

A

Coxsackevirus A
Blåsor i mun, svalg, perioralt, händer, fötter
Varar i 1 vecka, ibland feber

141
Q

Cytomegalovirus (CM, HHV-5)

A

90% av CMV infektioner asymtomatiska
Orala lesioner hos immunokompetenta
Kroniska sår i slemhinnan
Latent i monocyter, lymfocyter
Behandling med antiviralt hos immunosupprimerade

142
Q

Mässling

A

Paramyxovirus
Feber, utslag, oralt ses initialt kopliks spots: erytem med flertalet små blåvita macula
Ibland candida, nekrotiserande gingivit

143
Q

Röda hund, rubella

A

Rubivirus
Stor del asymtomatiska
Hos 20% ses sk. Forchheimers tecken: små mörkröda prickar i mjuka gommen

144
Q

Påssjuka

A

Rubulavirus
Feber, huvudvärk, svullna salivkörtlar ffa parotis

145
Q

HIV

A

Primär infektion hos 50% smittade
Infekterade T celler
Orala manifestationer: candida, hårig leukoplaki, kaposis sarcom, parodontal sjukdom ex. nekrotiserande gingivit & parodontit.
Behandling: idag effektiv kombinationsbehandling med olika antivirala mediciner mot HIV som minskar virusmängden => smittar inte !

146
Q

HPV

A

Infekterar skivepitelceller
Vårtor eller cellförändringar
Interaktion med tumörsuppressorgener
Smittar via direktkontakt
Asymtomatiska

147
Q

Riskfaktorer candidainfektioner

A

Immunosupprimerade, kortison, antibiotika, dålig AT, orala lesioner, dåligt sittande proteser, dålig proteshygien

148
Q

Erytematös candidas

A

Vanligaste candidainfkt
Röda macula, sveda, brännande känsla, posteriort hårda gommen, kind, tungryggen

149
Q

Pseudomembranös candida

A

Vita avskrapbara plack, sveda, förändrad smak
Kinda, tunga, gom

150
Q

Median rhomboid glossit

A

Erytematöst
Kronisk
Atrofiska papiller

151
Q

Kronisk multifokal candidos

A

Erytematös
Tungrygg, gräns mellan hårda och mjuka gommen, hårda gommen, munvinklar

152
Q

Angulär chelit

A

Erytematös
Ibland del av multifokal
Äldre pat.
Blandning av c. albicans & s. aureus
Fissurerade erytematösa områden i munvinklarna

153
Q

Protes stomatit

A

Erytematös form, asymtomatisk

154
Q

Kronisk hyperplastisk candidos

A

Minst vanlig,
Liknar candida infkt leukoplaki kliniskt
Anteriort kinden
Försvinner helt vid antimykotika

155
Q

Mucokutan candidos

A

Allvarlig candida infektion i samband med immunologiska sjukdomar

156
Q

Candida infektion: diagnostik

A

Cytologi och PAS-infärgning

157
Q

Candida infektion: behandling

A

Antimykotika

158
Q

Histoplasmosis

A

Vanligaste systemiska svampinfektion
Histoplasma capsulatum
Oralt: lesioner tunga, gom, kind

159
Q

Aspergillosis

A

Kan ses efter extraktion/ endo behandling i ök
Behandling: kirurgi ev. antimykotika

160
Q

Accessoriska spottkörtlar

A

Läpp, gingiva, munbotten, gom, kind, tunga, tonsiller

161
Q

Mucocele

A

Salivcysta
Underläppens insdia
Orsak av trauma/ stopp i utförsgång
Saliv ut i omgivande mjukvävnad eller retinerad utförsgång

162
Q

Typer av mucocele

A

Extravations & retentions mucocele

163
Q

Ranula

A

Mucocele i munbotten / under tungan

164
Q

Ospecifik kronisk sialoadenit

A

Ospecifik inflammation i spottkörtel
Sekundärt till körtelobstruktion eller skada
DIffus atrofi av körtelepitel
Gångdilation
Fibros
Lymfocyter, plasmaceller
Kvinnor > män
Äldre

165
Q

Sialolithiasis (spottsten)

A

Förkalkning runt främmande kropp, avstötta epitelceller, inflammatoriska förändringar i gångar
Konkrement av varierande strlk
Vanligast i submandibularis (högt Ca++ och mucin)

166
Q

Sjögrens syndrom (kriterier)

A

Kronisk, systemisk, autoimmun sjukdom
3 kriterier: Xeroftalmi
Xerostomi
Ytterligare någon annan autoimmun sjukdom samtidigt
Kvinnor: män, 9:1
25% uppvisar svullnad av parotis
Lymofcytinfiltration i körtlarna med destruktion av acini
Läpp biopsi - focus score min. 5 körtellober
> 1 focus inom 4mm^2 = sjögrens

167
Q

Maligna spottkörteltumörer i spottkörtlarna

A

Parotis 25%
Submandibularis 35%
Minor 50%
Sublingualis 100%

168
Q

Pleomorft adenom

A

Benign tumör
Vanligaste
Parotis
Pleomorf arkitektur
Skivepitelmetaplasi i 25%
Kirurgisk excision
Malignifierar i 2% av fall

169
Q

Warthin tumör (Adenolymfom), Papillärt lymfomatosum

A

10% av parotistumörer
Män : kvinnor 5:1
Vanligen avkapslad
Ofta bilateral
Uppstår troligen från spottkörtelepitel som fångats i en lymfkörtel
Superficiellt i parotis => lättt excision

170
Q

Adenoidcystisk cancer

A

Vanligen infiltration, delvis avkapslad, relativt vanlig i intraorala spottkörtlar
Perineural eller perivaskulär spridning
Facial pares
Alla är aggressiva
Metastasering några år efter primärtumör

171
Q

Mucoepidermoid carcinom

A

Alla spottkörtlar
Vanligaste maligna spottkörteltumören hos pat <20år
Uppträder i käkbenet, spec. mandibeln
Recidivfrekvens 25&
5 års överlevnad 70%
Metastasering

172
Q

Epitel i odontogena cystor kan härstamma från?

A

Tandanlag, reducerande emaljepitel, malassez epitelrester & rester av dental lamina

173
Q

Periapikal cysta/ Radikularcysta: klinik

A

Nekrotisk pulpa
Lokalisation: apexområdet kring alla tänder
Terapi: senstest, rotfyll, cystectomi/rotamputation
Recidivrisk: mycket liten

174
Q

Periapikal cysta: Histopatologi

A

Malassez epitelrester
Asymtomatisk: icke vital tand
Mikroskopiskt, inflammerad granulationsvävnad eller fibrös bindväv utklädd icke keratiniserat skiktat skivepitel

175
Q

Residualcysta

A

Lokalisation: alveolarbenet där tänder suttit
Terapi: avlägsnas via cystectomi
Recidivrisk: ingen

176
Q

Follikularcysta (dentigerous cyst): klinik

A

Lokalisation: kring tänder som inte erupterar
Terapi: cystectomi & tandavlägsnande alternativt fenestreringsop
Recidivrisk: ingen

177
Q

Follikularcysta (dentigerous cyst): histopatologi

A

Bildas pga ackumulering av vätska mellan krona & reducerande emaljepitel
Icke inflammerad fibrös bindväv utklädd av tunt lager icke keratiniserat skitat skivepitel

178
Q

Keratocysta: klinik

A

Lokalisation: ffa uk molarområde
20-40år, män
Sällan symtom
Terapi: enuklerera, kyrettera, blockresektion
Recidiv: 40-60% pga tunt epitel, satellitcystor eller rester av tandlist
Parakeratotiskt epitel redcidiverar men ej ortokeratotiskt

179
Q

Keratocysta: histopatologi

A

Rester från dental lamina
Epitel ca.10 cellager tjockt
Tydligt basalcellslager
Korrugerad yta
Mikrocystor
Bindväven ej inflammerad

180
Q

Nevoid basalcellscarcinom syndrome (Gorlins syndrom)

A

Hud
Multipla basalcellscarcinom
Enstaka eller multipla keratocystor

181
Q

Eruptionscysta

A

Lokalisation: kring permanenta tänder
Barn
Terapi: avlägsna mjukvävnad som täcker ocklusalytan
Recidivrisk: ingen

182
Q

Epsteins pärlor

A

Gingivalcystor hos ≈ 60% av nyfödda, små mikrocystor fyllda med keratin
Dental lamina rester
Rupturerar spontant

183
Q

Lateral periondontalcysta: klinik

A

Lokalisation: hörntands-/ premolarområde i uk
Ålder: 20år
Terapi: senstest, cystectomi
Recidivrisk: ingen

184
Q

Lateral periodontalcysta: histopatologi

A

Rester av dental lamina
Tunt skiktat skivepitel, icke inflammerad fibrös bindväv
Epitelplack

185
Q

Incisivkanalcysta (nasopalatinal cysta): klinik

A

Lokalisation: incisivkanalen
Terapi: senstesta för differentialdiagnostik, cystectomi, kvarvarande bendefekt
Recidivrisk: sällan

186
Q

Incisivkanalcysta: histopatologi

A

Från rester av nasopalatinala gången
Skivepitel eller respiratoriskt epitel
Nerver och kärl i kapseln

187
Q

Statisk benkavitet (stafne defekt): klinik

A

Lokalisation: uk mellan mandibelbas och kanal
Terapi: utred via röntgen, ingen kirurgisk åtgärd
Recidivrisk: blir stationär

188
Q

Statisk benkavitet: histopatologi

A

Innehåller submandibulär vävnad
Ibland muskel, blodkärl, fett eller bindväv

189
Q

Odontom: klinik

A

Benign
Ungdomar, symtomfria
Lokalisation: hela bettet
Sammansatta: anteriort i käkarna
Komplexa: posteriort
Terapi: kirurgi
Recidivrisk: ingen

190
Q

Odontom: histopatologi

A

Emalj, dentin, pulpa, cement

191
Q

Ameloblastom: klink

A

Mest aggresiv, inga symtom
Displacerar/ resorberar tänder
80-85% i mandibeln, vanligast i molarområdet och ramus
≈40år
Recidivfrekvens: 50-90%

192
Q

Ameloblastom: histopatologi

A

Rester av dental lamina, emaljorganet, epitelutklädnanden på odontogen cysta, basalcellerna i oral slemhinna

193
Q

Follikulärt mönster (ameloblastom)

A

Öar av tumörepitel, omvänd polaritet

194
Q

Plexiformt mönster (ameloblastom)

A

Långa stråk av tumörceller

195
Q

Akantomatöst mönster (ameloblastom)

A

Skivepitelmetaplasi ses

196
Q

Adenomatoid odontogen tumör (AOT): klinik

A

Lokalisation: ök front, utebliven eruption av permanent tand
Unga, kvinnor
Terapi: kirurgi
Recidivrisk: ingen

197
Q

AOT: histopatologi

A

Vanligen avkapslad
Gånglika strukturer
Kan innehålla förkalknningar

198
Q

Ameloblastiskt fibrom: klinik

A

Uk posteriort
15-25år
Utebliven eruption
Terapi: konservativ kirurgi
Recidivrisk: sällan

199
Q

Ameloblastiskt fibrom: histopatologi

A

Odontogent epitel inbäddat i vävnad som liknar tandpapillen
Långa strängar eller öar av odontogent epitel

200
Q

Ameloblastiskt fibroodontom: klinik

A

Uk posteriort
≈12år pojkar, övervikt
Utebliven eruption av permanent tand
Terapi: avlägsnande av tumören, enukleation, kyrretage
Recidivrisk: ingen

201
Q

Ameloblastiskt fibroodontom: histopatologi

A

Ameloblastiskt fibrom som också innehåller emalj och dentin

202
Q

Odontogent fibrom: klinik

A

Sällsynt, asymtomatisk svullnad, kan resorbera tänder
Unga-medelålder, kvinnor
Mandibeln, molar/premolarområde
Terapi: excision

203
Q

Odontogent fibrom: histopatologi

A

Cellulärt fibrös vävnad, odontogen epitel, strängar, öar

204
Q

Cementoblastom (äkta cementom): klink

A

Mandibeln, uk 6:an
20-30års
Värk pga kortikal expansion
Terapi: avlägsna tand och cementoblastom

205
Q

Cementoblastom: histopatologi

A

Lesioner som uppstår från periodontalligament innehåller celler som kan bilda cement, ben, fibrös vävnad

206
Q

Ossifierande fibrom: klinik

A

Kvinnor
20-40år
Mandibel premolar/molarområde
Smärtfri
Terapi: kirurgiskt avlägsnande

207
Q

Ossifierande fibrom: histopatologi

A

Cementifierande fibrom: cemento ossifierande fibrom
Äkta OF är sällsynta
Fibrös vävnad innehållande blandning av bentrabekler, cementliknande strukturer eller både och

208
Q

Osteom: klinik

A

Etiologi: okänd
20-50år, män
Asymtomatisk
Solitära
Terapi: funktionell/ estetisk indikation för excision
Recidivrisk: mycket liten

209
Q

Osteom: histopatologi

A

Histologiskt identiskt utseende med tori och exotoser, trånga märgrum

210
Q

Osteoblastom: klinik

A

20-30år, män 2:1
Sällsynt i käkar (men ifall i mandibel)
Rotresorption
Terapi: excision
Recidivrisk: liten

211
Q

Osteoblastom: histopatologi

A

Identisk med osteoid osteom, oregelbundna bentrabekler i lucker bindväv, perifera nerver

212
Q

Chondrosarcom

A

Maxilla, äldre pat., smärtfri svullnad
Malign tumör som bildar brosk
Terapi: resektion med vida marginaler

213
Q

Fibrös dysplasi: klinik

A

<20år
Ffa maxilla posteriort, buccal uppvridning
Asymtomatisk, unilateral
Terapi: biopsi för diagnos, estetiska eller funktionella kirurgi

214
Q

Fibrös dysplasi: histopatologi

A

Oregelbundna trabekler av omoget ben, cellulärt stroma
Kinesiska skrivtecken
Uppstår via metaplasi och omges då av osteoblaster

215
Q

Cementoosseös dysplasi: klinik

A

Mandibeln, kvinnor, smärtor men oftast symtomfria
Terapi: utredning, senstest, biopsi

216
Q

Cementoosseös dysplasi: histopatologi

A

3 typer: fokal, florid och periapikal
Liknande histologisk utseende:
Cellulär, fibrös bindväv med bentrabekler, cement, blödning

217
Q

Centralt jättecellsgranulom: klinik

A

Unga, kvinnor
Symtomfri svullnad anteriort mandibel
Terapi: bedöms av storlek/ växtsätt
-cortisoninjektioner
-noggran urskrapning av mjukvävnad & avlägsning av kortikal benbegränsning
-partiell resektion

218
Q

Central jättecellsgranulom: histopatologi

A

Cellrik vävnad, jätteceller, extravaserade röda blodkroppar, överskottsproduktion av PTH

Oral Patologi (1 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions