Tentakunskap Flashcards

0
Q

Ansiktets blodförsörjning

A

Ytliga delar: a facialis

Djupa delar: a maxillaris

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
1
Q

Artärer som försörjer skalpen

A

A supratrochlearia

A supraorbitalis

A temporalis posterior

A aurocularis posterior

A occipitalis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Ptos

A

Den övre ögonlocket hänger ned pga paralys av glatt muskulatur som interagerar med m levator palpebrae superioris

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Mios

A

Konstriktion sv pupillen pga paralys av m dilator pupillae.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Enopthalmus

A

Insänkning av ögat

Ofta orsakat av paralys i ögongolvets muskulatur.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Anhidros

A

Avsaknad av svettning pga förstörd sympatisk stimulering av svettkörtlarna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Tjocktarmens blodförsörjning

A

A mesenterica superior fram till flexura coli sinistra sedan a mesenterica inferior.

A mesenterica superior
A coliaca media/dextra
A ileocolica

A mesenterica inferior
A colica sinistra
A sigmoideae

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Horners syndrom

A
Ett samlingsnamn för en symtombild med:
  Mios
  Ptos
  Vasodilation (rodnad och temp stegring i hud)
  Anhidros.

Detta kan uppsta vid ruptur av truncus sympaticus cervikala del och symtomen manifestreras ipsilateralt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Anhidros

A

Nedsatt svettning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Glandula vestibularis major

A

Gl bartholini

Större vestibulär slemkörtel på vardera sida om bulbus vestibulus bakre ända.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vulva

A

Pudendum femininum

Kvinnlig genitalia

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Fornix vaginae

A

Slidvalv.

Blint avslutande. Valvformad del av vagina.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hymen

A

Mödomshinna, hudveck som delvis täcker ingången till vagina.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Corpora cavenosa clitoridis

A

Svällkropp i köitorisskaftet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Cavitas peritonealis

A

Bukhinnehåla, utrymme som är beklätt medbukhinna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Foramen omentale

A

Bakom lig hepatoduodenale.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Bursa omentalis

A

Peritonealrum bakom magsäcken och omentum minus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Mesenterium

A

Tarmkäx, skyddartunntarmens försörjning mot kärltorsion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Radix mesenterii

A

Mesenteriets fäste vid bakre bukväggen, från andra ländkotan till höger fossa iliaca.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Mesocolon

A

Kärl- och nervförenande bukhinneveck som fäster och försörjercolon.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

M sphincter ductus choledochi

A

Glatt cirkulär muskulatur fram till ampulla hepatopancreatica.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

M Sphincter ampullae

A

Sphincter oddi

Muskelstråk omkring ampulla.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Sinus renalis

A

Oval parenkyminsänkning som innehåller hilum renale.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Pelvis renalis

A

Njurbäcken, belägen i sinus renalis.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Käkled
Articulation temporomandibularis
25
Lamina cribosa
Tunt benskikt mellan näshålan och fossa cranii anterior.
26
Stämbandsmuskler
Ökar tensionen i sb: m cricothyroideus/ m vocalis För sb mot varandra: cricoarytenoideus laterales
27
Koniotomi
Man går igenom membrana cricothyriodea ( lig cricothyroideum)
28
Cavitas infraglottica
Nedanför stämbanen/ innanför lig cricothyroideum. Området innerveras av n laryngeus recurrens.
29
Koniotomi
Man går igenom membrana cricothyriodea ( lig cricothyroideum)
30
Cavitas infraglottica
Nedanför stämbanen/ innanför lig cricothyroideum. Området innerveras av n laryngeus recurrens.
31
Rima glottidis
Öppning mellan plicae vocales och cartilagines vocales.
32
M sternocleidomastoideus funktion
Extension i art atlantooccipitalis Unilateral: rotation kontralateralt men böjer ipsilateralt.
33
Lamina cribosa
N olfactorii
34
Canalis opticus
N opticus | A ophthalmica
35
Fissua orbitalis superior
N trochlearis N abducens N oculomotorius N ophthalmicus N nasociliaris N frontalis N lacrimalis V ophthalmica superior
36
Foramen rotundum
N maxillaris
37
Foramen ovale
N mandibularis | Plexus venosus foraminis ovalis
38
Canalis caroticus
A carotis interna | Plexus sympaticus caroticus internus
39
Foramen spinosus
``` N mandibularis (ramus meningeus) A meningea media ```
40
Foramen jugulare
``` N glossopharyngeus N vagus N accessorius A meningea posterior V jugularis interna ```
41
Foramen magnum
V spinalis A spinalis anterior/posterior A vertebralis Medulla spinalis
42
Canalis hypoglossus
N hypoglossus
43
Foramen stylomastoideum
N facialis | N vestibulocochlearis
44
Fossa douglasi
Excavatio rectouterina Lägsta punkten i ett kvinnligt bäcken.
45
M detrusor
Blåsväggen Utgörs av tre lager med glatt muskulatur
46
M sphincter vesica
Belägen i cervix vesica, 2 slyngor av längsgående glatt muskulatur som kommer från främre resp bakre blåsväggen. Vid blåsfyllnad dras slyngorna åt olika håll så att ostiuk urethra interna sluts. Vid kontraktion av m detrusor slappas slyngorna av så att ostium urethra interna öppnas.
47
Främre scalenusluckan
V subclavia
48
Bakre scalenusluckan
A subclavia | Plexus brachialis
49
Trigonum colli laterale
``` A subclavia A subscapularis Nll supraclaviculares N phrenicus N accessorius Plexus brachialis Plexus cervicales ```
50
Trånga ställen där njurstenar kan fastna
Uthången från pelvis renalis Passage vid linea terminalis i kontakt med a iliaca communis Passage genom blåsväggen
51
Nasopharynx
Från skallbasen till mjuka gommen
52
Oropharynx
Från uvula till os hyoideum
53
Laryngopharynx
Os hyoideum till nederst delen av cartilago cricoidea.
54
Centrum tendineun perinei
``` M levator ani M sphinkter ani externa M transversus perinei superficialis --||-- Profunda M bulbospongiosus M ischiocavernosus ```
55
Diafragma pelvis
M coccygeus M sphincter ani externus M levator ani
56
M levator ani
M pubococcygeus M puborectalis M iliococcygeus Innerveras av plexus sacralis (S2-S5) & n pudendus
57
Diafragma urogenitale
Ytlig del: M ischiocavernosus M bulbospongiosus M transversus perinei superficialis Djup del: M transversus perinei profundus M sphincter urethrae
58
Lungornas gränser
Främre gräns costae VI Midaxillärt costae VIII Midscapulärt costae X
59
RALeS
Right anterior, a pulmonalis sitter framför bronken. Left superior, a pulmonalis sitter över bronken.
60
Andningsmuskulatur
Framsida: M intercostales externus- inandning M intercostalis internus- forcerad utandning M pectoralis major et minor- forcerad inandning Baksida: M serratus posterior superior- inandning M serratus posterior inferior- utandning Övriga för inandning: Mm scaleni, m sternocleidomastoideus, DIAPHRAGMA.
61
Hinkhandtagsrörelsen
Innebär att revbenet rör sig i kaudal-kraniel riktning så att thorax vidgas på breddenvid inandning.
62
Pumphandtagsrörelsen
Innebär att revbenet rör sig i ventral-dorsal riktning så att thorax vidgas på djupet vid inandning.
63
Hink vs pump
Hos barnär hinken inte så effektiv vilket gör att bukandningen (mha diafragman) relativt sett har större betydelse. Kvinnor använder i allmänhet bröstandning (mha av vidgning) i större utsträckning än män.
64
Infraperitoneala organ
Magsäcken, tunntarmen,ceacum, colon transversus & colon sigmoideum
65
Retroperitoneala organ
Glandula suprarenalis Aorta Duodenum ``` Pancreas Ureter (Colon) Kidney Esophagus Rectum ```
66
Sekundärt retroperitoneala
Colon ascendens/ descendens
67
Jejunum vs ilium
Arkader Få långa. Många korta Vasa recta. Långa. Korta Plica circulares. Många stora. Få små Vägg. Tjock. Tunn Längd. 2,5 m. 3,5 m
68
M quadratus lumborum
Fäster på mediala halvan C12 och crista iliaca så den böjer i sidled. Innerveras av T12 och L1-4
69
M piriformis
Fäster på S2-S4 och trochanter major Innervering av S1-S2 Utåtrotation, abduktion och håller femir i acetabulum.
70
M obturatus internus
Ursprung i memb obturatorias inre yta (+ benet runtom) och fäster på trochanter major. Innervering L5, S1-S2 (plexus sacralis) Ger utåtrotation i art.coxae samt fixerar caput femoris i acetabulum.
71
M coccygeus
Posteriort med samma förlopp som lig sacrospinale. Innerveras av plexus sacralis Stabiliserar & höjer bäckenbotten
72
Vilka ben bildar orbitalkanterna?
Os frontale, ethmoidale, lacrimale, maxilla &zugomaticus.
73
Palpera pulser
A carotis externa A temporalis superficialis A aurocularis posterior A facialis
74
Arcus costalis
7-10
75
Vertebra prominens
C VII
76
Spottkörtlarnas tömning
Gl parotis- kind 2:a molaren Gl submandibularis- bägge sidor om frenulum linguae Gl sublingualis- tiotal små ducts ex. Runt frenulum linguae
77
Scalpens uppbyggnad
``` Hud Bindväv Aponeuros Lucker bindväv Pericardium ```