Själva revolutionen Flashcards
Hur var läget i Frankrike åren före revolutionen? (Ekonomiskt)
Innan revolutionen pyrde missnöjet i landet. Staten = kungen hade väldigt dålig ekonomi. Bönder och borgare var hårt beskattade. Men adel och prästerskap som till 98 % ägde förmögenheterna (väldigt ofta jordbruksland och skog) var befriade från skatt (!). När bönderna brukade adelns jord beskattadesDERASinkomster men inte adelns. Så de som inte hade så mycket pengar betalade mycket skatt. De som hade gott om pengar betalade ingen skatt…
Varför var Frankrikes ekonomi så knackig?
Frankrike hade fört flera krig under 1700-talet och förlorat flertalet. Bland annat mot England. Det kostade pengar. Frankrike var omgivet av flera länder - till exempel Österrike och Spanien - som man kom ihop sig med. Det kostade också pengar. Krig = dyrt.
Vad gjorde kungen för att få bukt med den dåliga ekonomin?
Kungen och hans ministrar försökte få till en skattereform och kallade in de tre stånden - adel, prästerskap samt borgare/bönder - för att förankra reformen. Adel och prästerskap sade nej till beskattning. De är oense om det mesta med tredje ståndet (borgare/bönder).
Förklara vad som ledde fram till stormningen av Bastiljen.
Folket, de “vanliga människorna”, i Paris reagerade förstås ilsket på fattigdomen, bristen på framgångar i förhandlingarna om skatterna, om adelns stöddighet och på rykten om att kungen tänkte sätta i trupper mot befolkningen i Paris.
En dag bestämmer man sig för att ta saker i egna händer och storma fästningen Bastiljen inne i Paris. Där trodde man att det fanns många politiska fångar, motståndare till kungamakten och att det fanns vapen. Det fanns bara fyra skurkar och inga vapen…
men fästningens befälhavare och soldater slogs ihjäl av befolkningen.
Det fanns alltså inte några politiska fångar eller vapen i Bastiljen. Förklara varför stormningen av Bastiljen ändå var betydelsefull.
Bastiljen revs så småningom, efter stormningen, men stormningen av Bastiljen fick en stark symbolkraft; folket i Paris kände att de kunde uträtta saker.
Vad ledde revolutionen till; blev det bättre för det tredje ståndet (alltså “de vanliga människorna”)?
Ja. I samband med stormningen av Bastiljen bestämde sig tredje ståndet (borgare och bönder) för att bryta sig loss från de meningslösa förhandlingarna. Man ”öppnade eget” genom ett möte i Bollhuset i Versailles. Där svor man ed på att man skulle genomföra de förändringar som behövdes för beskattning och för styrelseskick.
