Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Klin II > Patologi(Övrigt) > Flashcards

Patologi(Övrigt) Flashcards

1
Q

Vad säger “Biobankslagen”?

A

säger hur vävnadsprover ska SAMLAS och ANVÄNDAS för vård, behandling och forskning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka biobanker gäller lagen för?

A

biobanker med:

för bestämd ändamål

prover från människa

tas inom hälsa och sjukvården

sparas efter avslutad analys(>2 mån)

spåras till enskilda individen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka prover kommer biobankslagen inte omfatta?

A

Rutinprover som sedan kastas

prover med mikroorganismer

avidentifierade prover

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vilka biobankstyper finns?

A

Kliniska(patologiavdelningar och laboratorier)

projektinitierade forskningsbiobanker(prover för klinisk prövning av nya läkemedel)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad säger biobankslagen angående patientens bekräftande? hur bör samtycket dokumenteras?

A

lagen säger att provgivaren ska få INFORMATION och SAMTYCKA att provet sparas och varför(vilka ändamål). samtycket bör dokumenteras i journalen(pat kan när som helst återkalla samtycket)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad bör man göra om patienten inte samtycker att spara provet? vad är risken med detta?

A

kastas efter analys; då måste patienten informeras att detta kan innebära försämrad vård och behandling i framtiden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur ska patienten bevisa sitt samtycke?

A

det finns en NEJ ruta i remissen som måste kryssas+att patienten måste lämna en underskriven NEJ-talong INGET PROV KASSERAS UTAN ATT PAT LÄMNAR EN UNDERSKRIVEN NEJ TALONG

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad säger “Etikprövningslagen”?

A

Etikprövning ska göras av forskning på människor ev biologisk material från människor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilken myndighet ska man ansöka till innan Etikprövning?

A

Regionala Etikprövningsnämnder

Centrala Etikprövningsnämnden vid vetenskapsrådet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad menas med “forkning” inom Etikprövningslagen?

A

Vetenskapligt experiment ev teoretisk arbete för att hämta kunskap och Utvecklingsarbete på vetenskaplig grund.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilka arbeten kommer “Etiklagen inte omfatta”?

A

arbete inom högskoleutbildning behöver inte Etikprövas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är syftet med EP lagen?

A

-skydda patientens integritet och respekten för människovärdet i forskning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad gör Etikprövningsnämnden?

A

prövar ett forskningsprojekt där prover ska användas genom att: -bevakar provgivarnas intresse; om provgivaren vid provtagningstillfället eller senare inte vill spara provet för framtida forskning så kommer provet aldrig att användas; men om provgivaren samtycker kan nämnden besluta om provgivaren ska frågas på nytt/inte om provet ska användas i ett speciellt forskningsprojekt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad betyder “Obduktion”?

A

att patientens kropp efter att patienten har avlidit öppnas och undersöks

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilka obduktionstyper finns?

A

klinisk och rättmedicinsk obduktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Varför utförs en klinisk obduktion?

A
  • fastställa DÖDSORSAKEN
  • undersöka förekomst av SKADOR eller SJUKLIGA FÖRÄNDRINGAR
  • kunskap om SJUKDOM ev VERKAN av behandlingen som den avlidne har gått igenom
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

När får man enligt samtyckslagen utföra en klinisk obduktion? När behöver anhöriga få/inte underrätas?

A

man får utföra en obduktion:

  • den avlidne har medgett
  • om obduktionen av någon anledning överensstämmer med avlidnes inställningar

anhöriga behöver inte underrättas: i ovannämnda fall

anhöriga behöver underrättas: motsattsen till ovan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

När får man obducera oavsett den avlidnes och anhörigas inställning?

A

om fastställning av dödsorsak har en särskilld betydelse

ex: oförklarligt dödsfall där rättmedicinsk undersökning inte är aktuellt eller misstanke om smittsam sjukdom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad ska man göra om den avlidnes inställning är okänd?

A

får urföras om anhöriga inte säger emot, men om anhöriga inte nås så får utförandet ske om det finns särskillda skäl

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad gör man efter obduktionen? och när kan det vara annorlunda?

A

alla organ läggs tillbaka in i kroppen; men om obduktionssyftet är undersökning av material så behövs det inte läggas tillbaka

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vem beslutar om att utföra en KLINISK obduktion? vem får utföra en obduktion? kan man överklaga beslutet?

A

läkarn tar beslutet samt utför obduktionen.

det går inte att överklaga beslutet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

När ska man avbryta en obduktion?

A

om ett ingrepp i kroppen görs för andra ändamål än bestämt så måste obduktionen avbrytas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

När får en “rättsmedicinsk obduktion”utföras?

A

får göras om obduktionen har en betydelse för att utreda ett dödsfall

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

När anses en rättmedicinsk obduktion kunna ha betydelse för atta utreda ett dödsfall?

A

1-samband mellan dödsfall och ett brott inte kan uteslutas.

2-misstanke om fel/försummelse inom hälso-sjukvård

3-om dödsfallet har orsaktas av yttre påverkan och obduktionen behövs för att:

  • fastställa dödsorsaken
  • vinna upplysningar för miljö

, arbetar och trafiksäkerhet eller annat liknande intresse.

4-fastställa avlidnes identitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad säger samtyckslagen angående rättmedicinsk obduktion?

A

får göras trotts den avlidne/anhörigas inställning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vem beslutar om att utföra en RÄTTMEDICINS obduktion?

A

polismyndighet, domstol eller åklagare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad innebär en “primär vårdgivare”?

A

Öppen vård, sluten vård och olika specialiteter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Varför söker patienten för ett PAD?

A

kolla upp en förändring eller göra en rutinmässig screening

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Hur kan vävnadsprover tas?

A

Cytologi

Biopsi

Op-preparat

Helkroppsobservation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Hur är förloppet från Patient till PAD?

A

Primär vårdgivare(undersökning, prover och bilddiagnostik vb)->klinisk bedömning->ska vi ta ut vävnad eller inte?-> skriver en remiss ->patologen granskar och så kommer primära vårdgivaren tsms med MDK ta ett beslut om HUR patienten ska behandlas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vad bör man tänka på när man bestämmer att patienten ska genomgå PAD?

A

inga som helst kontroll eller behandlingar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vad bör man tänka på innan vävnadsuttag? och vad ska man göra om man är osäker?

A

Befintliga Rutiner vid fryssnitt, svarstid och transport(fixering, snabb nedkylning)

Adekvat remiss

Prov typ?(vad vill jag veta)

Provtagningsanvisningarna bör kontrolleras

RING PATOLOGEN VID OSÄKERHET

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

CYTOLOGI

fördel?

nackdel?

A

FÖRDEL:

minimal invasiv,

morfologi(bra),

snabb,

bra för screening.

*kostnadseffektivitet och tillägg av andra metoder

NACKDEL:

kontamination,

når ej överallt,

representativitet(för lite material),

vävnadsarkitektur.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Vilka CYTOLOGI typer finns?

A

Exfolliative: från sekret

Lavage

Abrasive

FNAC: på knölar

imprint

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

BIOPSI

fördel?

nackdel?

A

FÖRDEL:

sparsam invasiv

morfologi(bra)

PAD kan leda till vårdbeslut

*kostnadseffektivitet och tillägg av andra metoder

NACKDEL:

kontamination,

invasiv,

radikalitet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Vilka BIOPSI typer finns?

A

shave

Curratage(hud och slemhinnor)

mellan och grov nål stans biopsi

öppen och endoskopisk excicsion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

OP-preparat

varför görs detta?

A

Biobank

makroskopisk Undersökning

Behandling

Tilläggsanalyser

38
Q

*Vilka remisstyper finns? –

A

1-Cytologi:

  • punktion: läkare
  • gynekologisk: barnmlorska

2-Patologi:

hematolo, neuro,

elektronmikroskopi,

molekylär patologi,

allmän patologi,

obduktion,

efterbeställning eller eftergranskning.

39
Q

Vad kännetecknar en bra remiss?(APTRÄF)

A

Anamnes

Prep-beskrivning+fraktion

tidigare/nuvarande sjukdomar

Relevant

Ärftlighet

Frågeställning.

40
Q

Hur är prioriteringreglerna när det gäller svar på en remiss?

A

Fryssnit: inom 30 min från ankomst

SVF(Standardiserat Vård Förlopp)/snabbsvar:

  • små: inom 3 days
  • stora: läggs först i labbkön
41
Q

Vad påverkar remissens svarstid?

A

prep-storlek+tillgång till personal

42
Q

Vad är GRUNDEN för att misstänka en tumör?

A

varierar beroende på tumör, men det finns en grundprincip:

  • viktnedgång>5kg utan anledning
  • feber utan infektion
  • nya symptom
  • avvikande provsvar
43
Q

*Vad gör en provmottagning?

A

1-tar emot vävnad/cellPROVER+följande REMISS(har identitet på)

2-kontrollerar att remissen stämmer med patientens identitet

3-sorterar provet enligt prioritet och organindelning

44
Q

När gör man en “MAKROSKOPISK” undersökning?

A

Färska och fixerade preparat

före och efter fixering

45
Q

Vem assisterar i makroskopieringen och vad gör varje yrkeskategori?

A

BMA:

anteckning, digitala bilder, identitetskontroll, kasseter, kvalitetsgranskning(tekninskt), utskärning(ibland)

LÄKARE:

histologi( enligt KVAST), biobankning, diagnostisk kvalitetsgranskning, makrobeskrivning, tushmarkering, sampling och val av vävnader.

46
Q

Hur hanteras Vävnadsklossar?

A

1-AUTOMATISK:

  • dehydrering(vatten ersätts med etanol)
  • sedan med flytande paraffin)

2-MANUELLT:

-BMA orienterar vävnadsbiten i en dosa med flytande paraffin så att kommande snittyta är riktad neråt.

*man sätter på en platskasset med IDENTITETSKOD

-därefter kylls preparatet-> vi får en vävnadskloss med egen kod:)

47
Q

Hur gör man en snittning?

A

Vi placerar vävnadsklosset i ett MIKROTON för att snitta det tunnt(4-7 mikrom)

Tunna snitt samlas med en pensel och läggs i vatten(snitten sträcks ut)

Man plockar ut bästa snittet med glas som märks med unika koden och torkas.

48
Q

Vad görs efter snittning?

A

glas med unika koden samlas och läggs i en maskin med:

xylen(deparaffinering),

etanol, vatten(rehydrering)

färg

49
Q

Vad är rutinfärgningen vid PAD?

A

HE

blue nucleus and red cytoplasm

50
Q

Vad är en TRIKROM färgning?

A

HE färgning+ en annan färg för bindväv

51
Q

Vad gör man efter färgning?

A

vi sätter på moteringsmedel och täckglas

52
Q

Vad gör man efter att ha satt på monteringsmedlet och täckglaset?

A

patologen undersöker och formulerar ett PAD som skickas till in-remittent provtagning(vi lånar ut prep under 4-5 dagar)

53
Q

Vad måste göras om in-remittent provtagning ger ett Pre-svar?

A

vi gör om processen och tillägger metoder för att få ett slutgiltigt PAD

54
Q

Hur bevaras:

1-paraffinklossar och gaset

2-PAD svaret

A

1-fysiskt

2-elektroniskt

55
Q

Varför görs fryssnit? Vad är fördelen och Hur går processen till?

A

under operation; dels pga att snittet kan vara representativ för resten av tumören och dels pga den avgör hur stor del kirurgen ska ta bort(radikalitet)

FÖRDEL: snabb transport

PROCESS:

1-vi fryser provet i propanolol

2-snittar i kryomikroton(UTAN VATTENBAD)

3-färgar med HE och mikroskopierar direkt

4-ringer kirurgen(detta sker 15-30 min från provtagning)

56
Q

*Vad är PAD utlåtande?—

A

bedömning som varierar beroende på organ

57
Q

Vad ingår i ett PAD utlåtande?

A

Tabulerat svar

PAD-CYT

SNOMED ev SNOMED CT

Strukturerat utlåtande

58
Q

Vad består ett strukturerat utlåtande av?

A

Makroskopisk beskrivning ink glasinfo

Mikroskopisk beskrivning ink fynd i HE

Tilläggsanalyser, Tolkning

Bedömning

Malignitet: Patological Tumor Nodal Metastas

59
Q

Vad står SNOMED för? Vad innebär det?

A

Systematized Nomenclature Of Medicine

visar tumörTYP och dess DIFFerentieringsgrad

60
Q

Vad är SNOMED-CT?

A

en sifferserie som visar tumörTYP, DIFFerentieringsgrad, SIDA, ORGAN etc och är i princip mer detaljerad än SNOMED

61
Q

Vem fastställer att döden har inträffat?

A

Läkaren

62
Q

Vad bör läkaren som “KONSTATERAT DÖDSFALLET” göra?

A

skriva dödsbevis, kontakta anhöriga

63
Q

Vad bör läkaren som “VÅRDAT DEN AVLIDNE” göra?

A

skriva dödsorsakintyget

64
Q

Hur många av “DÖDSORSAK INTYG” skrivs med och utan obduktion?

A

11% med och 85% utan

65
Q

Vilka obduktionstyper finns?

A

klinisk och rättsmedicinsk

66
Q

Hur handlägger man ett dödsfall?

A

är patienten död?

är hens identitet känd?

finns dödsbevis?

67
Q

vad är OSÄKRA tecken på död?—-

A

Upphävd andning

Pulslöshet

Reflexer(cornea)

68
Q

När får man inte dödsförklara någon?

A

Kraftig nedkyllning

Intox-> pga

minskad andning och hjärtfrekvens

69
Q

Vad är SÄKRA tecken på död?

A

likfläckar

likstelhet

likkyla

förruttnelse

70
Q

Vad är “sänkningsfenomen” när det gäller likfläckar?

A

Fläckarna bildas ca 30-60 min efter att döden har inträffat, vilket beror på att blodet sjunker pga tyngdkraften; fläckarna fixeras efter ca 10 h.

71
Q

Hur sker “likstelhet”?

A

1-likslapp

2-stelhet i små muskler(efter 30-60 min)

3-ökar första timmarna, konstant i 12 h och sedan klingar av.

4-likslapp efter 1-2 dygn

72
Q

Hur sker “lik-kylan”?

A

kylan påverkas av yttre faktorer, men ett lik bör generellt sätt tappa 1 grad/timme.

73
Q

Varför sker en “föruttnelse”?

A

Rubbad elektrolytbalans->enzymer läcker ut->destruktion+ att kroppsbakterier bidrar till nedbrytning

74
Q

Vad bör man göra om identiteten på den döda personen är okänd?

A

identiteten kan identifieras på 2 nivåer

1-polis->rättsmedicin

2-DNA analys+tandröntgen->fastställer identiteten

75
Q

Vad ska ett “dödsbevis” innehålla?

A

intyg om identitet

tid och plats(platsfynd)

implantat som ska avlägsnas

76
Q

Vem skriver dödsbeviset, när och vart ska det skickas?

A

Skrivs av läkaren som konstaterat dödsfallet; skickas till skattemyndigheten inom 24h.

77
Q

Vad ska man göra om dödsfallet inte är en förväntat naturligt dödsfall?

A

Polisanmälan+rättsmedicin

78
Q

Vad ska man göra om dödsfallet är ett naturligt förväntat dödsfall?

A

Överväg tre saker:

känd DÖDSORSAK?->vårdande läkare bör skriva dödsorsakintyg.

känd sjukdom, men oklar DÖDSORSAK->remiss till klinisk obduktion

känd sjukdom som INTE ska leda till död->polisanmäla!

79
Q

Vem bestämmer om klinisk obduktion?

A

Vårdande läkaren föreslår

medgivande från den avlidne och närstående->om detta saknas så är det vårdande läkaren som bestämmer

80
Q

När ska man göra en polisanmälan?(samma svar som när en rättsmedicinsk obduktion är aktuell)

A

1-kan inte utesluta samband mellan dödsorsak och brått

2-misstänker fel/försummelse i sjukvården

3-döden har skett pga en yttre påverkan

ex: smittsam sjukdom

vinna upplysningar för miljö, traffik säkerhet osv.

4-okänd identitet

81
Q

Hur går en neuropatologisk undersökning till?

A

Tar ut en vävnadsbit 2.2.2 från lobus frontalis->placera i en påse märkt med fall nr->in -70 graders kyla.

82
Q

När tas vävnad för neurologisk undersökning?

A

varje onsdag

83
Q

Vilka delar av hjärnan ingår i en neuropatologisk undersökning?

A

Alla lober

GYRUS CINGULI OCH PRE-POST CENTRAL GYRUS

Hippocampus

Basala forebrain

Midbrain, pons och medulla(hela hjärnstammenI

Vermis och cerebellum

84
Q

I vilken typ av buffert fixeras cell, vävnadsprover?

A

formalin

85
Q

rätt eller fel

smittofall undersöks mikroskopisk

A

nooo

86
Q

PAS, gram, giemsa,silver, enzym; vilken typ av undersökning?

A

immunhistokemi

87
Q

Olika antikroppar; vilken typ av undersökning?

A

immunhistokemi

88
Q

DNA-extraktion , FISH m.m; vilken typ av undersökning?

A

molekylär patologi

89
Q

hematopatologi; vilken typ av undersökning?

A

flödescytometri

90
Q

amyloidproteiner m.m; vilken typ av undersökning?

A

western blott

91
Q
A

Klin II (11 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions