Nervsystemet & Hormoner

Question 1

Nervcellens delar

Answer 1

• Dendrit: mottagande utskott, bildar synaptiska klyftor med andra neuroner
• Cellkropp: Inehåller cellkärna och dendriter
• Axon: förgrening, skickar utgående signaler
• Myelinskidor (gliaceller): skyddar axoner, delar upp i noder
• Nod: mellanrupp mellan myelinskidor.
• Terminalände: Slutet på axonen, synapser bildas.

Question 2

Vad är en transmittorsubstans

Answer 2

Molekyl som kemiskt förmedlar en signal till närliggande neuroner. De korsar det presynaptiska membranet och binder till receptorer som öppnar natriumjonkanaler på det postsynaptiska membranet.

Question 3

Natrium-kaliumpump

Answer 3

Upprätthåller vilopotentialen, 3 natriumjoner ut, 2 kaliumjoner in.

Question 4

Tröskelvärde

Answer 4

-55mV

Question 5

Vilopotential

Answer 5

-70mV

Question 6

Aktionspotential

Answer 6

+35mV

Question 7

Refraktärperiod

Answer 7

Under repolarisationen, när Na+ portar är stängs och k+ portar öppnas. Inga nya nervimpulser kan komma

Question 8

Botulin

Answer 8

Nervgift, förstör dockningsprotein, synapsblåsor kan inte sammansluta med cellmembranet.

Question 9

CNS

Answer 9

Centrala nervsystemet, består av hjärna och ryggmärg. Sköter samordning & kontroll av impulser. 20% av kroppens enrgi. Multipolära celler.

Question 10

PNS

Answer 10

Perifera nervsystemet. Kopplar till CNS. Ansvar för intryck och motoriska nerver.

Question 11

Sensoriska nerver

Answer 11

Får intryck från omgivningen skickar till CNS. Cellkropp utanför axonen (typ i mitten)

Question 12

Motoriska nerver

Answer 12

Går utåt, från CNS. Skickar impulser till målorgan. Cellkropp i andra änden än axonen.

Question 13

Interneuroner

Answer 13

Varken sensoriska eller motoriska. Bearbetar, tolkar signaler. Hela CNS typ.

Question 14

Somatiska nervsystemet

Answer 14

Viljestyrt, fr CNS till målet. Signalsubstans acetylkolion.

Question 15

Autonoma nervsystemet

Answer 15

Från CNS, kopplas om på vägen. Styr t.ex. hjärtat, glatta blodkärlsmuskulatur, matspjälkning.

Question 16

Sympatiska nervsystemet

Answer 16

Indelning av autonoma, aktivt vid ansträngning och stress. Motoriska neuroner utgår från bröstkotor eller korskotorna.

Question 17

Parasympatiska nervsystemet.

Answer 17

Indelning av autonoma, aktivt vid vila. Motoriska neuroner går från hjärnstam och ländkotor.

Question 18

Storhjärna

Answer 18

2 halvor, vänster höger hemisfär. Förgrenda av bl.a hjärnbalken.
Hemisfärer har 4 lober:
Pannlober: förståndet, personligheten, problemlösning. Längst bak: motoriska centrat

Tinninglober: Tar emot, tolkar ljud, färger former. Centra för orienteringsförmåga och inlärning.

Hjässlober: Samordnar intryck från sinnen med rörelseapparat. Var vi befinner oss.

Nacklober: Tar emot synintryck, sorterar, skickar till tinning och pannlob.

Pannlob och hjässlob avgränsas av centralfåran. Hjässlobens sida: sensorisk centra, pannlobens sida: motorisk centra (skickar ut).

Question 19

Mellanhjärnan

Answer 19

Delas in i:
thalamus: sorterar inkommnade och utgående signaler, skickar vidare till storhjärnan / kroppen. Känslor & medvetandet

hypothalamus: Reglerar sexualitet, aggression, rädlsa, hunger, törst, stress, temp.

Hippocampus: inlagring minnen, lokalsinnet.

Basala ganglierna: Koordination av skelettmusklerna, hur vi upplever omvärlden. Amygdala finns här: betydelse för minnet av starka känsloupplevelser.

Luktbulben: Doftsignaler till hjärnan.

Limbiska systemet: Samlingsnmn. Kopplas till känslor och drifter och överlevnadsförmåga, uppräthålla homeostas.

Question 20

Lillhjärnan

Answer 20

2 halvor, ansluten till hjärnstamm. Ytterst: grå substans (nervcellkroppar, gliaceller), vita lagret: förgrenade axoner. Funktion: koordination muskler, korrigera läge, lagra muskelminnen.

Question 21

Hjärnstam

Answer 21

Förlängda märgen: Övergång ryggmärg till hjärnan: centra andning, blodtryck, hjärtrytm och matspjälkning.

Bryggan: Omkopplingsstation lill & storhjärnan.

Mitthjärnan: Kopplingsstation för syn- och hörselimpulser. Centra: smärta, vakenhet, sömn.

Genom hjärnstammen går retikulära formationen. Filtrerar sinnesintryck.

Question 22

Ryggmärg

Answer 22

Del av CNS. från hjärnan ner i ryggraden. Omsluts ryggkotorna.

Question 23

Hjärnhinnor

Answer 23

Hjärnan skyddas av 3.

Yttre hårda, spindelvävshinnan, inre mjuka.

Question 24

Cerebrospinalvätska.

Answer 24

Hjärnvätska, mellan yttre och spindelvävshinnan. Genom löper blodkärl. Skapar barriär mellan blod & hjärna. Sköter ämnestransport. Finns i ventriklar i hjärnan.

Question 25

Hjärnbark

Answer 25

Yttre skikt av storhjärnan (cerebrala cortex). Grå substans. Består av nervcellskroppar.

Question 26

Hjärnbalk

Answer 26

Band av nervfiber. Går genom hemisfärerna. Förbinder huvuddelen av hjärnhalvornas bakområden.

Question 27

Hemisfärer

Answer 27

Hjärnan indelad i 2. Vänstra högra. Vänster styr höger, höger styr vänster.
Vänster: tal, lagra information, matematisk förmåga, logiska tänkandet.
Högra: kreativitet, fantasi, 3d-former

Question 28

Minne

Answer 28

Spridda i hjärnan. Uppdelat i färm, form, doft, ljude etc.
Kortvarigt sensoriskt minne. sinnen registrera, glömmer sen.
Korttidsminne (arbetsminne). Hålla koll på flera saker samtidigt (t.ex. siffror).
Långtidsminne: (glömmer aldrig)
- Procedurminne: motoriska färdigheter
- Perceptuellt minne: Identifiera saker
- Semantiskt minne: fakta
- Episodminne: upplevelser

Hippocampus & hjärnbarken är viktiga för minnet.

Hippocampus har betydelse för kort -> långtidsminne.

När minnen skapas bildas synapser.

Question 29

Sömn & sömncyklar

Answer 29

Återhämtning. Reparationer & underhåll. Intryck lagras, minnesfragment permanentas / raderas. Tillväxthormon utsöndras.
5 sömncyklar / natt, 4 stadier:
1. Insomnandet.
2. Ytlig sömn. Puls & blodtryck sjunker. Hjärnans energiförbrukning minskar. Muskelspänning minskar.
3 & 4. Djup sömn. Svårväkt. Tillväxthormon produceras. Längre & längre.

Question 30

REM-sömn.

Answer 30

Efter ca 1.5h. Blodtryck , andinng ökar. Kroppstermostat stängs av. Växelvarma. Pannlober sover, övriga delar aktiva. Sinnesintryck bearbetas. Kopplingar upprättas.Sinnesintryck går baklänges och permanentas.

Question 31

Alkohol:

Answer 31

ökar dopamin, serotonin i belöningscentra. Större intag: GABA ökar (dämpande), serotoninnivån sjunker, ångest. Vita substans skadas. Minnesgrenar försvinner, signaltransport går långsammare.

Question 32

Cannabis

Answer 32

fr Hampa. THC, liknar endocannabinoider, balanserar styrkeförhållandet mellan nervsignaler. Flyttar fokus till vardagliga ting. Avslappnande.

Question 33

Opiater:

Answer 33

Morfinliknande. Heroin, metadon, kodein. Omvandlas till morfin. Lindrar smärta. Endorfiner och enkefaliner släpps. dopamin prod i belöningscentrum. Smärtlindrings och belöninsgssubstans prod upphör. beroende. anding kan upphöra.

Question 34

Hallucinogener

Answer 34

LSD, psilocybin, ecstacy. Sinnesintryck förstärks / förvrängs. Verkar på serotonin och dopamin.

Question 35

Centralstimulanta

Answer 35

Kokain, amfetamin, khat. Påverkar hela CNS. Ökad energi, medvetenhet, vakenhet. Hjärfrekvens, blodtryck ökar. Hunger försvinner. Hindrar nedbrytning av dopamin & serotonin. Förstäker nybildning. Beroende, dopaminreceptorer blir vana.

Question 36

Sköldkörtel

Answer 36

Halsen, endokrin körtel. Producerar hormon som reglerar ämnesomsättningen. Går ut i blodet.

Question 37

Binjurar

Answer 37

Sitter på njurarna. Bark & märg. Betydelse ämesomsättning & glukosjnivå i alarmsituationer. Barken reglerar saltkoncentration.

Aldosteron: binjurebarkshormon påverkar njurar, blodet tar tillbaka / avger saltjoner.

Kortisol: Binjurebarkshormonn: stresshormon, höjer höjer blodsocker, säkner immunförsvar

Adrenalin / noradrenalin: höjer muskelaktivitet, metabolism, fight or flight.

Question 38

Bukspottskörtel

Answer 38

Mellan njurarna, insulin & glukagon. Blodsockerhomeostas.

Question 39

Äggstockar

Answer 39

Könshormoner som östrogen, progesteron.

Question 40

Hypofysen

Answer 40

I hjärnan. 2 delar. Fram & baklob. Kommunicerar och reglerar kropen. Koncentraitonen av hypofyshormonet registeras av CNS, sänder frisättande eller bromsande signaler till hypofysen.

Framlob (neurohypofysen): 6 hormoner. Fortplantning, tillväxt, ämnesomsättning.

• GH: ämnesomsättning, tillväxt.
• LH: Äggstockarnas hormonproduktion upp, ägglossning hos kvinnor, testiklar testoprod upp.
• FSH, follikelstimulerande hormon, stimulerar äggstockar att göra ägg, testiklar spermier.

Baklob: förlängning av hypothalamus. Hormoner tillverkas i hypothalamus, skickas till baklob där de lgras. Utsöndrar oxytocin, stimulerar livmoderns sammandragning under förlossning, vid amning: mjölkprod.

Question 41

Homeostas insulin/glukagon

Answer 41

Bukspottskörtelsn betaceller registerar förhöjd glukokoncentration. Bukspottskörteln utsöndrar insulin. Muskelceller & fetceller tar upp mer glukos. Bromsar leverns nedbrytning av glykogen till gulkos. Om inte räcker, omvandlas glukos i cellerna till glykogen och fett, så mer glukos kan tas upp från blodet.

Om för låg, reagerar alfaceller, utsöndrar glukagon. Levern spjälkar glykogen till glukos.

Question 42

Negativ feedback

Answer 42

Förändring registerras. Hormon som motverkar förändringen utsöndras.

Question 43

Peptid och steroidhormoner.

Answer 43

Peptider, aminosyrabaserade hormoner, vattenlösliga, kan inte diffundera genom cellmembranet. Ett hormon per receptor. När hormonet når målet, skickas sekundära budbärare in ut i cellen. Kan ha stimulerande eller hämmande effekt, öka / bromsa produktion. Snabb, kortvarig effekt.

Steroider: Fettlösliga, transporteras i blodet bundna till plasmaporteiner, diffunderar genom cellmembranen. Produceras i könskörtlarna. Binder till vägvisarmolekyl, guidar till del av DNA som ska aktiveras, aktiverar enzymer. Långsam effekt, varaktig. Östrogen, progesteron, testoster, kortison

Question 44

Östrogen

Answer 44

Steroidhormon. Tillväxt, påverkar CNS, ökar serotonin, dopamin, noradrenalin, endorfiner, opioider.

Question 45

Progesteron

Answer 45

Steroidhormon. Gör så att kvinnor kan vara fertila, och gör så att en bibehålen graviditet är möjlig.

Question 46

Testosteron

Answer 46

Steroidhormon. Anabola effekter (bygger upp muskler), tävlingsinstinkt, djupare röst, sätter igång spermatogenesen. Påverkar ämnesomsättningen.

Question 47

Stress

Answer 47

Vid stress utsöndras gashormoner adrenalin och noradrenalin. Pulsen, blodtrycket & blodsockernivån höjs, blodfetter ökar, andningsvägar vidgas, ämnesomsättning ökar, matspjälkningssystem går ner på sparlåga. “Fight or flight”, bromshormoner produceras (oxytocin), återvänder till normal.

Om stress kvasrtår, motverkar kroppen det sympatiska nervsystemets signaler med att det parasympatiska systemets aktivitet höjs, överkompenserar. Via hypofysen skickas signaler till binjurar där olika kortikoider, bl.a. kortisol böjrar produceras. Tillväxthormoner, könshormoner minskar, immunförsvar försämras.

Question 48

Diabetes

Answer 48

Halten glukos är onormalt hög, skadar vävnaderna.

Diabetes typ 1

Betacellerna i bukspottkörteln bryts ner av kroppen så att inget insulin produceras. Autoimmun sukdom. Kronisk, går inte att bota men kan behandlas. Orsak: mutationer i flera gener. Miljöfaktorer & virus skan spela in.

Insulin gör att cellerna tar upp glukos från blodet, utan insulin får de ingen energi. De bryter istället ner fettor -> ketosyror bildas som är giftiga och kan döda.

Diabetes typ 2

Beta-cellerna fungerar och producerar insulin. Receptorerna på kroppcellernas membranprotein fungerar inte. Cellerna tar inte upp insulin. Gradvis symptomökning.