Landskap Och Fysisk Planering Flashcards
Hur kan man definiera landskap? Kan man bevara något som ständigt förändras? Främjar det för en hållbar livsstil?
Def. Landskap: ett av många geografiska och relationerna perspektiv för att förstå människans relation till sin omgivning, process, människor med mer eller mindre inflytande, mer eller mindre org. => samskapar världen och former
Vart finns det kraftigaste urbaniseringen idag? (kap. 22 i Cunningham & Cunningham)
Det finns två sätt för en ökning av invånare i städer:
Fler födslar än dödsfall(naturlig ökning) <= ökad mängd livsmedel, bättre sanitet, bättre sjukvård.
Förflyttelse.
Hållbarhetsutmaningar:
Push-faktorer till urbanisering
Push och pull- faktorer. Push: Ökad befolkningsmängd och brist på jobb i landsbygdsområden, söker efter jobb, bostad, mat. Ekonomiska push: dålig vinst vid producering av råvaror på grund av handelspolitik
Olika typer av konflikter(politiska, religiösa, etniska)
Pull-faktorer till urbanisering
Unga dras till livet i storstan: spänning, livskraft och ett tillfälle att träffa likasinnade
Karriärsmöjligheter
Social status
Rörlighet
Makt
Medias visande av “den attraktiva storstaden”
Socialtjänster(ex hemlösa)
Vilka hållbarhetsutmaningar förknippas med denna utveckling och vad finns för strategier för att hantera dessa? (urbanisering)
miljöhot(ekologiskt fotavtryck)
Hot mot stadens invånare(smog, buller, sanitet)
Hygieniska kriser => offentliga vatten- och avloppssystem , organiserad planering(1800-tal)
Social kris(begränsat utrymme, förtortsboende) =>rekreationsytor för arbetare, funktionsuppdelning(1900-tal)
Miljökris=> kretslopp, minska förbrukning, förtätning - funktionsinterigering, grön infrastruktur
Missbruk av resurser
Gränsöverskridande miljöproblem
Ökand biltrafik
Risker & Sårbarhet
Ojämn utveckling
Super-gentrifiering och bortträngning
Vilka är de viktigaste planerna för fysisk planering inom kommun
Avvägning mellan olika marknadsintressen - saker och ting tar plats, de “äger rum”
Enskilda och allmänna intressen
långsiktighet och irreversibla processer
Utevecklingplanering - exploatera och förändra användningen av mark och vatten
Regleringspalnering - bevara/skydd av mark och vatten
Förhindra orsaker till miljöproblem (ex miljözoner)
Mildra effekterna (ex vallar i Göta älv)
Planeringsnivåer
Fysisk planering => kommunalt planmonopol - äger frågor kring mark och vatten (översiktsplan, detaljplaner, områdesbestämmelser)
Stat- budget, lagstiftning och skatter, överklagan om bygglov
Regioner(ex. Västra Götaland) - kollektivtrafik, finansiering av infrastruktur
Kommunalt samarbete - vatten och avfallsförsörjning, avrinningsområden
Vad innebär “riskintressen” i fysisk planering?
Står i miljöbalken: "Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för vilka områden är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning" Delas upp i två kategorier; Bevarandeintressen: -Stora opåverkade områden -Ekologiskt känsliga områden -Natur- och kulturvärlden Friluftslivet Nyttjandeintressen: -Jord- skogsbruk -Rennärning -Fiske- och vattenbruk -Materialförekomster -Lägesbundna anläggningar -Totalförsvaret
Diskutera möjligheterna att stödja en hållbar utveckling av städer utifrån relationen mellan individer/aktörer och (fysiska, sociala och kulturella) strukturer
tänk
Vad innebär “urbana globala allmänningar”? Vilken typ av frågor/möjligheter väcks utifrån politisk ekologiska perspektiv av grönområden i städer?(Dahlberg & Borgström, s. 168)
= politisk ekologiska perspektiv på grönområden, fördelning och nyttor
“områden med vegetation i staden som alla har rätt till enligt lag, alternativt kan anse ha viss rätt genom hävd eller utifrån hur de ursprungligen planerades”
Perspektiv:
-“Territorialisering” och “programmering” av offentliga grönytor, dvs väljer en funktion till ett visst ställe, ska man kunna privatisera denna typen av område?(ex way out west)
-Mångfunktionalitet (kontra specialisering/funktionsuppdelning), går funktioner att kombinera?
-Miljörättvisa, hur förhåller sig tex gröna tak, tillfälliga “parkarrangemang” och pallkrageodlingar i det offentliga rummet till iden som gröna allmänningar?, distribution/fördelning(tex av naturresurser och “onyttor” som föroreningar och översvämningsrisker), människors värderingar, tillgång och användning av landskapet, synliggörande(tex kulturella, etniska grupper se ex s 489 i kursboken), delaktighet(tex i planering)
Vilken betydelse har “grön- och blåstrukturer” i städer? Ge exempel utifrån de olika typer av “narrativ”(berättelser) om grönskans värde som Dahlberg & Borgström tar upp
- Naturvetenskaliga narrativet: fokus på biologisk mångfald, rödlistning, ekosystemtjänster
- Neoliberala/ekomoderna narrativet: fokus på de tekniska innovationer, ekonomisk tillväxt
- Urban rättvisa: fokus på kritik mot privatisering av allmänningar
