Inflammation block 3: Målbeskrivning Flashcards
Adjuvant-effekten och dess biologiska bakrgrund
Mikrober är de mest effektiva aktivatorerna av antigenpresenterande celler, eftersom dessa tillhör det medfödda immunsystemet och reagerar på mikrobiella larmsignaler. Därför kommer alla antigener som förekommer på eller i mikrober att ge upphov till kraftfulla immunsvar, medan icke-mikrobiella antigener oftast bara ger svaga immunsvar. Detta är mycket ändamålsenligt (praktisk), då det inte finns någon anledning att slösa energi genom att starta kraftiga immunsvar mot proteiner i födan och inandningsluften. Förmågan hos mikrober att stimulera specifika immunsvar utnyttjas vid immunisering. Om man blandar ett antigen med mikrober eller mikrobiella komponenter, får man ett starkare immunsvar mot antigenet än vid immunisering med antigenet ensamt, eftersom mikroberna aktiverar de antigen- presenterande cellerna. En komponent som blandas med antigen för att stärka det specifika immunsvaret kallas adjuvant. Mikrober och deras komponenter bar den allra starkaste adjuvanteffekten.
Ange akutfasproteinernas ursprung, kemiska karaktersitika och deras tidsförlopp för insöndring?
- Bildas av leverceller.
- Plasmaprotein.
- CRP och SAA ökar snabbast och finns i höga nivåer inom några dygn efter infektionsstart.
Ange antikropparnas ursprung, kemiska karaktersitika och deras tidsförlopp för insöndring?
- Produceras av plasmaceller. Finns i blodplasma, vävnadsvätskor och i sekret.
- En antikroppsmolekyl består av Fab-del och Fc-del. I Fab-delen sitter specificiteten till antigen. Fc-delen är oberoende av antikroppsspecificiteten, men skiljer sig åt mellan de olika isotyperna IgM, IgC, IgA, IgD och IgE. T.ex. kan Fc-delen hos IgM och IgG binda till komplementfaktor C1.
Ange cytokinernas ursprung, kemiska karaktersitika och deras tidsförlopp för insöndring?
- Bildas huvudsakligen av immunceller. Makrofager är största producenten.
- Små proteiner
- Produktionen tar många timmar (fler än för prostaglandiner och leukotriener) och fortsätter under något dygn. Finns ej lagrade utan måste nysyntetiseras.
Ange eoisinofila granulocytens utseende och dess förekomst vid olika inflammationstillstånd?
- Eusinofila granulocyter innehåller segmenterad kärna och cytoplsaman fylld med stora röda granula som delas i 4 delar: primära, sekundära (specifika), små granula samt lipidkroppar.
- Vid IgE-medierade allergiska reaktioner och parasitinfektioner kan eosinofiler ansamlas i stora mängder i luftvägarna, mag-tarmkanalen och huden. Under sådana förhållanden får män också en ökad mängd eosinofiler i blodet, genom bildning av IL-5 som driver på benmärgens produktion av eosinofiler. I samband med överkänslighetsreaktioner mot läkemedel kan eosinofiler ansamlas i hud, lever och njurar.
Ange fria syreradikalernas ursprung, kemiska karaktersitika och deras tidsförlopp för insöndring?
- Neutrofiler, eosinofiler och makrofager.
- Innehåller oparade elektroner och är mycket reaktiva.
- Bildas inom minuter.
Ange histaminets ursprung, kemiska karaktersitika och deras tidsförlopp för insöndring?
- Mastceller och basofiler.
- Är en biogen amin.
- Finns lagrad i mastceller och utsöndras direkt (inom sekunder)
Ange koagulationsfaktorernas ursprung, kemiska karaktersitika och deras tidsförlopp för insöndring?
- Bildas i levern, av endotelceller och megakaryocyter (som producerar trombocyter, finns därmed i trombocyter).
- Plasmaprotein.
- Man kan inte säga exakta tiden då många koagulationsfaktorer finns redan producerad i blodet och aktiveras vid inflammation t.ex vWf
Ange komplementfaktorernas ursprung och kemiska karaktersitika?
- Bildas huvudsakligen i levern och cirkulerar i inaktiv form i blodplasman tills de aktiveras vid kontakt med mikroorganismer eller andra främmande ytor. Kan bildas av makrofager och andra vita blodkroppar.
- Är en grupp plasmaproteiner.
Ange leukotrinernas ursprung, kemiska karaktersitika och deras tidsförlopp för insöndring?
- (Huvudsakliga producenter)
- LTB4: Makrofager
- LTC4, LTD4, LTE4: Mastceller
- Från fettsyra i cellmembranet –> Arakidonsyra –> Leukotriner mha lipooxygenas (LO)
- Bildas inom timmar.
Ange neuropeptidernas ursprung, kemiska karaktersitika och dess effekt?
- Bildas av nervceller. Ex. på neuropeptider: substans P och VIP
- Peptider
- Kärlvidning (100 ggr mer potent än histamin)
Ange NO ursprung, kemiska karaktersitika och deras tidsförlopp för insöndring?
- T.ex. endotelceller vid stimulering av TNF och IL-1, eller av makrofag och neutrofil då de fagocyterat larmsignal.
- Kväveradikal
- Bildas inom minuter.
Ange prostaglandinernas ursprung, kemiska karaktersitika och deras tidsförlopp för insöndring?
- (Huvudsaklig producent)
- PGE2: Makrofag
- PGI2: Endotel
- PGD2: Mastcell
- Från fettsyra i cellmembranet –> Arakidonsyra –> Prostaglaniner mha cytooxygenas (COX)
- Bildas inom timmar.
- Relaxerar glatt muskulatur, vasodilatation, inducerar feber och smärta
Ange risk- / skyddsfaktorer för utveckling av allergi
Risken att utveckla allergi är mycket starkt kopplad till uppväxtmiljön. Både skydds- och riskfaktorer är starkt kopplat till hur immunsystemmets utveckling påverkas under barndomen och därmed styr dess reaktivitet mot ofarliga substanser i föda och luft under resten av livet. T.ex. barn som adopteras från fattiga till rika länder får lika hög risk att utveckla allergi som andra barn i sitt nya hemland om de adopteras före ett till två års ålder. Om de däremot adopteras i skolåldern kommer de hela livet all behålla en klarl lägre risk all utveckla allergi än personer i det nya hemlandet.
Beskriv aktivering av cytotoxiska effektorceller och deras mekanism för avdödning
CD8-positiva T-celler binder sitt specifika antigen med hjälp av sin unika T-cellsreceptor (TcR). Antigenet presenteras på MHC-I-molekyler på en APC. Om den CD8-positiva T-cellen får hjälp av en aktiverad Th-cell kan den genomgå delning, mognad och aktivering. Aktiverade cytotoxiska T-celler kan döda kroppsegna celler som uttrycker specifik peptid på MHC-I genom två olika mekanismer. Celler som uttrycker ytmolekylen Fas kan tvingas till apoptos genom att den cytotoxiska T-cellen binder till målcellen via Fas-ligand. Målcellen kan också lyseras med hjälp av poriner bildade av den cytotoxiska T-cellen. Dessa sätter sig i målcellens cellmembran där de bildar kanaler genom vilka cytoplasman läcker ut och cellen dör.
Beskriv aktivering och aggregation av trombocyter samt trombocyterns granullainnehåll
Trombocyter som bundit till vWf och till kollagen via glykoproteinreceptorer aktiveras. De ändrar sin form och man kan se taggiga utskott. Dessutom frisätts trombocyternas granulainnehåll, exempelvis TXA2, ADP, seratonin och tilväxtfaktorer som PDGF. TXA2 och ADP aktiverar närliggande trombocyter och dessutom trombocyten själv då den har receptorer för TXA2 och ADP. Detta gör att trombocyter aggregeras.
Beskriv allergiernas epidemiologi
Allergier är en produkt av den moderna västvärländska livsstillen. De allergener som den atopiska individen reagerar mot är däremot inte nya. Det är substanser vi haft i vår omgivning i tusentals år. Ingenting tyder på att ökningen av allergier skulle bero på en ökad exponering för dessa ämnen, snarare tvärtom.
Hösnuvan beskrevs första gången 1819 av läkaren John Nostock som själv led av denna nya sjukdom. Efter ett intensivt sökande efter patienter med liknande symptom noterade man fattiga och bönder inte tycks drabbas av hösnuva.
Den första beräkningen av sjukdomens utbredning i befolkningen gjordes i Schweiz 1926. Då var ungefär 1% av befolkningen drabbad. Vid mitten av 1900-talet hade ungefär 5 % av den schweiziska befolkningen hösnuva och ökningen fortsatte och fortsätter alltjämt. Intressant nog noterade man i undersökningen 1926 att de som bodde i städerna hade tio gånger mer hösnuva än de som bodde på landet (1,2% jämfört med 0,14%).
Ökningen beror inte på ökad uppmärksamhet eller bättre diagnostik - identiska undersökningar av svenska 19-åringar som mönstrar för värnplikten visar en tredubbling av astma, hösnuva och atopiskt eksem på 20 år. En liknande ökning har skett i alla andra industrialiserade västländer.
Beskriv allergiska symptom från olika organsystem
Beskriv anafylatoxinernas betydelse för inflammationsreaktion
De små fragmenten C3a, C4a och C5a som bildas i samband med komplementaktivering kallas anafylatoxiner och har starkt inflammationsframkallande verkan. Mastceller har receptorer för C3a på sin yta och bindning av C3a till dessa framkallar degranulering. Histamin kommer ut i vävnaden och ökar permeabiliteten i venoler och kapillärer, vilket leder till svullnad. Namnet anafylatoxin syftar på reaktionen anafylaxi, en reaktion karakteriserad av blodtrycksfall orsakad av histaminets kärldilaterande effekt. Komplementsystemets förmåga att aktivera mastceller spelar en avgörande roll för att öka kärlpermeabiliteten i det tidiga skedet av akut inflammation och därmed få ut plasmakomponenter med antimikrobiell effekt, inklusive komplementfaktorer, till vävnaden.
Fragmentet C5a inducerar kemotaxis av neutrofila granulocyter och monocyter genom att binda till specifika receptorer som är kopplade till cellernas rörelseapparat. Cellerna rör sig därför i riktning mot en högre koncentration av C5a. C5a aktiverar också neutrofila granulocyter pä ett kraftfullt sätt. “Chocklunga” eller ARDS (adult respiratory distress syndrome) är en komplikation till allvarliga bakteriella infektioner, framför allt scpsis . Tillståndet orsakas av att neutrofila granulocyter aktiveras och aggregeras av komplementfragmentet C5a som förekommer i cirkulationen till följd av generaliserad komplementaktivering. Klumpar av neutrofila granulocyter fastnar i lungans små kapillärer där de orsakar försämrat blodflöde och minskat gasutbyte.
Beskriv anti-histaminers verkningsmekanism och kliniska användningsområden
Antihistaminer blockerar histamin-1-receptorer mer eller mindre selektivt varför histaminets kärlvidgande och permeabilitetsökande effekter hämmas. Rodnaden, svullnaden och sekretionen i näsa och ögon avtar. Detta utnyttjas mot allergiska besvär. Antihistaminer har ingen märkbar effekt vid astma. Det är därför uppenbart att bronksammandragning och slemproduktion beror av andra mediatorer än histamin. Eftersom det finns histaminreceptorer i hjärnan kan man få trötthet som bieffekt när dessa aktiveras. Selektiva histaminiantagonister ger mindre trötthet än de äldre, oselektiva läkemedlen.
Beskriv antigenpresentation på MHC klass I
Alla kärnförsedda celler i kroppen uttrycker MHC-I. MHC-I är en membranbunden molekyl som syntetiseras i ER. Cytoplasmatiska proteiner bryts ned i proteasomer och peptiderna förs in i ER med hjälp av transportören TAP. Inne i ER kan
peptiderna binda till MHC-I. Hela komplexet förs till cellytan där det visas upp för CD8+ T-celler som kan stimuleras om de har specificitet för någon av de uppvisade peptiderna.
Beskriv antigenpresentation på MHC klass II
MHC-II är ett membranbundet protein som syntetiseras i ER hos den antigenpresenterande cellen. I ER förekommer MHC-II i komplex med membranproteinet CLIP. Ett proteinantigen som tagits upp av den antigenpresenterande cellen sönderdelas till peptider i en endosom. Denna sammansmälter med en vesikel från det endoplasmatiska retiklet. Vid det låga pH som råder i detta intracellulära rum lossnar CLIP från MHC-II som blir fri att binda peptider. Komplexet mellan peptid och MHC-II förs till cellytan där det blir “tillgängligt för CD4-positiva T-celler med specificitet för de specifika peptiderna.
Beskriv bakgrunden till leukocytos vid bakterieinfektion
Koncentrationen av neutrofila granulocyter i blodet ökar vid akut inflammation, vilket benämns leukocytos. Förhöjda nivåer av vita blodkroppar är ett klassiskt tecken på allvarlig bakteriell infektion.
De neutrofila granulocyterna utgör majoriteten av de vita blodkropparna och en ökning av deras antal avspeglar sig därför i en generell höjning av leukocytkoncentrationen. Vid kraftig stimulering av benmärgen kommer även omogna varianter av neutrofila granulocyter ut i blodet. Dessa känns igen på att kärnan inte är så tydligt uppdelad i segment som hos den mogna cellen - i stället är deras kärna “stavformad”
Beskriv begrepet “fibrinogenets degradationsprodukter”
Vid nedbrytning av fibrin bildas ett flertal fragment (ex: D-dimer och D2E-fragment) som gemensamt kallas fibrindegradationsprodukter. De har kemotaktiska och tillväxtstimulerande effekter och påverkar såväl inflammationsprocessen som läkningsfasen.
Beskriv begreppen kronisk inflammation
Kronisk inflammation beskriver vävnadens utseende. Kännetecknas av en ansamlinga av makrofager, lymfocyter och plasmaceller, samt ofta fibros, dvs en ökad mängd kollagen. Lymfocyter och monocyter rekryteras från blodbanan till vävnaden där de aktiveras och monocyterna omvandlas till makrofager.
Beskriv benmärsstimullerande cytokiners funktion
De kolonistimulerande faktorerna G-CSF, M-CSF och GM-CSF produceras av fibroblaster i benmärgen under inflytande av IL-1 och TNF från makrofager. GM-CSF kan även bildas av makrofager. T-celler producerar de kolonistimulerande faktorerna IL-3, IL-5 och IL-6 (den senare produceras även av makrofager)
Effekten av benmärgsstimulerande cytokiner. IL-3 stimulerar produktion av alla typer av celler i benmärgen, medan IL-7 selektivt stimulerar bildning av lymfocyter, IL-5 eosinofila granulocyter och IL-6 trombocyter. Basofiler tycks kunna mogna ut i närvaro av enbart IL-3. GM-CSF stimulerar bildningen av neutrofila granulocyter och monocyter, medan G-CSF och M-CSF är selektiva mognadsfaktorer för neutrofila granulocyter, respektive monocyter
Beskriv betydelsen av den klassiska vägen för opsonisering av kapslade bakterier
Kapslade bakterier motstår komplementattack via lektinvägen och den alternativa vägen. Men om specifika antikroppar bildas mot kapselpolysackarid, kan dessa antikroppar aktivera komplement via den klassiska vägen. Genom bildning av den klassiska vägens C3-konvertas, C4b2a, kan C3 klyvas och bakterien täckas av C3b-fragment. Därmed kan den fagocyteras av makrofager och neutrofila granulocyter som har receptorer för C3b på sin yta.
Beskriv C-lektinreceptorer
C-lektinreceptorer (BDCA-2) känner igen specifika sockerstrukturer som finns hos mikroorganismer men normalt saknas på våra egna celler eller plasmaproteiner. När våra egna glykoproteiner åldras kan deras sockerstruktur emellertid förändras så att de känns igen av C-lektinreceptorer och fagocyteras av makrofager. Hos diabetiker med dålig blodsockerkontroll fastnar glukosmolekyler spontant på plasmaproteiner, kallas också för AGE. Dessa blir igenkända av C-lektinreceptorer och tas upp, endocyteras.
Beskriv cellmembranets förändring vid apoptos.
Fosfatidylserin och annexin signalerar att cellen är död. Hos levande celler befinner sig fosfatidylserin och fosfatidyletanolamin i det inre skiktet av plasmamembranet och fosfatidylkolin och sfingomyelin i det yttre skiktet Denna uppdelning är resultatet av en aktiv, energikrävande process som inte kan upprätthållas när cellen dör. Därvid uppstår öar av den negativt laddade fosfolipiden fosfatidylserin i cellmembranet och signalerar till bland annat makrofager att cellen är död och ska tas omhand. Proteinet annexin som normalt sitter förankrat i aktinfilament inne i cellen lossnar också och följer med när fosfolipiderna byter plats. Döda celler exponerar alltså annexin på sin yta.
Beskriv CRP:s funktion och insöndringsmönster i samband med olika inflammationsmönster
Man upptäckte CRP inte bara hos patienter med pneumokockinfektion utan även vid många andra allvarliga bakteriella infektionssjukdomar. Däremot kunde man inte uppmäta några förhöjda halter hos patienter med mässling, malaria och vattkoppor. CRP också förekommer vid andra inflammationstillstånd, t.ex. ledgångsreumatism och cancer.
CRP ökar, tillsammans med SAA, mest och snabbast av akutfasproteinerna vid inflammation. Dess nivåer kan öka tusenfalt inom ett par dygn
Funktion: Binder till fosforylkolin, en komponent i grampositiva bakteriers (tex pneumokockers) kapsel. Kan också binda till nukleinsyror, histoner, lipoproteiner och annat på bakterieytor.. CRP binder och aktiverar komplementfaktor C1 och initierar därmed komplementaktivering via den klassiska vägen.
Mikrober och annat material från skadade celler som brundit till sig CRP täcks därmed med komplementfragment -> opsonisering.
CRP är lägre än 5mg/l hos frisk indivd. Vid virusinfektion upp till 40, vid bakteriell infektion mellan 50-400. Vid kronsik inflammation och autoimmunitet mellan 10-100. Vid cancer 2-100.
Beskriv cytokinernas kemiska natur
Cytokinerna är små proteiner som fugerar som budbärarmolekyler mellan celler, företredesvis inom det inflammatoriska systemet och immunsystem.
Beskriv de olika IgG-subklassernas förmåga att aktivera komplement
IgG förekommer i fyra olika subklasser hos människan: IgG1, IgG2, IgG3 och IgG4. IgG1 och IgG3 är effektiva komplementaktiverare, genom att binda C1q, medan IgG2 är mindre effektivt och IgG4 inte alls aktiverar komplement
Beskriv dem fem antikroppsklasserna
Fab-delen har specificitet.
Fc-delen avgör antikroppsklass (kom ihåg “D-GAME”):
IgM: Är en pentamer. Kan aktivera komplementsystemet genom att binda till komplementfaktor C1 (klassiska vägen).
IgG: Kan aktivera komplementsystemet genom att binda till komplementfaktor C1 (klassiska vägen). Binder till Fc-gamma-receptorer på neutrofiler och makrofager -> opsonisering.
IgA: Aktiverar ej komplement, utan motverkar komplementaktivering om det tillsätts till en bakterie som är täckt av IgM eller IgG därmed hämmar inflammatoriska effekter. IgA produceras av plasmaceller i lamina propria och exporteras sedan till mucosan
- IgA som finns på mucosan kan binda till patogen och neutralisera den
- IgA som finns i Lamina propria kan binda till patogen / antigen i lamina propria och exportera den till mucosan
- IgA kan binda till patogen inne i cellen och neutralisera den
IgD: Förekommer i membranbunden form hos många B-celler. Produceras i fri form av plasmaceller. I stort sett okänd funktion.
IgE: Binder till mastceller och basofiler via Fc-epsilon-receptor som är ansvarig för allergiska reaktioner.
Beskriv den alternativa vägens funktion
Komplementsystemet innehåller ett inneboende förstärkningssystem, som kallas den alternativa vägen, och som är mycket viktigt för komplementsystemets viktigaste funktion – att underlätta fagocytos.
Bildning av den alternativa vägens C3-konvertas sker på följande sätt: C3b som bundit in till bakterieytan kan binda faktor B. När faktor B är bunden till C3b kan fragmentet Ba klyvas loss med hjälp av faktor D. Den större delen av faktor B, fragmentet Bb, förblir bundet till C3b och bildar ett komplex med enzymaktivitet: C3-konvertas som klyver faktor C3 i fragmenten C3b och C3a, där C3b fastnas på bakterieytan.
Den alternativa vägens C3 konvertas kan klyva hundratals C3-molekyler på några sekunder. Inom några sekunder täcks därför en bakterieyta av tusentals C3b-fragment vilket leder till blixtlåsprincipen, dvs fagocytos som sker genom att en allt större del av makrofagens yta interagerar med bakterien genom bindning mellan C3b och C3b receptor. Härigenom kommer bakterien efter ett tag att befinna sig inne i en blåsa i makrofagen, enfagosom En bakterie som bara har något enstaka C3b-fragment på sin yta kommer inte att inneslutas på detta sätt
Beskriv den immunologiska mekanismen bakom vävnadsskada vid celiaki
Kort förklaring: Det finns IgG och IgA antikroppar mot gluten och transaminas enzym bundet till gluten, dvs mot transglutaminas-gluten komplex (TG).
Lång förklaring: Gluten innehåller peptider som
är svåra att bryta ned på grund av sitt stora innehåll av prolin. Peptider på cirka 50 aminosyror blir kvar i tarmen och tas upp intakta. Aminosyran glutamin som ingår i dessa peptider kommer att deamideras till glutaminsyra av vävnadsenzymet transglutaminas. Därmed blir peptiden negativt laddad och är lämplig att presenteras av HLA-DQ2 eller HLA-DQ8 (som finns i hos celiaki individer) som har en positiv laddning i den peptidbindande gropen. Peptiden presenteras för glutenspecifika CD4-positiva T-celler som delar sig, mognar och aktiveras till gammainterferonproducerande hjälpar-T-celler. Dessa kan både hjälpa makrofagen att bli mer aggressiv, och B-celler att mogna till antikroppsproducerande plasmaceller.
Beskriv den klassiska vägen: IgG och IgM som aktivatorer av C1, basen för IgM:s överlägsna förmåga att aktivera komplement.
Både IgM och IgG har bindningsställen för C1q i sina Fc-delar. Flera C1q-armar kan binda till IgM-molekylen som består av fem subenheter, varvid enzymerna C1r och C1s aktiveras. För att IgG ska aktivera C1 måste två IgG-molekyler sitta på lagom avstånd från varandra och samtidigt binda två armar av en C1-molekyl. IgM är därför mycket effektivare än IgG på att aktivera komplement.
Beskriv den kroniska inflammationens vävnadsutseende
Den inflammerade vävnaden domineras av lymfocyter och makrofager. Det finns inslag av plasmaceller samt ökad mängd bindväv (fibros) och ibland finns det granulom också.
Beskriv disseminerad intravasal koagulation: etiologi och patogenes.
Etiologi: Komplekation till sepsis
Patogenes: DIC förekommer genom att små membranfragment innehållande såväl prokoagulant aktivitet som vävnadsfaktor knoppas av från trombocyter eller monocyter i blodet och utgör cirkulerande härdar som kan aktivera koagulationssystemet. Detta leder till såväl bildning av en mängd små blodproppar (tromber) som okontrollerade blödningar sekundärt till konsumtion av trombocyter och koagulationsfaktorer.
Beskriv elektrofores av plasmaproteiner
Proteinerna i blodplasma kan analyseras med elektrofores. Proteinerna får vandra i ett elektriskt fält och kommer att vandra olika långt beroende på laddning, storlek och form. Efter färgning kan olika proteingrupper identifieras och deras mängd grovt uppskattas. Vid en kraftig inflammatorisk reaktion och därmed akutfasreaktion kan man med blotta ögat se ett förändrat mönster med en minskning av albuminkoncentrationen och en ökning av vissa akulfasproteiner. Idag används allt oftare kapillärektrofores. Proteinmönstret visas då som en kurva där koncentrationen av de enskilda proteinerna kan avläsas
Beskriv faktor C3 och dess klyvningsprodukter
En central funktion hos komplementsystemet är att klyva faktor C3 i två fragment: C3a och C3b, där fragmentet C3b opsoniserar bakterier.
Det finns tre vägar att uppnå detta: lektinvägen, den klassiska vägen och den alternativa vägen. Lektinvägen aktiveras av mannosbildande lektin, MBL, som binder till kolhydratstrukturer på målcellen och klyver faktorerna C4 och C2. Den klassiska vägen aktiveras av antikroppar som bundit till en målcell eller till mikroorganismer, till exempel bakterier. Antikropparna aktiverar komplementfaktorn C1, som i sin tur aktiverar C4 och C2. Den alternativa vägen är ett förstärkningssteg, som genererar mer C3b när denna klyvningsprodukt bildats. Den består av C3 självt, samt faktorerna D, B och properdin. Aktivering av faktorerna C5-9 kan orsaka upplösning (lys) av bakterien. Fragmenten C3a, C4a och C5a kallas anafylatoxiner och bidrar till inflammationsprocessen genom aktivering av mastceller och neutrofila granulocyter.
Beskriv fibrinets stabilisering via faktor XIIIa?
Fibrin kedjorna stabiliseras av faktor XIIla som korsbinder närliggande D-domäner genom att koppla ihop deras gamma-kedjor. Fibrinet grenar sig, kan omsluta trombocyter och bilda en organiserad tromb
Beskriv funktionen hos matrix metaloproteinaser
Metalloproteinaser kan utsöndras av flera celltyper inklusive fibroblaster, endotelceller och makrofager.
Matrixmetalloproteinaserna benämns MMP-1 till MMP-29 men har också beteckningar som avspeglar deras funktion. Kollagenaser och gelatinaser sönderdelar framför allt olika typer av kollagen medan stromelysiner (av stroma, ett annat ord för matrix) bryter ned proteoglykaner, laminin, fibronektin och även kollagen. Membranbundna matrixmetalloproteinaser, MT-MMP (membrane-type matrix metalloproteinase) sitter fast i cellers membran. Med hjälp av dessa enzymer kan cellerna tugga sig fram genom vävnadens matrix.
När matrix bryts ned påverkas cellers tillväxt, differentiering och funktion. Särskilt MMP-2, MMP 10 och MMP-11, som spjälkar fibronektin, bryter cellernas förankring till vävnaden. Tillväxtfaktorer som suttit bundna till matrixproteiner frigörs när matrix bryts ned.
Beskriv funktionen hos tillväxtfaktorerna FGF, VEGF och TGF-beta i den normala vävnadens omsättning
Såväl VEGF som FGF ligger bundna till heparansulfat i proteoglykaner samt TGF-beta är bundet till glykoproteinet dekorin. Vid vävnadsskada bryter metalloproteinaser ned matrix och tillväxtfaktorer frigörs De kan därmed fungera lokalt i det skadade området. Varje tllväxtfaktor har sitt specifik funktion:
- FGF (Fibroblast growth faktor): Produceras av makrofager, trombocyter, mastceller, fibroblaster och endotelceller. Stimulerar endotelceller till kärlbildning, stimulerar fibroblasternas kemotaxis, proliferation och matrix- syntes
- VEGF (vascular endothelial cell growth factor): Produceras av fibroblaster, mskrofager och glattmuskelceller. Stimulerar endotelceller till kärlbildning, i princip specifik för endotelceller.
- TGF-beta (transforming growth factor beta): Produceras av makrofager, trombocyter, mastceller, fibroblaster och glattmuskelceller. Inhiberar proliferation av makrofager och keratinocyter; kemotaktisk (dvs nämnda celler har receptor för TGF-beta) för makrofager, trombocyter, granulocyter och glattmuskelceller; stimulerar matrixbildning, framför allt kollagensyntes; stimulerar bildning av TIMP (tissue inhibitors of metalloproteinases) och hämmar metalloproteinasernas aktivering.
Beskriv grammfärgning
Vid gramfärgning färgas bakterier med kristallviolett och fixeras därefter med kaliumjodid Stora proteinkomplex bildas inne i cytoplasman och färgas blå. Vid avfärgning med alkohol läcker dessa komplex ut genom den tunna cellväggen hos gramnegativa bakterier, medan den tjocka och täta cellväggen hos gram positiva bakterier håller kvar de färgade komplexen. Kontrastfärgning med eosin ger de gramnegativa bakterierna röd färg, medan de grampositiva bakterierna förblir mörkblå
Beskriv granulationsvävnadens uppbygnad och dess makro- och mikroskopiska utseende
Nästa steg i läkningen är att ell provisoriskt läkningsvävnad (granulationsvävnad) byggs upp av såväl invandrade som nybildade fibroblaster. De delar sig under inflytande av tillväxtfaktorer och börjar bilda typ Ill-kollagen, fibronektin, hyaluronsyra och flera andra matrixproteiner. Typ Ill-kollagen är en embryonal kollagenvariant som även fungerar som läkningskollagen. Granulationsvävnaden saknar nerver och därmed känsel men är väl blodförsörjd.
Makroskopisk i vävnaden ses centralt en granulationsvavnad med luckert matrix och rikligt med fibroblaster och blodkärl (svart pil), i kanten på snittet ses mogen vävnad med tätare extracellulärmatrix och få celler (rod pil).
Mikroskopisk ser man omvandling av fibroblaster till myofibroblaster, en form av inflmammatorisk aktiverade fibrobalster. De innehåller rikligt med kontraktila element, framför allt glattmuskel-alfa-aktin och kan därför dra ihop sig, precis som glattmuskelceller. Myofibroblasterna ökar i antal den första veckan av läkning och drar successivt ihop granulationsvävnaden. Differentieringen till myofibroblaster stimuleras av en fibronektinvariant kallad ED-A-fibronektin, av TGF-beta och av dragkrafter i vävnaden.
Beskriv granuloms struktur och ange exempel på agens som orsakar denna reaktiolnstyp
Granulom bildas vid vissa former av kronisk inflammation. Monocyter omvandlas till makrofager och senare, under inflytande av den lokala inflammationsmiljön, till epitelliknande celler, kallade epiteloidceller. Makrofager kan också slå sig samman till jätteceller med många kärnor. Kring epiteloidceller och jätteceller ses lymfo- cyter och ibland plasmaceller. Fibros är vanlig runt granulom.
Granulom förekommer vid vissa specifika tillstånd. Hit hör mykobakterieinfektionerna tuberkulos och lepra (orsakas från mycobakterium leprae) och den inflammatoriska tarmsjukdomen Crohns sjukdom. Granulombildning är också vanlig vid reaktioner mot främmande kroppar, söm suturmalerial(kirurgisk: stygn), stendamm och träflisor som kommit in i vävnaden
Beskriv Haptoglobin som akutfasprotein
Binder och oskadliggör hem-grupper, den aktiva gruppen i hemoglobin som frigörs från skadade erytrocyter. Därmed minskar den oxidativa aktiviteten som kan orsakas av hem-gruppen. Tillhör typ 1-gruppen som endast aktiveras av IL.6.
Beskriv IgE medierad allergisk reaktion av den sena fasen med dess mediatorer och celler
Även om den snabba överkänslighetsreaktionen uppträder snabbt betyder det inte att den går över snabbt. Tvärtom ökar svullnaden under många timmar och celler rekryteras till vävnaden under flera dygn efter att mastcellen aktiverats. Dessa sena reaktioner medieras av leukotriener, som bildas av den aktiverade mastcellen, och cytokiner från vävnadens mastceller, T-celler och makrofager.
När mastcellen stimulerats, exempelvis genom korsbindning av två IgE-antikroppar och därmed två Fce-receptorer, går en signal in i mastcellen som leder till mobilisering av fosfolipas A2 (PLA2). Detta enzym dockar in till membraner och klipper loss arakidonsyra som omvandlas till PGD2 mha cyklooxygenas (COX) samt till leukotriner (LTC4 LTD4 och LTE4) mha lipooxygenas (LO). Mastcellens leukotriener LTC4, LTD4 och LTE4 drar samman glattmuskelceller runt bronker och stimulerar slemproduktion Det blir svårt att pressa ut luften - det viktigaste astmasymtomet
Beskriv IgE medierad allergisk reaktion av den snabba fasen med dess mediatorer och celler
Den snabba fasen sker via degranulering av mastcell genom bindning av allergen till mastcellbundet IgE. När allergikern utsätts för det allergen hon eller han är överkänslig mot tas små mängder allergen upp i kroppen i intakt form. Via blodcirkulationen når mycket små mängder intakt allergen de IgE-antikroppar som sitter bundna till mastcellens Fce-receptorer. Om ett allergen binder till två IgE-antikroppar länkas Fce-receptorerna samman och en signal går in i mastcellen som omedelbart degranuleras, det vill säga stöter ut sina granula
Om den snabba överkänslighetsreaktionen uppstår i hudens ytligaste lager kallas det för nässelutslag. Vid nässelutslag får amn en central blåsa som omges av en inflammerad rodnad. Blåsan orsakas av utträde av vätska från små kärl under inverkan av histamin. Den omgivande rodnaden orsakas av att substans P som frisätts vid nervändarna orsakar dilatation av blodkärl. Smärta förmedlas via C-fibrer till centrala nervsystemet. Samtidigt som signalen förs in via nerven sprids den ut till alla grenar av nervfibern.
Beskriv IL-1:s och TNF:s funktioner vid neutrofilrekrytering till vävnaden
- IL-1 och TNF som bildas i ett lokalt inflammationsfokus förs med blodet till benmärgen där fibroblaster påverkas att bilda tillväxtfaktorerna GM-CSF och G-CSF. G-CSF selektivt gynnar mognaden av neutrofila granulocyter
- E-selektin syntetiseras som svar på IL-1 och TNF från makrofager
- IL-1 och TNF från makrofager som aktiverats av larmsignaler inducerar syntes och uttryck av adhesionsmolekylen ICAM-1 på endotelcellensyta som binder till den neutrofila granulocytens Beta2-integriner
Beskriv IL-1:s och TNF:s lokala och systematiska effekter
Lokala effekter:
- Ökar blodflödet och ger ödem genom att stimulera endotelceller till att producera NO och prostaglandiner.
- Ger infiltration av neutrofiler genom att stimulera endotel till uttryck av E-selektin (binder löst till kolhydrat på neutrofil) och ICAM (binder till integrin på neutrofil).
- Initierar koagulation
- Ger nekros vid höga doser
Systemiska effekter:
- Inducerar feber, frossa, muskelvärk, trötthet och dåsighet.
- Inducerar bildning av vissa akutfasproteiner.
- Inducerar produktion av ACTH i hypofysen -> Produktion av kortisol i binjuren.
- Inducerar syntes av kolonistimulerande faktorer (G-, GM-CSF) hos benmärgsceller.
- Ställer om socker- och fettmetabolismen
- Ger organsvikt och cirkulatorisk chock vid höga doser.
Beskriv IL-5 och eosinofili vid allergi?
Om IL-5 bildas i tillräckligt hög mängd i det lokala allergifokuset, kommer detta cytokin ut i blodet. IL-5 stimulerar produktion av eosinofila granulocyter i benmärgen. IL-5 som bildas av aktiverade T-celler och mastceller vid den snabba överkänslighetsreaktionen förs med blodet till benmärgen där det selektivt gynnar utmognaden av eosinofila granulocyter. Hos en person med stark allergisk reaktion (t.ex. astmatiker) kan IL-5 uppmätas i blodet. Vid kraftiga allergiska reaktioner får man därför en ökad mängd eosinofiler i “blodet, så kallad eosinofili.
Beskriv immunologisk minne
Då antigenet eliminerats upphör stimuleringen av de lymfocyter som har specificitet för antigenet i fråga. De flesta av dessa dör genom apoptos, men ett mindre antal omvandlas till så kallade minnesceller. Dessa finns kvar i kroppen och nästa gång samma antigen kommer in i kroppen uppkommer ett sekundärt immunsvar. Sekundär svaret är mycket snabbare, starkare och effektivare än primärsvaret. Det beror dels på att det nu finns betydligt fler lymfocyter med specificitet för antigenet i fråga, men också på att minnescellerna aktiveras snabbare är naiva lymfocyter.
Produktionen av antikroppar hålls vid liv under mycket lång tid efter en infektion eller vaccination. Man vet idag inte om det beror på att vissa plasmaceller är särskilt långlivade, eller om antigenet kan ligga kvar i åratal, exempelvis inne i lymfknutorna. När man ånyo träffar på samma smittämne finns det färdigbildade antikroppar i blodet och på slemhinnorna, och det finns minnesceller som snabbt kan reagera på antigenet och aktiveras. Smittämnet elimineras innan det hunnit orsaka infektion.
Beskriv inflammationens effekt på sockeromsättning
Leukocyter och erytrocyter kan inte generera tillräckligt med energi från fett, utan kräver glykos, eftersom de har få/inga mitokondreier. Vid inflammation ökar behovet av glukos eftersom leukocyter aktiveras.
Vid inflammation stimuleras nedbrytningen av proteiner i muskler och frigjorda aminosyror omvandlas till glukos av levern genom glukoneogenesen. Även laktat (mjölksyra) från celler med anaerob metabolism och glycerol som bildas vid nedbrytning av triglycerider i fettväven kan omvandlas till glukos genom denna syntesväg. Vid inflammation är dock fettnedbrytningen snarare minskad än ökad. Kortisol, glukagon och adrenalin/noradrenalin stimulerar alla nedbrytning av glykogen, upplagringsformen av glukos, med ökad frisättning av glukos som följd. Till detta kommer att TNF inducera ett tillstånd av insulinresistens i kroppens olika vävnader, såsom skelettmuskulatur och fettväv.
Beskriv inflammationseffekt på fettomsättning
Vid inflammatoriska tillstånd ändras kroppens lipidomsättning så att:
- Koncentrationen av triglycerider i blodet ökar då VLDL partiklar ökar: Vid mycket kraftig inflammation, t.ex. sepsis, kan lipoproteinlipas (hydroliserar (vattenmolekyl bryter ner) triglycerider i VLDL) hämmas av TNF och man utvecklar “intralipidintolerans”, alltså oförmåga att ta upp lipidemulsioner (lipidblandning) som ges med dropp. En annan möjlig förklaring till den ökade mängden VLDL-partiklar kan vara att dessa inte kan bli av med sina triglycerider till HDL-partiklarna. Produktionen av enzymet CETP (kolesterolestertransferprotein) sjunker vid inflammation och utbytet av kolesterol och triglycerider försvåras därmed.
- Koncentrationen av HDL-partiklar i blodet minskar: en rimlig förklaring kan vara att de konsumeras (förbrukas) för kortisolproduktion i binjuren vid inflammation.
- HDL-partiklarnas sammansättning ändras: Syntesen av apoA1 minskar i levern medan syntesen av SSA ökar. Detta leder till att SSA byter plats med apoA1 på HDL-lipoproteinerna.
Beskriv interaktionen mellan CD4-positiv T-lymfocyt och makrofag samt IL-12 effekt.
Makrofagen och CD4+ T-celler är huvudaktörerna i den fördröjda överkänslighetsreaktionen. En makrofag som fagocyterat bakterier visar upp peptider från dessa på MHC-II-molekyler. Samtidigt producerar den IL-12. T-celler med specificitet för peptiden i fråga binder till peptiden och stimuleras då av IL-12 från makrofagen. T-cellen bildar gammainterferon som aktiverar makrofagen. Även NK-celler kan bilda IFN-gamma om de stimuleras med IL-12.
Beskriv kemokiners funktion
Kemokiner utövar sin effekt genom att binda till en 7-transmembranreceptor som är kopplad till G-protein och därmed till cellens skelett och rörelseapparat. Celler som aktiveras av kemokiner rör sig mot högre koncentrationer av kemokinet.
Beskriv komplementkaskadens komponenter
Komplementsystemet består av en rad cirkulerande plasmaproteiner som genom en samlad attack kan eliminera bakterier genom två huvudmekanismer: underlättande av fagocytos (opsonisering), samt lys (upplösning) av bakterien. Komplementfaktorerna betecknas med nummer (C1-C9) eller bokstäver (D, B, P = properdin)
Komplementsystemet innefattar också en rad membranbundna receptorer för komplementfaktorer och molekyler som skyddar våra egna celler från komplementattack.
Beskriv kontaktallergi: sensibiliserings- och symptomfas
Kontaktallergi är en T-ceilsförmedlad allergisk reaktion som oftast uppträder i huden i form av röda, hårda, kliande utslag. Allergener som orsakar kontaktallergi är organiska eller oorganiska molekyler, som passerar igenom hudbarriären på grund av sin fettlöslighet eller ringa storlek. Hit hör nickel och krom, samt substanser i kosmetika, hårvårdsprodukter, mediciner, gum- miblandningar mm.
- Sensibiliseringsfas: Om nickel kommer in i skadad, inflammerad vävnad finns stor risk för sensibilisering. Antigenpresenterande celler fångar upp nickel och aktiveras samtidigt av de inflammatoriska förhållandena i vävnaden. De bär med sig nickel till lymfknutan där det presenteras för naiva T-celler som anländer från blodet. Celler med specificitet stannar i lymfknutan, mognar och expanderar till en klon. Vissa av dessa blir kvar som minnesceller. Individen är nu sensibiliserad för nickel
- Symtomfas: Hos en sensibiliserad individ finns minnes-T-celler mot nickel. När nickel kommer genom huden kommer det att presenteras av makrofager och andra antigenpresenterande celler i under huden. Minnesceller patrullerar genom vävnaden. Om nickel presenteras kommer nickelspecifika minnes-T-celler att stanna, aktiveras och i sin tur aktivera makrofagen. Aktiverade T-celler och makrofager producerar kemokiner som lockar till sig lymfocyter och monocyter från blodet. En fördröjd överkänslighetsreaktion uppstår => kontaktallergi
Beskriv kortisolets effekter på metabolism och vattenbalans, samt dess biverkningar
- Kortisolets effekt på metabolism: Kortisol mobiliserar glukos till blodbanan. Insulinbildningen hämmas i bukspottkörteln (pankreas) och kroppens celler blir mindre mottagliga föi insulin. Flera gener uppregleras i levern som därmed bildar glukos från aminosyror. Detta leder till hyperglykemi
- Kortisolets effekt på vattenbalans: Extracellularvolymen ökar genom att transkriptionsfaktorn alfa-ENaC ökar sin aktivitet och bildar natfiumtransportorer som sparar natrium. Detta leder till att man samlar på sig vätska vilket okar blodtrycket. Hjärtmuskulaturens slagkraft okar. Motståndet i arteriolerna okar => hypertension.
Beskriv kortisolets effekter vid inflammation
Såväl kroppseget kortisol som syntetiska glukokortikoider är mycket effektivt inflammationsdämpande. Produktionen av inflammatoriska cytokiner och kemokiner, exempelvis IL-1, TNF, IL-8, RANTES, eotaxin och MIP-1, minskar kraftigt. Därmed kan en inflammationsbetingad ökning av syntesen av prostaglandiner, leukotriener och tromboxaner hämmas.
Kortisolbehandling har däremot ingen effekt på den normala produktionen av dessa melaboliter, som medieras av enzymet COX-1. Feberreaktionen upphör då IL-1-nivåerna sjunker.
Patienter som behandlas med glukokortikoider visar en skenbar ökning av antalet leukocyter i blodet, ffa av neutrofila granulocyter. Detta beror på att leukocyterna slutar att interagera med endotelcellerna, vars adhesionsmolekyler nedreglerats. Det verkliga leukocytantalet ökar dock inte.
Beskriv kortisolets verkningsmekanism vid inflammation?
Den viktigaste mekanismen för kortisoleffekten är att hämma bildningen av proinflammatoriska proteiner som induceras av transkriptionsfaktorerna NF-kB och AP-1. NF-kB inducerar avläsningen av proinflammatoriska gener genom att binda till DNA och till ett basalt transkriptionskomplex som innehåller RNA-polymeras. Komplexet bestående av kortisol och dess receptor binder till dessa transkriptionsfaktorer och hindrar dem från att initiera avläsningen av DNA. Därmed hämmas bildningen av en mängd cytokiner, kemokiner, adhesionsmolekyler, enzymer, receptorer och andra proteiner, exempelvis TNF, IL-1, IL-6, IL-8, iNOS och COX-2
Kortisolreceptorn hämmar dessutom acetylering av histoner vilket är nödvändigt för avläsning av DNA. Kortisol bundet till sin glukokortikoidreceptor motverkar acetyleringen av histoner och gynnar i stället inbindningen av enzymet histondeacetylas (HDAC) som deacetylerar histonerna och gör att de binder hårdare till DNA. Därmed förhindras avläsning av genen
Beskriv kärlbäddens reaktioner vid snabb överkänslighetsreaktioner
När en mastcell degranuleras kommer histamin ut i vävnaden och binder till specifika receptorer på endotelcellerna. Dessa drar sig samman så att det uppstår mellanrum mellan cellerna, där blodplasma kan strömma ut i vävnaden. Endotelcellerna producerar också NO under inverkan av histamin. NO släppar av glattmuskelcellerna som omger blodkärlet, vilket leder till dilatation av kärlväggen (kapilärer och venoler) och ett långsammare och mer turbulent blodflöde.
Beskriv lektinvägen: MBL:s struktur och aktivering
Komplementfaktorn MBL (mannosbindande lektin) som cirkulerar i blodplasman känner igen och binder till specifika sockerstrukturer, framför allt N-acetyl-glukosamin (NAG) som är en huvudkomponent i bakteriecellväggens peptidoglykan, och mannos som finns i stor mängd i jästsvamparnas ytskikt. MBL har därmed förmåga att binda till ett brett urval av olika mikroorganismer, inklusive många bakterier, virus och jästsvampar. Sockren galaktos och sialinsyra, som är vanliga på våra kroppsegna glykoproteiner, binds däremot inte av MBL.
MBL binder även till kroppsegna substanser såsom DNA och RNA, fosfolipider och nekrotiska och apoptotiska celler. En kraftig vävnadsskada uppkommer när en vävnad först drabbas av syre- och näringsbrist, som vid hjärtinfarkt eller stroke, och cirkulationen sedan återupprättas.
MBL cirkulerar i plasma bundet till MASP (MBL-associerat serinproteas) i inaktivform. När MBL binder till kolhydrater på bakteriens yta, omvandlas serinproteaset till ett aktivt enzym som klyver C4 till C4a och C4b, respektive C2 till C2a och C2b. C4b binder in till bakteriecellväggen och bildar ett komplex med C2a som har enzymaktivitet: C3-konvertas.
Beskriv leukotrinhämmares verkningsmekanism och kliniska användningsområdet
Leukotrienantagonister är en relativt ny grupp av läkemedel som hämmar funktionen av leukotriener genom att blockera specifika leukotrienreceptorer. Därmed hämmas leukotrienenutlöst bronksammandragning och slembildning vid astma.
Beskriv lipotekoinsyra
Lipoteikoinsyra (fungerar som larmsignal) består av kedjor av glycerolmolekyler länkade via fosfatgrupper. Kedjorna är bundna till en glykolipid som kan sitta förankrad i cellmembranet eller i peptidoglykanlagret. Lipoteikoinsyra utsöndras också av växande bakterier. Även om lipoteikoinsyran kan ha samma kemiska sammansättning i sin kedja som teikoinsyran, är den spegelvänd och binder alltså inte till samma receptorer
Beskriv LPS struktur?
LPS i de gramnegativa bakteriernas yttre membran består av tre delar: lipid A, kärna, och O-antigen. Lipid A sitter bundet i det yttre membranet och består även disackarid av glukosamin länkad via fosfatgrupper och försedd med fettsyror som sitter i membranet. Till disackariden ar en kärna bestående av konserverade sockerstrukturer bunden Till denna länkas repeterande enheter av tre sockermolekyler, med eller utan sidokedjor. LPS är den mest inflammationsframkallande molekylen som finns och den inflammationsframkallande förmågan sitter i lipid A-delen. Medan lipid A-delen är starkt konserverad varierar kärnan mellan bakteriesläkter och O-antigenet varierar mellan enskilda stammar inom en art. Vid infektion bildas oftast antikroppar mot denna variabla (växlnade) del av LPS-molekylen.
Beskriv mastcellers loaklisation, granulainnehåll och receptorer?
- Mastceller finns i många vävnader, men framför allt i luftvägarna och tarmväggen. Mastceller ligger ofta strategiskt placerade runt blodkärl och spelar en viktig roll i kärlens reaktioner vid inflammation
- Mastceller har färdiga granulla som innehåller histamn. Mastcellerna producerar också prostaglandiner och leukotriener och kan bilda en rad cytokiner.
- Mastcellen har receptorer för IgE-antikroppar, komplementfragment och transmittorsubstanser på sin yta och kan därför aktiveras av flera olika typer av stimuli
Beskriv mekanismerna för vävnadsskada och fibrosutveckling
- Metalloproteinaser bildas i ökad mängd i ett kroniskt inflammationsfokus. De måste först aktiveras av exempelvis NO och plasmin. Därefter bryter de ned matrixproteiner som kollagen, fibronektin och proteoglykaner. TIMP (tissue inhibitors of metalloproteinases), som bildas av fibroblaster och makrofager, hämmar aktiveringen av metalloproteinaser.
- Fibrosen ses som en läkningsreaktion som svar på nedbrytningen av endogen vävnad. Fibroblaster producerar mycket kollagen som gör att det bildas fibros, bindväv.
Beskriv mikrocirkulationens normala strukturer och dess förändringar vid inflammation?
Mikrocirkulationen kallas också för kärlbädd. Kärlbädden i en vävnad består av arterioler som tillför syre och näringsrikt blod till kapillärerna där syre och näringsämnena avlämnas, samtidigt som slaggprodukter och koldioxid tas upp. Efter att ha passerat kapillärbädden samlas blodet upp i venoler, det kärlavsnitt där mycket av inflammationsprocesserna sker.
Vid inflammation i kärlbädden sker kärldilatation. Glattmuskelceller i kärlväggen relaxeras under inflammationsprocessen. Kärlets diameter vidgas vilket ger ett ökat blodflöde samtidigt som blodet flyter långsammare.
Det sker också permeabilitetsökning. Endotelcellerna drar ihop sig och lämnar glipor mellan sig där plasmaproteiner och vätska lämnar kärlet och strömmar ut i vävnaden. De röda blodkropparna stannar däremot kvar i kärlet.
Beskriv monocytens utseende och livscyckel?
Monocyter är cirka 20 nm stora celler. Kärnan är rund eller oval och ofta njurformad. Monocyter kan variera i utseende och det kan ibland vara svårt att skilja monocyter från stora lymfocyter.
Monocyterna bildas från stamceller i benmärgen och cirkulerar i blodet någon dag. Därefter vandrar de ut i vävnaden och mognar till olika typer av makrofager under inflytande av faktorer i den lokala miljön.
Beskriv människans MHC molekyler (HLA)
Människans MHC-I-molekyler kallas HLA-A, HLA-B eller HLA-C och förekommer på alla typer av celler i kroppen, förutom de röda blodkropparna.
Dessutom uttrycker även trombocyter MHC-I-molekyler.
MHC-II molekyler uttrycks däremot i princip bara av antigenpresenterande celler, till exempel dendritiska celler och makrofager. Under vissa
förhållanden kan MHC-II-molekyler uttryckas av andra celler, till exempel epitelceller och endotelceller. MHC-II-molekylerna kallas HLA-DR, HLA-DP eller HLA-DQ hos människan.
CD4+ Th-celler känner igen MHC-II, då CD4-molekylen kan binda till MHC-II. CD8+ T-celler känner igen MHC-I, eftersom CD8 kan binda till MHC-I.
Beskriv nekros
Vid nekros går cellen sönder på ett okontrollerat sätt och substanser från kärnan och cytoplasman läcker ut i omgivningen.
Beskriv ombyggnadsfas vid läkning av en vävnad
Granulationsvävnadens provisoriska matrix ersätts successivt av större och mer hållfasta molekyler. Typ IIl-kollagen ersätts av typ I- kollagen, som är en större molekyl och som bildar fler korsbindningar med närliggande kollagenmolekyler.
Under mognadsfasen ersätts hyaluronsyra av proteoglykaner och glykoproteiner som dekorin och biglykan. Vävnadens innehåll av fibronektin och dekorin minskar med tiden efter skadan. Till sist deponeras elastiska fibrer. Även efter genomgången mognadsfas når styrkan i ett ärr inte mer än cirka 80% av styrkan i oskadad vävnad
Beskriv opsonisering via komplementaktivering
Komplementsystemets viktigaste funktion är att underlätta fagocytosen. Makrofager, monocyter och neutrofila granulocyter har receptorer för komplementfragmentet C3b på sin yta och bakterier som täcks av sådana fragment opsoniseras, det vill säga fagocyteras mycket lätttare än nakna bakterier