Föreläsning Ostesyntesmaterial Teorier bakom Flashcards

1
Q

Vad är osteosyntes?

A

Operativt förenande av (brutna) bendelar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är BMU?

A

BMU
= basic multicellular unit

The Basic Multicellular Unit (BMU) is a wandering team of cells that dissolves an area of the bone surface and then fills it with new bone.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad bygger upp det kortikala (diafysära) benet?

A

Se bild 56

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Skiljer sig metafysens uppbyggnad sig från diafysen?

A

Ja, helt annan uppbyggnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är basala krav för frakturläkning?

A

Påverkan av: vaskularitet & komorbiditeter:

  1. Osteogena celler
  2. Osteoinduktivt stimulus
    - Mitogenes
    - Differentiering
    - Både lokala och systemiska faktorer
  3. Gynnsam mekanisk miljö: lagom stress i frakturen
    - Olika för olika delar av kroppen

samt

Påverkan av given behandling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur ser benets blodförsörjning ut?

A

Periostal blodförsörning: 2/3

Medullär blodförsörjning 1/3

Kärl kommer in pga. Haverska kanaler och Volkmanns kanal

Se bild 57

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

När bildas hematom efter fraktur?

A

Sekunder till en vecka

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

När bildas en mjuk kallus efter fraktur?

A

1-3v

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

När bildas en hård kallus efter fraktur?

A

3 mån

Hård kallus = vävt ben
- Efter endokondral benbildning (Endokondrala benbildning eller indirekt benbildning är benbildning som sker inom en broskvävnad)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

När bildas remodellering med Haverska kanaler?

A

> 4 mån

Remodellering med Haverska kanaler (direkt benbildning)
= Ben läker utan ärr

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur mäter man rörelse i frakturen?

A
  1. Genom att mäta “gap” & “delta-gap”

2 Ur detta kan man sedan räkna ut “strain” (=rörelse)

Se bild 58

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad krävs för att få kallus-läkning?

A

Lagom mycket “strain”:
- 10-30%

Se bild 59

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad finns det för “indirekt läkning” (ger kallus)?

A

Märgspik

Överbroande platta

Gips

Elastisk binda

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur skiljer sig benläkning mellan diafysärt och metafysärt ben?

A

Diafysärt ben:

  1. Hematom
  2. Brosk
  3. Förbening
  4. Kallus

Metafysärt ben:

  1. Membranös benbildning
  2. Ingen/ minimal kallus
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är epifys, metafys och diafys?

A

Se bild 60

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är “direkt läkning”?

A

Ingen rörelse mellan fragmenten
= absolut stabilitet

  1. Kompressionsskruv
    - Vinkelrätt mot frakturen
    - Skruvgängorna drar endast i bortre kortex
  2. Kompressionsplatta
    - Vid tvärfraktur
    - Frakturspringa får max vara: < 0,5 mm

Se bild 61

17
Q

Vilka olika frakturtyper finns?

A

1) Enkel fraktur
= två-fragmentsfraktur

2) Komplex fraktur
= fraktur med fler än två fragment

18
Q

När ska man använda vilken typ av läkning?

A

Indirekt läkning (ger kallus)

  • Enkel fraktur
  • Komplex fraktur

Direkt läkning, för:

  • Enkel fraktur
  • Ledengagerande fraktur
19
Q

Varför vill man osteosyntera pat. (att fraktur läker)?

A

Möjliggör tidig mobilisering

  • Förhindrar medicinska komplikationer, multitrauma, lungemboli, pneumoni
  • Minskar funktionella komplikationer: lednära frakturer
20
Q

Vad är definitioner av försenad läkning?

A
  1. Non union
    = en fraktur som inte har, och inte heller kommer läka
  2. Delayed union
    = en fraktur som tar längre tid att läka än förväntat
21
Q

När läker frakturer?

A

Se bild 62

22
Q

Vilka typer av icke-läkning finns?

A

1) Hypertrof pseudoartros
- Kallus bildas, men ben är ej läkt

2) Atrofisk (avaskulär) pseudoartros
- Benresorption: ingen kallus

Se bild 63

23
Q

Vad finns det för pat.-faktorer som påverkar läkning?

A

Rökning

Malnutrition

Immunosuppression

24
Q

Vad finns det för fraktur-faktorer som påverkar läkning?

A

Olika delar av skelettet läker olika bra

Energimängd som gett skadan

Infektion

Given behandling

25
Q

Hur ser infektionsrisken ut för frakturer?

A

Slutna frakturer

  • 1-2% djupa infektioner
  • 3-4% ytliga infektioner

Öppna frakturer
- 5-6 (-40)% djupa infektioner

26
Q

Vilka patogener syns ofta vid infektioner efter frakturer?

A

S. aureus (grampositiva): 30%

Koagulasneg. stafylokocker (s. epidermidis): 22%

Gramnegativa (ex. e. coli) : 10%

27
Q

Vad ska man göra om pat. får en inf. efter fraktur?

A
  1. Odla
  2. Städa kirurgiskt
  3. Behåll osteosyntes-material
  4. Behandla med riktad antibiotika
28
Q

Vad är ett osteon?

A

Ett osteon eller haverskt system är strukturen som bygger upp det mogna lamellära benet.

Osteonet består av haversk kanal, lameller, lacuner och volkmanns kanaler.

Haversk kanal
= Den haverska kanalen genomborrar osteonet i dess mitt och innehåller blodkärl och nerver. Den täcks av en bindvävshinna, endostiet.

Lamell
= Lamellerna sitter runt den haverska kanalen mellan interstitiella lameller men kan också sitta runt hela benet (cirkumferentiella lameller). Kalcifierat kollagen I är huvudsaklig komponent och bägge går parallellt i samma lamell, medan lamellerna sinsemellan kan ha olika riktning, vilket ger styrka från alla tänkbara håll.

Lacun
= Här ligger osteocyterna vars utskott går i canaliculi i ett nätverk. Utskotten kommunicerar också med blodkärlen.

Volkmanns kanal
= Kopplar ihop de olika haverska kanalerna

Se bild 56 & 326 & 327

29
Q

Vad är endokondral benbildning, och hur går den till?

A

Endokondrala benbildning eller indirekt benbildning är benbildning som sker inom en broskvävnad.

Det är den som står för benbildningen i långa rörben som tål belastning och tryck från flera riktningar.

  1. Benbildning har en blueprint av hyalint brosk.
  2. Benbildningen sker stegvis och tar sin början i en benmanschett som bildas runt broskblueprinten då cellerna i perikondriet blir osteogena.
  3. Kondrocyterna växer sig sedan större tills de går i apoptos och bildar ett broskmatrix som förkalkas.
  4. Detta matrix fungerar som grund för benbildningen.
  5. Matrixet inhiberar diffusion varför de återstående kondrocyterna dör.
  6. Matrixet penetreras av blodkärl och bindväv som för med sig osteoprogenitorceller, vilka differentierar till osteoblaster, som bildar osteoid, som kalcifieras sedan för att bli moget ben.