Ellen Larson - Riket fungi

Question 1

Opistokonter

Answer 1

Svampar, djur och choanoflagellater. Alla har bakåtriktat gissel (inte hos alla grupper).

Question 2

Tidiga svampar

Answer 2

Akvatiska, utvecklades ur kolonibildande förfäder som var gisselförsedda och levde som parasiter, likt dagens choanoflagellater.

Question 3

Svampar synapomorfa karaktärer

Answer 3

Den absorberande heterotrofa livsformen, och att cellväggarna är uppbyggda av kitin och glukaner.

Question 4

Svampar näring

Answer 4

Heterotrofa. Utsöndrar enzym som bryter ner födoämnen innan absorprion. Saprotrofer, parasiter eller symbioner.

Question 5

Svampar sporer

Answer 5

Oftast vindspridda. Vanligast på hösten. Upp till 10000 sporer/kubikmeter luft.

Question 6

Svampar celler

Answer 6

Filamentösa; uppbyggda av celler i långa trådar som kallas för hyfer. Ett nätverk av hyfer kallas mycel. Hyferna kan växa snabbt, upp till 1 km/dygn. Cellväggar av kitin och glukaner. Lagrar glykogen.

Question 7

Haustorier

Answer 7

Specialiserade hyfer hos parasiterande svampar som absorberar näring.

Question 8

Celldelning kärnmembran

Answer 8

Kärnmembranet löses inte upp. Det bildas en restriktion i mitten av cellkärnan vid bildandet av dottercellerna. De saknar centrioler, men har spindle pole bodies som organiserar centrum av kärnan vid delning.

Question 9

Mikrosvampar (4 st)

Answer 9

Mikrosporidier, gisselsvampar, kopplingssvampar, arbuskulär mykorrhiza.

Question 10

Mikrosporidier fylogeni

Answer 10

Monofyletisk grupp. Divergerade antagligen först.

Question 11

Mikrosporidier uppbyggnad

Answer 11

Bland de minsta eukaryoterna, 1-40 mikrometer stora. Encelliga, sporbildande, obligata parasiter. Starkt reducerade, saknar riktiga mitokondrier. Har mitosomer: mitokondrie DNA som har flyttats till kärnan.

Question 12

Mikrosporidier parasitism

Answer 12

Infekterar i princip alla djurgrupper, främst insekter, fiskar och kräftdjur. Leder ofta till kronisk sjukdom och tidig död.

Question 13

Mikrosporidier livscykel (generellt)

Answer 13

• Bildar resistenta sporer som kan överleva länge utanför värdorganismen.
• Sporen “klacks” och gror ofta i mag-tarmkanalen hos värdorganismen.
• I värdcellen så replikerar sig sporoplasman och bildar nya sporer. När dessa är mogna sprängs värdcellen och sporerna frigörs.
• Kan ha en komplicerad livscykel med flera värddjur.
• Både asexuell och sexuell reproduktionförekommer.

Question 14

Polar tube

Answer 14

Ett filament hos mikrosporidier som de använder för att injicera sitt cellinnehåll i cytoplasman på värdorganismen.

Question 15

Nosemasjuka

Answer 15

Orsakas av mikrosporidierna Nosema apis och Nosema ceranae. Parasiter på honingsbin, som får dem att skita vid ingången till bikupan. Infekterar epitelcellerna i tarmen.

Question 16

Gisselsvampar fylogeni

Answer 16

Parafyletisk grupp.

Question 17

Gisselsvampar fylum

Answer 17

Chytridiomycota, Bastocladiomycota, Neocallimastigomycota.

Question 18

Gisselsvampar livsmiljö

Answer 18

Fuktiga eller våta miljöer, både limniska och marina.

Question 19

Thallus

Answer 19

Hos gisselsvampar. Enkel bål, blåsa.

Question 20

Gisselsvampar uppbyggnad

Answer 20

Coenocytiska hyfer = inga tvärgående cellväggar.
Zoosporer: rörliga gameter med bakåtriktat gissel.
Rhizoider: fästorgan.

Question 21

Gisselsvampar näring

Answer 21

Mutualister, saprotrofer eller parasiter.

Question 22

Gisselsvampar livscykel

Answer 22

Isomorf generationsväxling.

Question 23

Kopplingssvampar fylogeni

Answer 23

Polyfyletisk grupp

Question 24

Kopplingssvampar miljö och näring

Answer 24

Terrestra. Kan leva som saprofyter i jorden, av mikroskopiska djur eller akvatiska insekter, eller som parasiter.

Question 25

Kopplingssvampar uppbyggnad

Answer 25

Coenocytiska hyfer som ofta växer fort.

Question 26

Kopplingssvampar livscykel

Answer 26

Haplontisk livscykel. Asexuell förökning via sporangier.
Sexuell förökning via gametangiogami. Heterothalliska = kräver två kompatibla mycel för sexuell reprodutkion. Kärnor från kompatibla mycel smälter samman och bildar diploida kärnor. Sporangiet snörps av och cellväggar bildas.

Question 27

Glomus fylogeni

Answer 27

Monofyletisk grupp. Tillhör glomeromycota. De enda som skapar arbuskulär mykorrhiza.

Question 28

Glomus miljö, uppbyggnad, näring

Answer 28

Terrestra. Saknar egentliga fruktkroppar. Coenocytiska hyfer. Lever enbart som symbionter.

Question 29

Geosiphon

Answer 29

Tillhör glomus. Bildar endosymbios med cyanobakterier.

Question 30

Arbuskulär mykorrhiza morfologi/uppbyggnad

Answer 30

Infekterade rötter visar inga tecken för detta på utsidan.
Hyfer växer in mellan rötternas barkceller, och bildar ofta stora vesiklar med näring.
Hyferna penetrerar också enskilda rotcellers väggar och bildar en dikotomt förgrenad trädliknande struktur; arbuskler. Här sker näringsutbytet.
Glomus bildar väldigt stora sporer.

Question 31

Glomus evolutionär historia

Answer 31

Glomus-symbiosen har inte förändrats mycket sedan uppkomsten- Glomus har antagligen co-evolverat med jordmånsförhållandena, och inte värdorganismerna. De har spelat en avgörande roll för etableringen av landväxter.